gogreener

Naturkunskaps perspektiv

Slaktkycklingar som vi producerar härstammar från det röda djungelhönset. De lever i relativt små grupper i indiska djungler. De nykläckta kycklingarna kommer från kläckeriet till uppfödarna och det lever i gigantiska grupper i stora stallar. En svensk slaktkycklinguppfödare föder i genomsnitt ca 85000 kycklingar per omgång och man hinner på ett år med 7 omgångar. Den intensiva aveln och det mer effektiva fodret gör att kycklingarna växer snabbare vilket i sin tur resulterar i billigare kött, men det finns även en baksida.

Det producerades år 2006, 72 400 000 kycklingar. Kycklingen slaktas vi 32-39 dagars ålder, de väger då ca 1,5 kilo i vikt och har endast ätit ca 2,5 kilo foder. Den sabba tillväxten påverkar kycklingarnas benhälsa, cirka 15 procent av slaktkycklingarna visar på benohälsa som ojämnhet i rörelsemönster och hälta. Eftersom kycklingen lägger på sig mycket vikt på en så kort period (cirka en månad) så hinner inte skelettet och kroppen med i utvecklingen. Hjärtslag är även det som kan drabba kycklingarna under den snabba utvecklingen. Dock är det främst tuppar som drabbas och det är förmodligen den höga tillväxten som kräver så mycket syre att kycklingarnas hjärta blir överbelastat. Ett annat namn för detta är SDS, sudden death syndrome).

I Sverige har vi en beläggningsgrad på 20-36 kilo fågel per kvadratmeter. När kycklingarna sedan växer till sig och blir större så ökar trängseln i stallarna och miljön blir sämre. Detta eftersom underlaget blir belagt med gödsel. Eftersom kycklingarna har tunga kroppar så bidrar det till att de ligger ned mycket på marken. Detta är något som kan ge dem frätskador på både fötter, ben och bröst. Det är omöjligt för uppfödaren att ta aktning för alla kycklingars enskilda behov.

Vanligtvis lever kycklingarna med sin mamma från kläckningen och även innan födseln håller hönan kontakt med kycklingen. Inom kycklingindustrin finns inga hönor utan kycklingarna kläcks utan föräldrar innan de tillsammans transporteras med tusentals andra kycklingar till stall där de skall leva sina korta.

Det vi som konsumenter kan göra är att är att ställa krav på producenterna och genom detta kan man förändra och kanske förbättra slaktkycklingarnas liv. Att satsa på ekologisk kyckling eller välja bort kyckling helt är även det ett alternativ. Ett alternativ istället för kyckling är quorn som smakar likt fågelköttet.  

I jämförelse med nöt och lamm kött kräver kyckling minst energi och det släpper även ut lite koldioxid.

Kycklingen idisslar inte som kosorna vilket gör att deras matsmältningsorgan inte bildar växthusgasen metan (som är 25 gånger kraftigare än koldioxid). Kycklingen behöver inga stora ytor att leva på vilket främjar massproduktion samt mindre spannmålsfoder behövs. Inget fiskmjöl som foder används och svenska kycklingar äter svenskt spannmål och därmed korta transporter.

Vad skulle hända om Sverige slutade köpa Ben and Jerrys helt? För att vi exempelvis vill köpa produkter som är mer närproducerade.

Eftersom att det bara finns en fabrik i Europa som tillverkar Ben and Jerrys så skulle Holland kunna tolka det som att vi sätter oss emot deras land, istället för deras glasstillverkning. Det skulle kunna bli så att Holland inte tycker att vi är värda att handla med längre, eftersom att vi arbetar emot deras produkter. Holland har en stor tillgång av naturgas, de har ett omfattande jordbruk och de handlar med ädelstenar och tobak.[1] Detta innebär att om Holland skulle tolka en bojkott av Ben and Jerrys som fientlig mot deras land, så skulle de kunna få konsekvenser för Sverige. De behöver inte bli förödande men samtidigt så mister vi någon del av vår import och ett land i Europa (som dessutom gränsar till betydligt fler länder än vad Sverige gör) får ett horn i sidan mot oss.

Vi skulle kunna sätta oss emot det faktum att Ben and Jerrys släpper ut avgaser och förorenar vår miljö på olika sätt, men vi skulle förmodligen direkt få mothugg av folk som säger att vi minsann inte alls är miljövänliga, vi heller. Och att glassen faktiskt levereras med ett utav de bättre alternativen gör det också till en onödighet att använda det argumentet för att bojkotta märket.

Om vi däremot påstår att vi vill arbeta för miljön i hela världen och därför inte vill köpa in Ben and Jerrys till Sverige, så är det en helt annan sak. För om vi istället säger att vi vill använda oss av produkter som är 100 % närproducerade så sätter vi oss inte emot glassmärket i sig, utan mer själva faktorn att lastbilar kör omkring och förorenar.

Eller kanske skulle det bli så, att fler länder gjorde som Sverige om vi slutade köpa in Ben and Jerrys. Och självklart så är företaget beroende av sina kunder. Det innebär att Ben and Jerrys skulle behöva förminska sin produktion för att kunna tjäna på allt de tillverkar. Mindre produktion betyder färre arbetstimmar och också mindre personalstyrka. Alltså skulle Holland kunna tänkas få problem med arbetslöshet. Det handlar dessutom inte bara om fabrikens arbetare, utan kossorna och deras bönder, personalen som levererar glassen etcetera. Det skulle vara många som påverkades. Låg arbetslöshet leder i det långa loppet till långkonjunktur som i vissa fall även leder till börskrasch, och ekonomikriser.

Men det handlar inte bara om vår relation till Holland. Övriga världen skulle kunna undra varför vi inte vill köpa varor som är rättvisemärkta, och få uppfattningen av att vi tycker att vi är mycket bättre än alla andra, för att vi vill vara självförsörjande. Och självförsörjning fungerar inte för ett land som är beroende av både import och export.

Rättvisemärkningen är viktig. Den gör så att många länder och framför allt enskilda individer och familjer får bättre levnadsförhållanden. Jag tror personligen att rättvisehandeln är ett steg i rätt riktning vad gäller en jämställd värld. För utvecklingsländerna behöver hjälp för att kunna bli i-länder. Och ett sätt att jobba för en jämställd värld bör faktiskt vara att ta från de rika och ge till de fattiga.

Vad skulle det annars kunna finnas för tänkbara konsekvenser av Ben and Jerrys?

Någonting annat som skulle kunna tänkas hända, kan låta löjligt men kan också tänkas vara sant. Jag tänker mig att klyftan mellan fattiga och rika skulle kunna öka i och med att glassen är dyr. Och med denna klyfta så menar jag inte att världen har lättare att se vilka som har ekonomiskt välstånd och inte, utan snarare att denna klyfta skulle kunna kännas inombords hos folk. För tänk dig att är ett barn som går i skolan. När skoldagen är slut så går du och dina kompisar till butiken som ligger i närheten. Alla de andra barnen vill köpa Ben and Jerrys, men du har inte råd. Du känner dig genast illa till mods och skäms, för du vill inte att de andra ska veta att dina föräldrar inte har så mycket pengar och inte kan ge dig massa fickpengar. För att inte dina vänner ska få reda på någonting så går du därifrån. Efter den dagen vågar du inte gå till affären med dina vänner igen.

Visst, det skulle lika gärna vara så att ett barn inte får ha pengar på sig för sina föräldrar. Men jag tror att sådant här kan finnas i samhället. Om en människa redan känner sig utanför på grund av exempelvis ekonomi så lär det bara förvärras om något liknande skulle inträffa. Och ett utanförskap behöver givetvis inte leda till krig eller något så drastiskt, men ekonomiskillnader (privat som i företag) är och kommer alltid vara ett problem.

Jag tycker inte att vi skall sluta köpa in Ben and Jerrys. Det är inte ett tillräckligt stort problem för att börja ta tag i. För att få världens miljö i rätt riktning måste vi börja med större problem som är mer betydande än ett glassföretag. Givetvis måste man även komma dit i slutändan, men det måste också finnas alternativa produkter för att en människa skall sluta köpa någonting annat.

Med andra ord så tror jag att den bästa lösningen på de här scenarierna är att fortsätta köpa Ben and Jerrys. Och framför allt att fortsätta köpa rättvisemärkt, om inte till och med köpa mer rättvisemärkt. För det är någonting som gynnar folk som verkligen behöver det, medan det missgynnar få.

Förmodligen så skulle ingen av de konsekvenser jag resonerat kring verkligen slå in. Företag går i konkurs dagligen, alla länder köper inte in varor från alla andra - men det är ändå ingen som tar det personligt. Jag tror med andra ord att vi skulle kunna sluta köpa in Ben and Jerrys utan att någonting händer, däremot så är det inte bra att välja bort alla andra glassar för att Ben and Jerrys skulle kunna tänkas vara den bästa - och med att den är rättvisemärkt. För det finns förmodligen många andra glassmärken som har bättre miljöpolicy än Ben and Jerrys.

/ Anna

[1] http://www.landguiden.se/ sök: Nederländerna

Jag mailade och frågade alla "stora" partier huruvida de ansåg att Arktisk var en viktig fråga, samt vad de ville göra för att lösa detta livsviktiga problem...

Kristdemokraterna:

"Kristdemokraterna ser med oro på oljeutvinning i Arktis. Dels för miljöriskerna i närområdet, dels för de fossila bränslenas bidrag till den globala klimatförändringen. Kristdemokraterna vill därför arbeta för att minska EU:s beroende av kol, olja och gas samt verka för tillväxt av långsiktigt hållbar energiproduktion." - Martin Wisell

Vänsterpartiet

" Vänsterpartiet är emot att utvinna olja ur Arktis.
Vi vill fasa ut användningen av fossila bränslen. Att i detta läge av klimatkris utvinna mer olja och dessutom ur Arktis vore såväl dumt som farligt." - Anna Havula

Socialdemokraterna

" Jag är helt emot att man skulle börja med utvinnande av olja på Arktis. För mig som miljövän är detta helt fel steg att gå. Vi måste istället satsa på hållbara och miljövänliga energikällor.

Om denna fråga skulle komma upp i Europaparlamentet igen så skulle jag helt klart motsätta mig detta." - Åsa Westlund

Centerpartiet

" Huruvida olja ska utvinnas på Arktis eller ej har varken Sveriges riksdag eller EU-parlamentet makt att bestämma över." - Centerpartiet       (Dags att läsa på lite kanske...)

Folkpartiet

"Vi vill självfallet påverka möjligheterna till begränsningar i utnyttjandet
av de ändliga resurserna på vår jord. Samtidigt behöver vi utveckla och
öka den tekniska landvinningen för att människors vardag inte allt för
kraftigt förändras. Dessa båda processer måste gå hand i hand.
 
När det gäller Arktis specifikt har vi förståelse för detta känsliga
område och har synpunkter på eventuell utvinning där. Dock har vi inte inom
partiet tagit något djupare grepp om denna fråga." - Håkan Welin

Tyvärr var det flera partier, som tillexempel Moderaterna, som inte valde att svara på mina maila.

Kom ihåg att partier gärna väljer att säga sådant som låter bra, men de kanske inte är villiga att verkligen göra något åt saken.

Tänk ordentligt när ni röstar, och gör er själva en tjänst och rösta fram den för er värdiga mandat till EU!

/Emelie

Människor på Arktis!

Det finns människor på Arktis och de är inte så få heller, Arktis har idag 4 miljoner invånare och en stor del av befolkningen anser att det kan vara en bra sak att utvinna oljan, om de själva får ta stor del av den ekonomiska biten.

Andra i befolkningen är oroliga för vad som ska ske då oljan börjar utvinnas, säger Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF, då en massa båtar kommer krossa isen för att komma fram till oljeplatserna, där befolkningen idag jagar, då exempelvis säl, och det är även över isarna som transporter byarna emellan sker.

Men även de som inte bor i närheten av de drabbade områdena, som mestadels är:

Norr om Alaska

McKensee Kanada

Norr om Sibirien

, är oroliga för de förändringar som sker nu och som kommer ske ännu mer på sikt, speciellt om man börjar utvinna mer naturtillgångar som är skadliga för miljön. De märker redan nu hur isen smälter allt mer och detta ställer till det rejält för deras överlevnad på isarna.

Befolkningen jagar inte isbjörnar, men detta djur har en enorm kulturell betydelse för dessa människor. Den kommer att försvinna.

Varför?

Isbjörnen jagar på isarna, sälarna gömmer sina nyfödda i fickor i/under isen, i ett slags luftutrymme och det är hit isbjörnen (ofta) luktar sig till för att sedan krossa isen under sig för att få upp sälen. Detta är ett av sätten de jagar på, valrossar är det heller inget fel på, bara man aktar sig för betarna.

Men när isen försvinner, så försvinner även sälarna. De har då inte längre det skydd de behöver för att överleva som de hade förr. Och när dessa varelser försvinner kommer det bli svårt för isbjörnarna att få mat, och de kommer också att försvinna från Arktis.

Detta är bara en liten del av de konsekvenser som kommer att ske bland djuren, men vad som ni kanske är snäppet mer viktigt är hur det blir med de 4 miljoner människor som bor i Arktis.

Även deras jaktmarker försvinner, som jag förklarade lite fort ovan, och de måste fokusera på andra saker för att överleva.

Visst, Arktis är redan rätt internationellt och globaliserat, men det finns många sorters urfolk här uppe också, som livnär sig på sin jakt och sitt fiske och färderna med skoter över isen.

Hela deras värld försvinner, eller smälter, om man nu ska vara korrekt...

Vad kommer hända med dessa människor när de har förlorat allt?

Troligtvis kommer de flesta att förflytta sig till de närmsta länderna, vilket blir Ryssland, Alaska, Grönland, Kanada och Island.

Jag tror att Arktisborna kan komma att jämföras med Samerna, som för ett par decennier sedan inte hade någon kontakt med omvärlden då de hade sitt hårda klimat som skydd. Sedan började länderna upptäckas allt mer av kungar och tsarer för att få en riktig koll på hur stort deras rike var och var gränserna gick, och Samerna var tvungna att dela upp sig efter de länder som de levde över.

Just nu håller ju staterna att försöka få fram hur de ska få mer mark över Arktis (och gissa vad de vill använda det till eftersom det snart inte finns någon is kvar för dem att leva på) och jag tror att det till slut kommer att resultera i att människorna där inte längre kommer att se det som ett område de bor i, utan istället som medborgare i det land området tillhör.

Det finns människor som menar att miljöhotet inte är det största som hotar människornas fortlevnad på Arktis mest just nu utan det är globaliseringen.

Kvinnorna i byn får nya möjligheter till att utbilda sig och många flyttar till något grannland för att gå på högskolor, medan männen, som de alltid har gjort eftersom det är ett mansgöra, stannar kvar och tar hand om bland annat jakten och bygden.

Arktis har under de senaste 100 åren växt till sig ordentligt, både vad gäller samhällen och även befolkning. Detta "tack vare" förbättrad sjukvård och att nya personer väljer att flytta till de nya samhällena in Arktis. Personer söker sig till stor del till Arktis för att kunna utvinna de råvaror som polen har att erbjuda och arbetskraftsinvandringen har varit hög länge, och människor kommit och gott, men de har även stannat kvar.

Nu har de flesta börjat lämna sitt traditionella liv bakom sig och är beroende av pengar för att överleva i det nya samhället, och det gör att många anser att det är okey att ta upp oljan, för att själv ta del av det. Låt oss i så fall för deras skull hoppas att det blir tillräckligt med pengar för att de ska överleva senare när de själva blir tvungna att fly.

Hur kommer utvinnandet av oljan i Arktis få för konsekvenser på kort sikt?

Ni vet allihop vad som kommer hända. Det läskiga är att det inte finns någon kort sikt här. Risken är att de siffror som många forskare fått fram och fruktar kan stämma, vilket kan innebära att isen kan vara borta 2013.

Vet ni vad som händer med smältvattnet?

Om smältvattnet rinner ut i havet så kommer det ganska snabbt att stöta på golfströmmen.

Och jag antar än en gång att ni vet vad golfströmmen är då jag tyvärr inte har tiden att ge mig in på detta. Låt oss säga att golfströmmen hjälper till att fördela värmen och kylan över länderna den passerar. Vad som händer när vattnet från isarna når dessa är att golfströmmen kommer att upphöra, sluta fungera helt enkelt. Och gissa vad som händer med Norden då?

Vi väntar en helt ny istid, gott folk.

Men om man ser till människornas perspektiv, isen som smälter kommer att innebära att vi har 4 miljoner människor som måste ha någonstans att ta vägen. Flyktingarna kommer att komma till de angränsande länderna som måste ta hand om dessa. Ekonomin kommer då en del gå åt att ge dessa människor en chans att börja leva i, och det är många av de Arktiska länderna som just nu inte har en särskilt stabil ekonomi.

Det är väl även det man vill förbättra med att hitta mer olja, på samma sätt som en stor del av Arktis befolkning tycker att det är bra om oljan utvinns, man vill förbättra ekonomin.

Kortsiktigt.

Vad som verkligen behövs nu är att sätta igång med forskningen och leda bort uppmärksamheten från oljan och även naturgasen som vilar under Nordpolen. Vi måste få människor att inse att detta även är deras vilja. Alla vill vi överleva, har jag inte rätt?

Emelie

Som i ett tidigare inlägg kom vi fram till att det finns organisationer som kämpar för skogen, dessa blir en sorts aktör på skogsmarknaden. Andra aktörer skulle kunna vara marknaden, efterfrågan efter papper. Det är ju ändå de som ställer krav, och det är också de som gör så att vi faktiskt har arbeten på alla pappersfabriker. Det är helt enkelt ett samarbete, ett växelspel som hålls i balans. Frågan är vad som händer om någonting ruckar på den balansen. Om efterfrågan ökar, i exempel i takt med en befolkningsökning. Det som behövs är mer kartonger till flingpaket, mer toalettpapper, fler böcker och undervisningsmaterial, fler flyttlådor, fler morgontidningar och fler telefonkataloger och annan reklam. En person får automatiskt en massa papper hem, och varje människa använder papper, kanske omedvetet bara genom att alla dagligvaror är inbundna i papper eller rent av består av papper.

Det intressantaste att kolla på är nog befolkningsökningen, för det är ju allmänt känt att större delen av jordens befolkning redan lever utöver jordens tillgångar. Och hela tiden föds fler människor, och många av dem kommer också att leva utöver jordens tillgångar. Det som borde ske är att alla minskar sina levnadsvanor och behov, för att fler ska kunna ta del av alla varor. Men det är svårt att ge upp sina vanor. Detta är dessutom ur ett miljöperspektiv, men om man kollar på den tekniska utvecklingen, så går den hela tiden framåt. En befolkningsökning ur detta perspektiv skulle leda till fler kompetenta tekniker och uppfinnare och utvecklare som kan föra tekniken vidare. Detta förutsätter såklart att den nya befolkningen får tillräckligt med undervisning och kunskap. En befolkningsökning leder också till fler konsumenter som stimulerar ekonomin. Det betyder att det kommer bli fler exporter och importer.

Gällande pappersbruken i Sverige så kommer såklart efterfrågan efter papper öka. Idag så finns det som sagt organisationer som värnar om skogarna, som ser till att träden hinner växa till sig, att det finns flera olika arter och att det inte skogarna skövlas bort. Frågan är hur de kommer att agera vid en befolkningsökning. Detta kommer såklart att ske gradvis, så successivt kommer förändringarna att ske. Det kan bli en konflikt eftersom att deras jobb är att skydda skogarna, men pressen från marknaden kan komma att ändra på detta. Några möjliga scenarion är att pappersanvändningen måste minska, eller att fler ytor avsätts för att plantera skog (vilket gör att befolkningen i städerna ökar när de inte kan sprida ut sig på samma sätt), kvalitén på pappren blir sämre för att kunna producera den efterfrågade mängden. Hursomhelst så kan detta vara en framtida konflikt, där en kompromiss är nödvändig. Frågan är bara hur den ser ut.

Det kan också bli så att man inte kompromissar. Efterfrågan är stor men det är samma mängd som produceras som idag. Det kan leda till skillnader mellan undervisningssätt och skillnaderna på matförpackningarna. Detta kan också leda till att en annan produkt ersätter pappret, och den kan mycket väl vara miljöfarlig. Detta betyder också att de länder som får tillgång till papper får högre status eftersom det då blir en lyx, och detta är då en klasskillnad. Ännu ett scenario är att som ovan, men att Sveriges ekonomi blir lidande om vi inte exporterar papper och trä, så Sverige behöver nödvändigtvis inte vara en del av den övre klassen.

Lösningen på detta eventuella problem måste som sagt bli en kompromiss. Först så måste man sätta skogarnas välbefinnande först, för allas utvecklings skull. Blir man vårdslös där, så kan det sabba ekosystem och i långa loppet skadar vi bara oss själva och planeten. Våra egna mänskliga behov måste nedprioriteras. Vi kommer att bli tvungna att minska på vårt användande, och tänka mer miljövändigt, som att återvinna och inte slösa i onödan. Och detta gäller inte bara papper. Detta gäller i stort sätt alla produkter vi använder. Vi måste börja snåla.

Så ska jag köpa Ben and Jerrys eller inte...?

Ja, det är en svår fråga. Det vi kan konstatera är följande:

•-          Ben and Jerrys arbetar för en hållbar miljö (även om de inte är där ännu).

•-          De stödjer u-länder genom att köpa rättvisemärkta varor.

•-          Ben and Jerrys har bara en fabrik i hela Europa vilket innebär att de måste transportera sin glass långa vägar. Transporterna sker med lastbil och inte med flygplan.

Det skulle helt klart vara bättre för miljön (jag räknar alltså inte in rättvisebönderna i tillexempel Paraguay) att köpa glass som är mer närodlad och där med har kortare transportsträckor när de skall nå ut i butik. Om mjölken så väl som äggen och sockret kommer ifrån gårdar i Skåne, och glassen sedan säljs i enbart Skåne, så är ju detta givetvis mycket bättre för miljön. Ju färre utsläpp desto bättre är det. Samtidigt så är det bra att tänka på levnadsvillkoren för andra människor och inte minst djur runt om i världen.

Personligen så tycker jag att Ben and Jerrys är ett bra alternativ, men inte det allra bästa. Ska man köpa Ben and Jerrys så är det allra bästa att köpa och äta den i Holland, och andra sidan tänker jag inte råda någon att sätta sig på ett flygplan och förorena luften för att äta glass... (oavsett hur god den än må vara)

/ Anna

Hur påverkar Ben and Jerrys miljön negativt?

Precis som för vilket annat företag som helst så är det många faktorer som måste samverka för att exempelvis en produkt skall kunna tillverkas. Som tidigare nämnt så handlar det i detta fall om faktorer som till exempel kossorna som producerar mjölk, bönderna som föder upp kossorna, bönderna som odlar de rättvisemärkta varorna, arbetarna på fabriken och transporterna som krävs för att glassen skall kunna säljas.

Vilka regionala miljöproblem bidrar Ben and Jerrys till?

I Holland, där Ben and Jerrys produceras så är jordbruket en viktig faktor. Hela 60 % av landets yta används till jordbruket. Det produceras så mycket att det räcker för att försörja befolkningen och dessutom till att exportera. Det finns dock problem med att jordbruket är så effektivt. Landytan i Holland är ungefär lika stor som Småland, vilket gör att det är en liten yta som snabbt drabbas av naturproblem när någonting händer. För att jordbruket är effektivt så hinner mer gödsel produceras än vad bönderna hinner förbruka, vilket innebär att landet har haft mycket problem med övergödning. [1]

Som jag skrev i inlägget "Svar från Ben and Jerrys!" så finns det med stor sannolikhet fler kossor på grund av att Ben and Jerrys finns. Och kossorna bidrar inte bara till metangasutsläpp. Eftersom att Holland redan har problem med övergödning så påverkar där med Ben and Jerrys miljön negativt. Ju fler kossor, desto mer gödsel, alltså kommer Ben and Jerrys kossor göra så att övergödningen i landet ökar.

Som ni förmodligen har märkt i mina tidigare inlägg så verkar det som om Ben and Jerrys har koll på läget. Givetvis är detta den bild de själva utger, men de verkar ha förbättrat det mesta som går att förbättra för att produktionen skall bli mer miljövänlig. Det som dock återstår är transporterna.

För transporter bidrar också till övergödning. Kväveoxider släpps ut i luften vid förbränning och faller sedan ner på jorden i form av exempelvis kväverikt regn. Med andra ord bidrar inte bara Ben and Jerrys till övergödning genom sina kossor, utan också via sina transporter. Och andra sidan är det på sitt sätt konsumentens fel lika mycket som företaget, eftersom att efterfrågan styr utbud. Men transporterna bidrar till mer. De kan även försura miljön, bidra till växthuseffekten via koldioxidutsläpp och förorena luften.[2]

Dessa problem är ju självklart inte unika för Ben and Jerrys. Alla människor som färdas med bil, motorcykel eller dylikt bidrar också till exempelvis övergödning. Det man inte får glömma är att det finns bättre alternativ, så som kollektivtrafiken.

Jag pratade också om frysar som släpper ut freoner och skadar ozonskiktet i mitt förra blogginlägg. Eftersom att Ben and Jerrys använder sig av sådana frysar så är det här ett högst aktuellt ämne. Det är nämligen så att när ozonhål finns så kommer ultravioletta strålar lättare att komma in på jorden. Alla landväxter tål inte UV-strålar och vissa arter kan därför på sikt dö ut. Växtplankton är inte heller så förtjust i UV och om det blir mindre växtplankton kommer inte heller lika mycket fisk att finnas, i och med att fiskar äter växtplanktonet.

Hur kan färre fiskar bidra till globala miljöproblem?

När någonting förändras här på jorden så kommer inte bara den lokala befolkningen drabbas, utan hela klotet kommer att påverkas. Det finns givetvis olika utsträckningar på problemen men en sak som definitivt påverkar alla på ett eller annat sätt är om en art skulle dö ut. Jag skall nu enkelt försöka tala om vad som kan hända om en art dör ut.

Människan äter torsk. Torsken äter skarpsill. Skarpsillen äter djurplankton. Djurplanktonet äter växtplankton.

När växtplanktonet blir färre, så kommer lika många djurplankton att behöva slåss om en mindre mängd växtplankton än vad de är vana vid. Förmodligen så kommer inte lika många bli mätta - vissa kanske inte får mat alls. Och när man inte äter så får man betydligt svårare att leva. Djurplanktonet kommer alltså så småningom också att bli färre och färre. Samma process kommer då att ske för skarpsillen, eftersom att de också måste slåss om en mindre mängd mat än vad de brukar. Låt oss säga att det finns väldigt få skarpsillar. När torsken då vill äta sin skarpsill, så finns det så få skarpsillar kvar så att de lyckas äta upp alla. Torsken kommer då inte heller ha mat att äta, vilket gör att de också kommer att bli färre och färre. I slutändan kommer alltså människan att fiska upp all torsk, eftersom att det finns så mycket mindre än vad vi är vana vid. Resultatet blir att människan inte längre kan äta sin torsk. Åtminstone inte ifrån den sjö, exempelvis Östersjön som vi är vana vid.

Hur kommer det här att påverka hela världen då? Om vi inte får vår fisk från Östersjön så måste vi vända oss någon annan stans. Och då kommer efterfrågan på torsken i den sjön bli så stor att vi kanske gör slut på den också. När torsken inte längre går att få tag på så kommer vi att söka oss till andra fisksorter, kanske från andra länder på andra sidan jorden. Resultatet? Vi använder upp de resurser vi har.

Kontentan blir att vi inte kan fortsätta leva som vi gör. Alla måste ta sitt ansvar och försöka jobba för en levande natur. För utan naturen så kan inte ens människan leva. Ben and Jerrys jobbar enligt mig i helt rätt riktning, (återigen förutsatt att de gör allt de påstår sig göra). Om en frys går på ljudvågor istället för freoner så kommer vi förmodligen inte att förtunna ozonlagret lika mycket som vi gör, och torsken kommer alltså att kunna finnas kvar längre!

Under hela det här inlägget så har det förmodligen låtit som om jag är väldigt negativ till sättet som Ben and Jerrys fraktar sina varor. Men faktum är att det är betydligt bättre att transportera saker med lastbil än vad det är att göra det med flygplan. Något annat som inte framgår på Ben and Jerrys hemsida är vilket bränsle deras lastbilar går på. För det finns bränslen som är bättre än andra, även om de inte direkt sprutar ut blommor i naturen.

[1] http://landguiden.se/ sök Nederländerna

[2] http://miljo.vgy.se/miljo/faktabasram.html

Jag tar för givet att ni vet vilka konsekvenser utvinnandet av Arktis olja kan få. Jag har tidigare förklarat, superkort hur växthuseffekten fungerar och kommer i nästa inlägg beskriva vilka konsekvenser det kan få på Arktis, på kort sikt.

Varför är det då så intressant att utvinna oljan på Arktis?
Olja har i flera decennier varit viktigt för människans välfärd, men det får sina konsekvenser nu.

Vart man än kollar så får man olika siffror på hur mycket olja och naturgas som egentligen finns i under Arktis isar, men alla kommer fram till ungefär samma sak:

¼ av jordens ännu ej utvunna olja och naturgas finns just i Arktis.

Ta en titt på den här sidan och se med hjälp av tabellen hur stor del av oljan som finns på Arktis:

http://74.125.79.132/translate_c?hl=sv&sl=en&u=http://geology.com/usgs/arctic-oil-and-gas-report.shtml&prev=/search%3Fq%3Dmap%2Boil%2Barctic%26hl%3Dsv&rurl=translate.google.se&usg=ALkJrhhYvTYxbGqnMdZWu-RGOPAhE1uhUQ

Inte konstigt att oljan är så eftertraktad!

Peter Eriksson (mp) lade i sin motion 2008/09: U347 fram förslag om att man skulle göra Arktis till ett reservat.

Det faktum att oljepriserna är höga, och det eftersom denna resurs krymper allt mer, medför tå konsekvenser som är varandras motsatser: förnybar energi blir allt mer lönsam men man vill även utvinna ännu mer olja.

År 2005 var det år då investeringssumman för att utvinna oljan slog i taket rejält, enligt International Energy Agency (IEA) investerades mer än 2100 miljarder i utvinnandet av olja, och det har fortsatt så och förväntas fortsätta i den här farten fram till 2030-talet.

Om det blir så kommer konsekvenserna bli att utsläppen av växthusgaser kommer öka med 55 %.

Peter Eriksson fortsätter att förklara att läget är akut, och allra mest akut på Arktis.

Och han har inte fel, det borde varje människa förstå, att om man tar upp fossila bränslen ur jorden för att sedan bränna upp den så den hamnar i atmosfären, så kan det inte gå annat än på tok.

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02U347

Startskottet på tävlingsloppet där olja för miljarder och då även en fortskridning av "jordens undergång" är priset har avfyrats. Alla vill ta del av kakan men vad de inte inser är att de sedan måste äta upp den.

De största länderna som vill ta del av oljan är

USA (Alaska)

Kanada

Ryssland

Danmark (Grönland)

Även om media (och även jag själv, men det är bara för att jag är så frustrerad på de misstag som görs idag) har valt att beskriva denna situation som en bägare som håller på att rinna över länderna emellan, så har förhandlingarna gått fredligt och regelaktigt till.

Det är under fredliga förhandlingar som de aktuella ländernas representanter har satt sig ner och diskuterat detta.

Men vissa småknep har trots allt tagits till under dessa funderingar.

Ryssland har, till exempel, planterat sin flagga någonstans under Arktis isar.

Vi vet ju alla att det inte riktigt kan gå till riktigt så längre, nu när världen är så pass globaliserad och alla har koll på allt. Det är som att sätta fast sin flagga när man når toppen på Mount Everest, som de allra flesta vad jag har hört brukar göra, en symbol för något, men ingen äganderätt, om man säger så...

För att förtydliga detta så citerar jag Hans Corell (läs mer i mitt tidigare inlägg "Vad ÄR Arktis?"): "Flaggsättningen saknar betydelse".

Detta visar att samarbetet mellan regionerna går till på ett bra sätt, då man trots allt kan bromsa varandra och tänka, "Vänta, men hur blir det nu?".

Jag kan nu även passa på att tillägga att det även är själva staterna som är intresserade av oljan, men det finns säkert större företag som även dem vill ta del av detta.

Tom Arnbom informerar oss även om att Sverige är medlemmar i det "Arktiska rådet", vilket den svenska regeringen beskriver som "ett forum för samråd och samarbete mellan regeringarna i de arktiska länderna". Dessa länder är länderna i Norden, det vill säga Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, representanter för 6 organisationer för ursprungsbefolkningen på Arktis men även Ryssland, Kanada och USA, som ni säkert redan listat ut från mitt tidigare inlägg.

Och vips, så har vi alla de länder som är intresserade av att utvinna på Arktis här!

Det Arktiska rådets uppgifter består till en väldigt stor del att diskutera miljöskydd och klimatfrågor, men även, än en gång ber jag er att häpna tillsammans med mig; arbeta för en hållbar utveckling i regionen! Det låter ju inte särskilt övertygande då hälften av dessa länder, och i många fall även dessa representanter, är de som allra mest vill åt den för dem lättillgängliga rikedom som finns i det område de är menade att skydda.

Svensk representant i det Arktiska rådet är vår alldeles egna utrikesminister Carl Bildt, och han har ett väldigt stort ansvar på sina axlar nu. Sverige KAN förändra. Det handlar bara om kraften och viljan.

Fast, ingen är väl perfekt. Sverige har inga planer på att utvinna oljan, men vi kommer absolut att bli en del av konsumenterna om nu oljan når upp över isarna. Vad vi behöver göra är att satsa mer på forskningen inom energi för att försöka få fram nya energiprodukter som inte tar död på miljön.

 
http://consciousearth.blogspot.com/2007/09/think-tank-calls-for-end-to-green-taxes.html
  

http://svtplay.se/v/1569280/nordens_roll_i_kampen_om_arktis_del_1
Till denna konferens kommer det många kunniga personer och berättar om hur det egentligen står till på Nordpolen.

Så, för att sammanfatta lite:
Arktis har inga egentliga gränser, och beroende på allas olika intressen så kan denna gräns se olika ut, om man ser det från en forskares perspektiv eller en politikers, för att ta upp ett par exempel.

Arktis är en del av stater, och dessa stater är:

Ryssland*

Kanada*

Danmark (Grönland och Färöarna)*

USA (Alaska)*

Norge

Island*

Sverige

Finland

De länder jag satt en " * " efter är kustländerna, det vill säga de som verkligen angränsar till Arktis.

Vilka regler är det då som gäller på Arktis?
WWFs Arktisrapport beskriver att en bristfällig lagstiftning kan bli ett stort problem vad gäller de olika för den giriga människan intressanta delar vad gäller utvinningen av olja.

Den lag, eller rättare sagt konvention, som gäller för Arktis är "Havsrätten" beskriver Hans Corell, som personligen var med och beslutade om denna och som har varit FNs rättschef.
Naturvårdverket beskriver Havsrätten som följande:
"Konventionen om territorialvattnet och tilläggszonen, Konventionen om det fria öppna havet, Konventionen om fisket på öppna havet och bevarandet av havets levande resurser samt Konventionen om kontinentalsockeln".

Turligt nog för mig så här på sluttampen av projektet så har även naturvårdsverket kommit med en lysande sammanfattning av vad som gäller på Arktis:
"Världens länder enades 1970 om att havsområden och havsbottnen som ligger bortom kuststaternas bestämmanderätt är alla människors gemensamma arv och bara får nyttjas under internationell kontroll. Med Havsrättskonventionen 1982 samlades havsrättsfrågorna i ett enda politiskt avtal. Konventionen täcker dels traditionella havsrättsrättsfrågor som territorialrätt (sjöfart, fiske, rätten att färdas genom internationella sund och farleder), dels frågor som uppkommit under 1900-talet. Dit hör bland annat beräkningar av kuststaternas ekonomiska zoner, hur uppdelningen av kontinentalsockeln skall ske, hur havsmiljön ska skyddas och hur länder som saknar kust ska få tillgång till havet och kunna bedriva havsforskning."

För att undvika konflikter är det oerhört viktigt att alla försöker följa de här reglerna och hålla sig till sina gränser så gott det går, även om det är mycket som lockar uppe på den sköra polen.

Arktis är huvudsakligen ett fruset hav, men med skrämmande beräkningar beräknas farvattnen vara fria mellan våra stormakter USA och Ryssland redan år 2013. Vi måste vara otroligt försiktiga nu.

Då vi i vår grupp vill minska på användandet av papper så måste vi hitta alternativa lösningar till vad man ska använda sig av istället. Som vi nämnt tidigare skulle datorer vara en lösning och digitalisera stora delar av undervisningen. En skola i Berlin har exempelvis börjat använda sig av digitala papper och pennor i undervisningen. På så sätt minskar man pappersanvändningen men man kan fråga sig om datorer och annan digital utrustning är den ultimata lösningen?

Undervisningen blir allt mer digital och vi skriver i princip alla uppsatser på datorer idag. Vi rör oss helt enkelt mot en skola där undervisningen är helt datorbaserad. Om vi säger att alla elever skulle ha varsin dator istället för pappersblock och papper användes överhuvudtaget inte. Inga utskrifter eller kopieringar skulle göras utan allt skulle ske digitalt. Detta kan låta bra men det finns en del saker att ta hänsyn till. Hur miljövänligt är det exempel med datorer?

Träd som papper är gjort av är en förnyelsebar resurs eftersom man kan odla nya träd. Man kan även återvinna papper (upp till sju gånger) vilket är svårare med datorer. Å andra sidan kan man sälja vidare sin gamla dator men andrahandsvärdet på datorer är inte det bästa. En dator som bara är några år gammal är redan omodern eftersom tekniken utvecklas snabbt. Den är på så sätt inte värd speciellt mycket.

 Att skänka datorn till en organisation eller ett insamlingsprojekt kan också vara en lösning men det kan vara svårt att veta vad de ska göra med den. Det är förbjudet enligt miljöbanken att skänka bort giftigt avfall, detta kan exempelvis uppkomma om datorn demonteras. Många datorer skickas och demonteras i Nigeria där metallen sedan sorteras. De som arbetar med att sortera har även hemska arbetsförhållanden. Då är det en fråga om internationella relationer och om vi verkligen vill stödja det som pågår med tanke på att det kan bryta mot de mänskliga rättigheterna. På så vis är det kanske inte så bra som det först låter att skänka bort sin gamla dator.

 Datorn kan också lämnas in på en återvinningsstation där 90-95 % av datorn återvinns. Det kräver dock mer ansträngning att ta sig till en återvinningsstation där en dator kan lämnas in än att endast återvinna sitt papper. Det krävs dessutom mycket jobb att demontera en dator och sortera bort det farliga avfallet och datorerna skickas till särskilda platser för att där tas hand om.

Detta är bara en orsak till varför datorer inte är den perfekta lösningen och också varför vi inte uppmuntrar till att skrota pappret helt och hållet. Tänk bara på att använda de datorer som finns i den grad som går och tänka på att inte slösa på vår skog!

Källor:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=392836

http://www.evertiq.se/news/12518

/Pappersgruppen

Svar från Ben and Jerrys!

Ben and Jerrys har bara en fabrik i Europa, och den är belägen i Holland. Den drivs på 100 % förnybar energi, som jag tidigare har nämnt. Företaget tycker att det är mest skonsamt för miljön att bara ha en fabrik centralt så att det blir så liten transportsträcka som möjligt för lastbilarna som kör ut glassen. Poängen är alltså att detta skall ge minsta möjliga effekt på miljön. De levererar också mest glass till Storbritannien och Holland, så det är alltså bra att fabrikerna ligger där i närheten.[1]

Innan jag fick mailet från Ben and Jerrys så tänkte jag att det allra bästa förmodligen skulle vara att ha fler fabriker så att transportsträckorna skulle bli så små som möjligt. Om det exempelvis skulle finnas en fabrik i Stockholm, så skulle man kunna använda sig utav mjölk och grädde ifrån kossorna från någon bondgård här i närheten, och transporterna till de olika butikerna i Stockholm skulle bli mycket korta. Men givetvis så kan man inte ha en fabrik i varje stad. Ben and Jerrys påstår sig redan använda mjölkprodukter från gårdar som finns i närheten av fabriken i Holland.

De utger sig också för att vara klimatneutrala i hela processen som krävs för att glassen skall kunna tillverkas. Det är bara transporten som har en negativ inverkan på miljön. Men samtidigt så skriver de på sin hemsida att frysarna som används släpper ut ozonförtunnande gaser och att de har byggt en prototyp för en frys som drivs med ljudvågor. Denna frys kommer dock inte att användas förrän om x antal år.[2]

De är också noga med att tala om att kossor rapar och fiser ut bland annat metangas (läs inläggen från kossorna för att få reda på mer om detta) och att de arbetar med att förbättra detta. [3]

Min poäng är hur som helst att Ben and Jerrys förmodligen utger sig för att vara mer "klimatneutrala", som de själva säger, än vad de egentligen är. Och andra sidan så finns kossor oavsett om Ben and Jerrys finns eller inte, men man kan också kontrollera hur många kossor man föder upp i förhållande till hur många som behövs. Ben and Jerrys bidrar alltså med att fler kossor finns. Att de sedan släpper ut metangas är en naturlig process hos kossorna, som Ben and Jerrys själva inte orsakar.

Men är det inte samtidigt en del av livets gång, att de varelser som lever på jorden utnyttjar den, åtminstone till viss del? Om det är hållbart eller inte är en annan femma, men ekosystem skulle definitivt rubbas om människan och allt det människan orsakar plötsligt försvann från vår planet.

[1] [email protected] via mailkontakt

[2] http://www.benjerry.se/thermoacousticrefrigeration/

[3] http://www.benjerry.se/climateneutral/more-info.php

Mina skor är gjorda i Kina, jackan i Taiwan, tröjan i Turkiet,  byxorna i Korea och alla dessa plagg har jag köpt i butiker i Stockholm, Sverige. Än finns inga teleportörer så att de har inte magiskt kommit hit från Asien utan transporterats med flyg och fartyg. För 40-50 år sedan producerades kläder i Sverige, vilket var viktigt för den ekonomiska utvecklingen men lönerna steg och klädföretagen flyttade i samband med detta först till Sydeuropa Spanien, Italien och Portugal men när lönerna steg fortsatte de förflyttas och idag har de hamnat på andra sidan jordklotet.

I Sverige köper vi i genomsnitt 9 kg kläder per år, 9 kg kläder betyder 9 kg kemikalier som förpestar närmiljön där bomullen odlas. På detta har vi transportsträckorna.

Låt oss följa bomullen, den odlas på ett ställe exempelvis Indien för att sedan transporteras vidare till för att beredas och färgas i Kina för att sedan distribueras och säljas i Sverige. Det säger sig självt, det är en del koldioxidutsläpp och eftersom det ska komma nya trender hela tiden så sker denna cykel konstant, ju fler människor, ju bättre välfärd desto mer bomull per person.

Läs mer på:

http://www.rattvisemarkt.se/obj/docpart/a/a65b838f7e3018b36c01c364ceda59c2.pdf

Är det en mänsklig rättighet att kunna få köpa vad man vill bara man har pengarna? Det kan nästan tyckas så, i ett samhälle där diagnosen shopaholic finns. Shopaholic kommer från engelskans shop = att handla och alcoholic = alkoholist. Att vara en shopaholic innebär alltså att man är beroende av att handla.

Det är ingen slump att shopaholic och alcoholic låter som varandra. Shopaholismen kan faktiskt jämföras vid ett drogberoende. Samma signalsubstanser som frigörs vid intag av droger frigörs när man köper kläder: dopamin. Och precis liksom drogmissbrukare behöver shopaholics köpa mer och mer ju längre tiden går eftersom de behöver större dopaminruscher. Dopamin är  alltså den signalsubstans som belönar oss när vi gjort något bra.  

Varför blir man en shopaholic då? Forskare pratar om låga halter av seratonin hos de som blir missbrukare av något slag. Seratonin sänker behovet av att handla impulsivt. Har man låg seratoninhalt är det alltså större risk att man gör impulsiva saker. Skillnaden mellan kvinnor och män här är att när män har låg seratoninhalt blir de impulsiva, medan kvinnor ofta blir deprimerande.

Däremot lär det inte bara vara signalsubstanserna som gör att vi tycker om att köpa kläder. Det finns ju också frågan om status och hur vi faktiskt visar vilka grupper vi hör till via våra kläder. Här spelar också branding in, eftersom vi ofta konsumerar märken vi känner till, oavsett om kvalitén på dessa märken är bättre än konkurrenternas. Så att köpa kläder kan också handla om att tillhöra en grupp eller att få status genom att kunna köpa vissa exklusiva märken.

Är du en shopaholic? Testa dig själv på: http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=570&a=5721