gogreener

Naturkunskaps perspektiv

Slaktkycklingar som vi producerar härstammar från det röda djungelhönset. De lever i relativt små grupper i indiska djungler. De nykläckta kycklingarna kommer från kläckeriet till uppfödarna och det lever i gigantiska grupper i stora stallar. En svensk slaktkycklinguppfödare föder i genomsnitt ca 85000 kycklingar per omgång och man hinner på ett år med 7 omgångar. Den intensiva aveln och det mer effektiva fodret gör att kycklingarna växer snabbare vilket i sin tur resulterar i billigare kött, men det finns även en baksida.

Det producerades år 2006, 72 400 000 kycklingar. Kycklingen slaktas vi 32-39 dagars ålder, de väger då ca 1,5 kilo i vikt och har endast ätit ca 2,5 kilo foder. Den sabba tillväxten påverkar kycklingarnas benhälsa, cirka 15 procent av slaktkycklingarna visar på benohälsa som ojämnhet i rörelsemönster och hälta. Eftersom kycklingen lägger på sig mycket vikt på en så kort period (cirka en månad) så hinner inte skelettet och kroppen med i utvecklingen. Hjärtslag är även det som kan drabba kycklingarna under den snabba utvecklingen. Dock är det främst tuppar som drabbas och det är förmodligen den höga tillväxten som kräver så mycket syre att kycklingarnas hjärta blir överbelastat. Ett annat namn för detta är SDS, sudden death syndrome).

I Sverige har vi en beläggningsgrad på 20-36 kilo fågel per kvadratmeter. När kycklingarna sedan växer till sig och blir större så ökar trängseln i stallarna och miljön blir sämre. Detta eftersom underlaget blir belagt med gödsel. Eftersom kycklingarna har tunga kroppar så bidrar det till att de ligger ned mycket på marken. Detta är något som kan ge dem frätskador på både fötter, ben och bröst. Det är omöjligt för uppfödaren att ta aktning för alla kycklingars enskilda behov.

Vanligtvis lever kycklingarna med sin mamma från kläckningen och även innan födseln håller hönan kontakt med kycklingen. Inom kycklingindustrin finns inga hönor utan kycklingarna kläcks utan föräldrar innan de tillsammans transporteras med tusentals andra kycklingar till stall där de skall leva sina korta.

Det vi som konsumenter kan göra är att är att ställa krav på producenterna och genom detta kan man förändra och kanske förbättra slaktkycklingarnas liv. Att satsa på ekologisk kyckling eller välja bort kyckling helt är även det ett alternativ. Ett alternativ istället för kyckling är quorn som smakar likt fågelköttet.  

I jämförelse med nöt och lamm kött kräver kyckling minst energi och det släpper även ut lite koldioxid.

Kycklingen idisslar inte som kosorna vilket gör att deras matsmältningsorgan inte bildar växthusgasen metan (som är 25 gånger kraftigare än koldioxid). Kycklingen behöver inga stora ytor att leva på vilket främjar massproduktion samt mindre spannmålsfoder behövs. Inget fiskmjöl som foder används och svenska kycklingar äter svenskt spannmål och därmed korta transporter.

Förra året var den danska kyckling importen mycket hög. I Danmark är djurskyddskraven lägre, uppfödningen billigare och det bidrar till ökad import.

Omkring 40 procent av all kyckling Sverige konsumerar är utländsk. Fyra av fem importkycklingar kommer från Danmark. Konkurrensen utifrån av billig kyckling har under 2000-talet ökat.

EU-kommissionen lanserade ett förslag om att göra det svenska omsorgsprogrammet för slaktkyckling till hela EUs modell. Men detta var något som länder med hög beläggningsgrad i kycklingstallarna ställde sig emot. Polen var ett av dessa länder som motsatte sig förslaget.

Polen lyckades vid ett EUs rådsmöte höja gränsen för hur mycket kyckling uppfödarna får ha per kvadratmeter. En höjning till 42 kilo per levande vikt. Det innebär att Danmark inte behöver dra ner från sina 41,5 kilo. Högt över Sveriges högsta tillåtna vikt, 36 kilo. 

Danmarks uppfödare bevarar i och med detta kostnadsfördelarna i förhållande till de svenska uppfödarna.

Att ha ett hårdare djurskydd och en frivillig salmonellakontroll resulterar i att Sveriges uppfödare har en merkostnad på 50 öre per levande kyckling. Detta demonstreras i en beräkning gjord av Svensk Fågel år 2003. Detta innebär att det blir en skillnad i kostnader på omkring en halv miljon för en genomsnitt svensk uppfödare på ett år.    

Ursprung

Stora mängder lågpriskyckling från Brasilien och Thailand importeras till Danmark, Nederländerna samt Tyskland som sedan exporteras vidare efter ompaketering. Kycklingens ursprung framgår inte på förpackningen eller i någon importstatistik så man kan inte vara säker på att den kyckling vi importerar från Danmark är helt dansk. I Sverige kan vi spåra kycklingens väg från uppfödaren till butikerna.

Så är det inte bättre att köpa svensk kyckling?

Läs mer:

Kyckling konsumtionen har ökat kraftigt världen över. I Sverige har konsumtionen fördubblats under de senaste tio åren. Kycklingprodukter är en global marknad och hårt konkurrensutsatt. Priset är något som varit en viktig faktor och import av lågprisprodukter har ökat prispressen på den svenska och danska marknaden.

Ungefär 40 procent av den kyckling som vi äter i Sverige är importerad. Den största delen importerad kycklingen finner man i det frysta sortimentet, både inom detaljhandel samt restaurang- och storhushåll. Kycklingen kan ha transporterats över hela världen fri länder som Thailand och Brasilien, men 80 procent av den Svenska importen av kyckling kommer från Danmark. Den importerade kycklingen påverkar klimatet negativt i form av transporter, men förutom det så har den importerade kycklingen fötts upp under helt andra förhållanden än den svenska och har därmed en helt annan livsmedelskvalitet. 

År 2006 drabbades Sverige av fågelinfluensan vilket minskade efterfrågan på kyckling och annat fågelkött, och de priser som redan var låga föll ytterligare.  Det var drygt 30 länder som slutade importera kyckling, vilket slog hårt mot den danska exporten. Företagen Lantmännen och Kronfågeln lyckades dock att öka omsättningen med 25% och stärka deras marknadsposition trots den sviktande marknaden 2006.

Priset är fortfarande en viktig faktor men konsumenternas intresse är kvalitet, säkerhet och ursprung har ökat efter fågelinfluensutbrotten.

Den billiga import kycklingen pressar ner priset på den svenska kycklingen. Detta är något som påverkar medlemsföretag och bönder som förlorar handlare.

http://www.svenskfagel.se/?p=3087
http://www.lantmannen.com/sv/Lantmannen-COM/Verksamhet/Lantmannen-Kronfagel2/Marknad-och-Position/

Detaljerat näringsinnehåll på kyckling kött per 100 gram

Energi:           114.8kcal/480.1Kj            

Vatten:           75 g

Protein:          21.5 g

Fett:                 3.1 g, varav mättat: 0.83 g, enkelomättat:1.24 g, fleromättat: 0.38 g,     kolestrol:70  mg

Kolhydrater:  0 g, varav monosackarider: 0 g och disackarider. 0 g

Fibrer:             0 g

Vattenlösl.     

Vitaminer:     C: 2 mg, Folat:7 mcg, Niacin:8.2 mg, B2: 0.14 mg, B1: 0.07 mg, B6: 0.43 mg,   B12: 0.4 mcg

Fettlösl.

Vitaminer:      D: 0.4 mcg, Retinol(A-vit): 16 mcg, Alfa-tokoferol(E-vit): 1.1 mg

Mineraler:      Fosfor: 173 mg, Järn:0.9 mg, Kalcium:12 mg, Kalium:230 mg, Magnesium: 25 mg, 
                         Natrium: 77mg, Selen: 11.2 mcg, Zink: 1.5 mg

                                                                                                                                                                                /Ät gott, Chicken Crew!

• En hel grillad kyckling kostar i genomsnitt mellan 40-50 kr styck. Ett kg frysta kycklingfiléer kostar ca 70 kr. Färsk oxfilé kostar i genomsnitt 270 kr/kg. Denna pris skillnad kan göra att fler svenska familjer väljer att köpa kyckling istället för kött.

Varför?

• Statistik visar på att kvinnor äter något mer kyckling än männen. Framförallt barnfamiljer med många och små barn äter mer kyckling i genomsnitt.

• Undersökningar som gjorts resulterar i att personer i syd och väst Sverige tycker mer om kyckling och konsumerar mer kyckling än övriga svenskar.

• 86 % av alla svenskar föredrar att köpa svensk kyckling och för 12 % av alla svenskar spelar det ingen roll vart ifrån kycklingen kommer. Svenskar tycker att svensk kyckling har bättre kvalité, vill gynna svenska producenter, kortare transporter som är bättre för miljön samt att svenskar tror att kycklingen har fått en bättre djurhållning.    

• Varje kg kyckling vi äter så släpper vi ut ca 2-3 kg koldioxid.

• I Uppdrag granskning där gjordes ett exempel på att om en familj byter hälften av nötköttsintaget mot kyckling så skulle detta motsvara en besparing i koldioxidutsläpp motsvarande vad en miljöbil släpper ut, per år.

Läs mer på:

http://www.minmat.org/data/internal/data/32/1141135069012/Sammanfattning.pdf%20januari%202006

http://www.ica.se/

www.coop.se

Varför är kyckling ett bättre alternativ när det gäller hälsan?

• Kyckling är ett mycket magert kött, låg fetthalt

• Kycklingkött och ägg innehåller mycket protein som är ett måste för att kroppen ska kunna bygga upp nya proteinceller,bl a för att skapa nya muskler. I en kycklingfilé beräknar man att på 100 g så är 23,1 g protein.

• Kyckling innehåller B-vitaminer, järn, zink, magnesium och ett flertal andra mineraler

Vi har som grupp valt att fokusera oss på hur kyckling påverkar miljön positivt/negativt. Nedan följer fakta kring positiva samt negativa effekter på miljön.

Kyckling är ett köttslag som släpper ut lite koldioxid och kräver minst energi i jämförelse med nöt och lamm kött. Kycklingen idisslar inte som kosorna vilket gör att deras matsmältningsorgan inte bildar växthusgasen metan (som är 25 gånger kraftigare än koldioxid). Kycklingen behöver inga stora ytor att leva på vilket främjar massproduktion samt mindre spannmålsfoder behövs. Inget fiskmjöl som foder används och svenska kycklingar äter svenskt spannmål och därmed korta transporter.  

Mer än hälften av den svenska kycklingens energiproduktion är förnyelsebar eftersom bönderna har sitt egna kretslopp på gården där halmpanna används. Halm kommer från den egna gården och används för att värma upp stallarna och ofta bostadshusen på gården, vilket minskar energiproduktionen.  

Näringsfakta: Kyckling är nyttig och näringsrik föda. Förutom högvärdigt protein, en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror är kycklingköttet också rikt på magnesium, selen och B-vitaminer.

I Sverige äter vi i genomsnitt 13 kilo kyckling per person jämfört med i hela EU där snittet är 23 kilo per person och år.

Förra året producerades 78.427 ton svensk slaktkyckling. Det är en ökning med 5% jämfört med året innan. Allt tyder på att ökningen kommer att fortsätta.

År 2007 dödades 74 666 000 kycklingar i Sverige i syfte för mat.

I Sverige producerar man bara en slags kycklingsort som lever i 4 veckor medan i tex Frankrike finns det över 30 olika sorters kyckling att välja på, alla med olika storlek, smak och utseende. De vill ha en frigående kyckling som växer långsamt, det påverkar smaken och konsistensen.

De svenska kycklinguppfödarna påstår att det inte finns något utbud för flera olika sorter utan framställer en kyckling till bästa möjliga pris.

                                                                           

http://www.freebook.se/UserFiles/SiteVersionId_11/File/miljoboken/svensk_fagel_08.pdf

http://energiochmiljo.se/abonnemang.asp?cat=abo_mall&sid=1566

http://www.dn.se/nyheter/fragor-svar-om-maten-och-klimatet-1.514233

http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngArticleID=5185&lngCategoryID=1890

  
/ Chicken Crew