Flygplansutsläpp

Koldioxid

 


Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till den globala uppvärmningen och har ökat med en fjärdedel på bara hundra år. Flyget står för hela 12 % av all trafikrelaterad utsläpp i världen, vilket betyder att flyget står för 2-3 % av världens totala koldioxidutsläpp.


Koldioxid (kol och syre molekyl) produceras av människor och djur (den så kallade cellandningen), men tas upp av växter genom fotosyntesen. Detta är en del av ett naturligt kretslopp av kol där människa/djur och växter är beroende av varandra. Detta kretslopp störs genom att stora mängder av det kol som normalt inte finns i kretsloppet förbränns.


Vid förbränning av biomassa (dvs. materia i levande organismer så som träd/ved) bildas koldioxid som återfinns som restprodukt i rökgaserna. Detta ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen. Denna biomassa (ex. trädet) absorberar nämligen koldioxiden under levnadstiden som den senare kommer att släppa ut när den förbränns, dvs. eldas upp. Det blir ett naturligt kretslopp där trädet neutraliserar det koldioxid som den kommer att släppa ut, genom att den tidigare har tagit upp en del av koldioxiden genom fotosyntesen. Halten av koldioxid ökar alltså inte eftersom trädet ingår i vårt kretslopp.

Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja) ökar däremot halten av koldioxid i atmosfären, eftersom detta under lång tid varit utanför kretsloppet.


Eftersom koldioxiden hindrar värmeutstrålningen kommer jordens medeltemperatur att öka. Koldioxid är väldigt långlivad i atmosfären och påverkar därför klimatet under en lång tid. Om koldioxidhalten fortsätter att stiga som den idag gör, kan man räkna med att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,5 till 4,5 grader inom 50 år.



Kväveoxider

 


Flygplanen släpper ut kväveoxider som bildas när kväve och syre utsätts för höga temperaturer och högt tryck. Kväveoxider är farliga växthusgaser som därmed bidrar till växthuseffekten. När kväveoxider släpps ut på hög höjd kan det bidra till nedbrytningen av ozonlagret. Det ozonhål som bildas i atmosfären gör att mer skadlig UV-strålning från solen träffar jorden och ökar risken för hudcancer och gråstarr hos oss. Risken är störst i Australien och områdena runt ekvatorn.


Utsläpp av kväveoxider på låg höjd bidrar till bildandet av ozon i biosfären, med andra ord här omkring oss. Detta är skadligt för både djur och växter. Detta ozon hindrar fotosyntesen, konsekvenserna av detta blir att koldioxidhalten ökar och syret minskar här på jorden - eftersom fotosyntesen går ut på att växter gör om koldioxid, vatten och solljus till syre och druvsocker. 


Kväveoxiderna är en av orsakerna till övergödningen och försurningen av naturen på land och kustnära hav. Försurningen gör att viktiga näringsämnen i marken försvinner vilket försämrar produktionsförmågan och på sikt leder till minskad mängd skog. Försurningen gör även att växter och djur, bl.a. fiskar, som är känsliga för försurningar, försvinner från våra sjöar och natur vilket rubbar ekosystemen.


Vår skogsmark kan ta emot ett visst antal kilo kväve per år utan att det läcker ut, när klimatet blir varmare ökar nedbrytningen av växtligheten och risken för ökat läckage av kväve.


  

  

Kondensationsstrimmor



Någonsin undrat vad de vita spåren på himlen är som flygplanen lämnar efter sig? Ovissheten är över! Svaret är kondensationsstrimmor, vilket enligt nationalencyklopedin beskrivs som en smal stimma av moln som uppstår då kondensation och frysning av vattenånga sker från flygplanets motorer. Kondensationsstrimman består kort och gott av vattendroppar och ispartiklar som är en reaktionsprodukt från flygbränslet när det förbränns. I torr luft dunstar ispartiklarna oftast bort och försvinner, men i fuktigare luft kan de istället bestå i flera timmar. Den kan även växa till sig genom att ispartiklarna snappar upp vatten från den omgivande luften. Kondensstrimmor har alltså samma effekt som tunga moln, och kan på så sätt bidra till uppvärmningen av jordytan. Kondensationsstrimmor förekommer på ca 7-12 km höjd.

  

  

Vad är vattenånga?



Vattenångan är en viktig del i jordens atmosfär och är ett av många ämnen som släpps ut när man flyger. 1-4 % av atmosfären består av vattenånga men denna siffra varierar. 99 % av vattenångan finns i troposfären och den vattenångan bidrar till den naturliga delen av jordens växthuseffekt. Detta gör att jorden genom växthuseffekten kan behålla dess naturliga värme och dämpar solinstrålningen. Om inte den naturliga växthuseffekten skulle ha funnits skulle jorden vara 30 grader kallare än var den är idag. Det är ökningen av denna vattenånga som gör att växthuseffekten får en negativ inverkan på jorden.


Vattenångan som är en del av alla utsläpp som sker när man flyger hamnar till största delen i troposfären och försvinner ner till marken med regnet, alltså så är egentligen inte vattenånga så farlig eftersom det är "naturliga" ämnen som släpps ut. Men på högre höjder så kan små mängder vattenånga lagras i atmosfären och detta bidrar då till uppvärmningen på jorden och det är det som bidrar till den negativa effekten. Så länge man undviker höghöjdsflyg så påverkas inte miljön negativt av vattenångan. Men eftersom de flesta flyg är höghöjdsflyg så påverkas miljön negativt av vattenångan eftersom ju mer vattenånga som finns, desto mer ökar den globala uppvärmningen.


Vill ni veta mer titta in på:

http://en.wikipedia.org/wiki/Contrail

http://www.lotseninfo.se/

http://www.oilpress.com/

http://www.airclim.se/

http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/fysik.html

http://transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/

www.mikom.se/pdf/vaxthus.pdf

http://faktabanken.nu/flygplanstrimma.htm

// Anna J, Jenny, Louise och Marja


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0