gogreener

Vad skulle hända om Sverige slutade köpa Ben and Jerrys helt? För att vi exempelvis vill köpa produkter som är mer närproducerade.

Eftersom att det bara finns en fabrik i Europa som tillverkar Ben and Jerrys så skulle Holland kunna tolka det som att vi sätter oss emot deras land, istället för deras glasstillverkning. Det skulle kunna bli så att Holland inte tycker att vi är värda att handla med längre, eftersom att vi arbetar emot deras produkter. Holland har en stor tillgång av naturgas, de har ett omfattande jordbruk och de handlar med ädelstenar och tobak.[1] Detta innebär att om Holland skulle tolka en bojkott av Ben and Jerrys som fientlig mot deras land, så skulle de kunna få konsekvenser för Sverige. De behöver inte bli förödande men samtidigt så mister vi någon del av vår import och ett land i Europa (som dessutom gränsar till betydligt fler länder än vad Sverige gör) får ett horn i sidan mot oss.

Vi skulle kunna sätta oss emot det faktum att Ben and Jerrys släpper ut avgaser och förorenar vår miljö på olika sätt, men vi skulle förmodligen direkt få mothugg av folk som säger att vi minsann inte alls är miljövänliga, vi heller. Och att glassen faktiskt levereras med ett utav de bättre alternativen gör det också till en onödighet att använda det argumentet för att bojkotta märket.

Om vi däremot påstår att vi vill arbeta för miljön i hela världen och därför inte vill köpa in Ben and Jerrys till Sverige, så är det en helt annan sak. För om vi istället säger att vi vill använda oss av produkter som är 100 % närproducerade så sätter vi oss inte emot glassmärket i sig, utan mer själva faktorn att lastbilar kör omkring och förorenar.

Eller kanske skulle det bli så, att fler länder gjorde som Sverige om vi slutade köpa in Ben and Jerrys. Och självklart så är företaget beroende av sina kunder. Det innebär att Ben and Jerrys skulle behöva förminska sin produktion för att kunna tjäna på allt de tillverkar. Mindre produktion betyder färre arbetstimmar och också mindre personalstyrka. Alltså skulle Holland kunna tänkas få problem med arbetslöshet. Det handlar dessutom inte bara om fabrikens arbetare, utan kossorna och deras bönder, personalen som levererar glassen etcetera. Det skulle vara många som påverkades. Låg arbetslöshet leder i det långa loppet till långkonjunktur som i vissa fall även leder till börskrasch, och ekonomikriser.

Men det handlar inte bara om vår relation till Holland. Övriga världen skulle kunna undra varför vi inte vill köpa varor som är rättvisemärkta, och få uppfattningen av att vi tycker att vi är mycket bättre än alla andra, för att vi vill vara självförsörjande. Och självförsörjning fungerar inte för ett land som är beroende av både import och export.

Rättvisemärkningen är viktig. Den gör så att många länder och framför allt enskilda individer och familjer får bättre levnadsförhållanden. Jag tror personligen att rättvisehandeln är ett steg i rätt riktning vad gäller en jämställd värld. För utvecklingsländerna behöver hjälp för att kunna bli i-länder. Och ett sätt att jobba för en jämställd värld bör faktiskt vara att ta från de rika och ge till de fattiga.

Vad skulle det annars kunna finnas för tänkbara konsekvenser av Ben and Jerrys?

Någonting annat som skulle kunna tänkas hända, kan låta löjligt men kan också tänkas vara sant. Jag tänker mig att klyftan mellan fattiga och rika skulle kunna öka i och med att glassen är dyr. Och med denna klyfta så menar jag inte att världen har lättare att se vilka som har ekonomiskt välstånd och inte, utan snarare att denna klyfta skulle kunna kännas inombords hos folk. För tänk dig att är ett barn som går i skolan. När skoldagen är slut så går du och dina kompisar till butiken som ligger i närheten. Alla de andra barnen vill köpa Ben and Jerrys, men du har inte råd. Du känner dig genast illa till mods och skäms, för du vill inte att de andra ska veta att dina föräldrar inte har så mycket pengar och inte kan ge dig massa fickpengar. För att inte dina vänner ska få reda på någonting så går du därifrån. Efter den dagen vågar du inte gå till affären med dina vänner igen.

Visst, det skulle lika gärna vara så att ett barn inte får ha pengar på sig för sina föräldrar. Men jag tror att sådant här kan finnas i samhället. Om en människa redan känner sig utanför på grund av exempelvis ekonomi så lär det bara förvärras om något liknande skulle inträffa. Och ett utanförskap behöver givetvis inte leda till krig eller något så drastiskt, men ekonomiskillnader (privat som i företag) är och kommer alltid vara ett problem.

Jag tycker inte att vi skall sluta köpa in Ben and Jerrys. Det är inte ett tillräckligt stort problem för att börja ta tag i. För att få världens miljö i rätt riktning måste vi börja med större problem som är mer betydande än ett glassföretag. Givetvis måste man även komma dit i slutändan, men det måste också finnas alternativa produkter för att en människa skall sluta köpa någonting annat.

Med andra ord så tror jag att den bästa lösningen på de här scenarierna är att fortsätta köpa Ben and Jerrys. Och framför allt att fortsätta köpa rättvisemärkt, om inte till och med köpa mer rättvisemärkt. För det är någonting som gynnar folk som verkligen behöver det, medan det missgynnar få.

Förmodligen så skulle ingen av de konsekvenser jag resonerat kring verkligen slå in. Företag går i konkurs dagligen, alla länder köper inte in varor från alla andra - men det är ändå ingen som tar det personligt. Jag tror med andra ord att vi skulle kunna sluta köpa in Ben and Jerrys utan att någonting händer, däremot så är det inte bra att välja bort alla andra glassar för att Ben and Jerrys skulle kunna tänkas vara den bästa - och med att den är rättvisemärkt. För det finns förmodligen många andra glassmärken som har bättre miljöpolicy än Ben and Jerrys.

/ Anna

[1] http://www.landguiden.se/ sök: Nederländerna

Så ska jag köpa Ben and Jerrys eller inte...?

Ja, det är en svår fråga. Det vi kan konstatera är följande:

•-          Ben and Jerrys arbetar för en hållbar miljö (även om de inte är där ännu).

•-          De stödjer u-länder genom att köpa rättvisemärkta varor.

•-          Ben and Jerrys har bara en fabrik i hela Europa vilket innebär att de måste transportera sin glass långa vägar. Transporterna sker med lastbil och inte med flygplan.

Det skulle helt klart vara bättre för miljön (jag räknar alltså inte in rättvisebönderna i tillexempel Paraguay) att köpa glass som är mer närodlad och där med har kortare transportsträckor när de skall nå ut i butik. Om mjölken så väl som äggen och sockret kommer ifrån gårdar i Skåne, och glassen sedan säljs i enbart Skåne, så är ju detta givetvis mycket bättre för miljön. Ju färre utsläpp desto bättre är det. Samtidigt så är det bra att tänka på levnadsvillkoren för andra människor och inte minst djur runt om i världen.

Personligen så tycker jag att Ben and Jerrys är ett bra alternativ, men inte det allra bästa. Ska man köpa Ben and Jerrys så är det allra bästa att köpa och äta den i Holland, och andra sidan tänker jag inte råda någon att sätta sig på ett flygplan och förorena luften för att äta glass... (oavsett hur god den än må vara)

/ Anna

Hur påverkar Ben and Jerrys miljön negativt?

Precis som för vilket annat företag som helst så är det många faktorer som måste samverka för att exempelvis en produkt skall kunna tillverkas. Som tidigare nämnt så handlar det i detta fall om faktorer som till exempel kossorna som producerar mjölk, bönderna som föder upp kossorna, bönderna som odlar de rättvisemärkta varorna, arbetarna på fabriken och transporterna som krävs för att glassen skall kunna säljas.

Vilka regionala miljöproblem bidrar Ben and Jerrys till?

I Holland, där Ben and Jerrys produceras så är jordbruket en viktig faktor. Hela 60 % av landets yta används till jordbruket. Det produceras så mycket att det räcker för att försörja befolkningen och dessutom till att exportera. Det finns dock problem med att jordbruket är så effektivt. Landytan i Holland är ungefär lika stor som Småland, vilket gör att det är en liten yta som snabbt drabbas av naturproblem när någonting händer. För att jordbruket är effektivt så hinner mer gödsel produceras än vad bönderna hinner förbruka, vilket innebär att landet har haft mycket problem med övergödning. [1]

Som jag skrev i inlägget "Svar från Ben and Jerrys!" så finns det med stor sannolikhet fler kossor på grund av att Ben and Jerrys finns. Och kossorna bidrar inte bara till metangasutsläpp. Eftersom att Holland redan har problem med övergödning så påverkar där med Ben and Jerrys miljön negativt. Ju fler kossor, desto mer gödsel, alltså kommer Ben and Jerrys kossor göra så att övergödningen i landet ökar.

Som ni förmodligen har märkt i mina tidigare inlägg så verkar det som om Ben and Jerrys har koll på läget. Givetvis är detta den bild de själva utger, men de verkar ha förbättrat det mesta som går att förbättra för att produktionen skall bli mer miljövänlig. Det som dock återstår är transporterna.

För transporter bidrar också till övergödning. Kväveoxider släpps ut i luften vid förbränning och faller sedan ner på jorden i form av exempelvis kväverikt regn. Med andra ord bidrar inte bara Ben and Jerrys till övergödning genom sina kossor, utan också via sina transporter. Och andra sidan är det på sitt sätt konsumentens fel lika mycket som företaget, eftersom att efterfrågan styr utbud. Men transporterna bidrar till mer. De kan även försura miljön, bidra till växthuseffekten via koldioxidutsläpp och förorena luften.[2]

Dessa problem är ju självklart inte unika för Ben and Jerrys. Alla människor som färdas med bil, motorcykel eller dylikt bidrar också till exempelvis övergödning. Det man inte får glömma är att det finns bättre alternativ, så som kollektivtrafiken.

Jag pratade också om frysar som släpper ut freoner och skadar ozonskiktet i mitt förra blogginlägg. Eftersom att Ben and Jerrys använder sig av sådana frysar så är det här ett högst aktuellt ämne. Det är nämligen så att när ozonhål finns så kommer ultravioletta strålar lättare att komma in på jorden. Alla landväxter tål inte UV-strålar och vissa arter kan därför på sikt dö ut. Växtplankton är inte heller så förtjust i UV och om det blir mindre växtplankton kommer inte heller lika mycket fisk att finnas, i och med att fiskar äter växtplanktonet.

Hur kan färre fiskar bidra till globala miljöproblem?

När någonting förändras här på jorden så kommer inte bara den lokala befolkningen drabbas, utan hela klotet kommer att påverkas. Det finns givetvis olika utsträckningar på problemen men en sak som definitivt påverkar alla på ett eller annat sätt är om en art skulle dö ut. Jag skall nu enkelt försöka tala om vad som kan hända om en art dör ut.

Människan äter torsk. Torsken äter skarpsill. Skarpsillen äter djurplankton. Djurplanktonet äter växtplankton.

När växtplanktonet blir färre, så kommer lika många djurplankton att behöva slåss om en mindre mängd växtplankton än vad de är vana vid. Förmodligen så kommer inte lika många bli mätta - vissa kanske inte får mat alls. Och när man inte äter så får man betydligt svårare att leva. Djurplanktonet kommer alltså så småningom också att bli färre och färre. Samma process kommer då att ske för skarpsillen, eftersom att de också måste slåss om en mindre mängd mat än vad de brukar. Låt oss säga att det finns väldigt få skarpsillar. När torsken då vill äta sin skarpsill, så finns det så få skarpsillar kvar så att de lyckas äta upp alla. Torsken kommer då inte heller ha mat att äta, vilket gör att de också kommer att bli färre och färre. I slutändan kommer alltså människan att fiska upp all torsk, eftersom att det finns så mycket mindre än vad vi är vana vid. Resultatet blir att människan inte längre kan äta sin torsk. Åtminstone inte ifrån den sjö, exempelvis Östersjön som vi är vana vid.

Hur kommer det här att påverka hela världen då? Om vi inte får vår fisk från Östersjön så måste vi vända oss någon annan stans. Och då kommer efterfrågan på torsken i den sjön bli så stor att vi kanske gör slut på den också. När torsken inte längre går att få tag på så kommer vi att söka oss till andra fisksorter, kanske från andra länder på andra sidan jorden. Resultatet? Vi använder upp de resurser vi har.

Kontentan blir att vi inte kan fortsätta leva som vi gör. Alla måste ta sitt ansvar och försöka jobba för en levande natur. För utan naturen så kan inte ens människan leva. Ben and Jerrys jobbar enligt mig i helt rätt riktning, (återigen förutsatt att de gör allt de påstår sig göra). Om en frys går på ljudvågor istället för freoner så kommer vi förmodligen inte att förtunna ozonlagret lika mycket som vi gör, och torsken kommer alltså att kunna finnas kvar längre!

Under hela det här inlägget så har det förmodligen låtit som om jag är väldigt negativ till sättet som Ben and Jerrys fraktar sina varor. Men faktum är att det är betydligt bättre att transportera saker med lastbil än vad det är att göra det med flygplan. Något annat som inte framgår på Ben and Jerrys hemsida är vilket bränsle deras lastbilar går på. För det finns bränslen som är bättre än andra, även om de inte direkt sprutar ut blommor i naturen.

[1] http://landguiden.se/ sök Nederländerna

[2] http://miljo.vgy.se/miljo/faktabasram.html

Jag tar för givet att ni vet vilka konsekvenser utvinnandet av Arktis olja kan få. Jag har tidigare förklarat, superkort hur växthuseffekten fungerar och kommer i nästa inlägg beskriva vilka konsekvenser det kan få på Arktis, på kort sikt.

Varför är det då så intressant att utvinna oljan på Arktis?
Olja har i flera decennier varit viktigt för människans välfärd, men det får sina konsekvenser nu.

Vart man än kollar så får man olika siffror på hur mycket olja och naturgas som egentligen finns i under Arktis isar, men alla kommer fram till ungefär samma sak:

¼ av jordens ännu ej utvunna olja och naturgas finns just i Arktis.

Ta en titt på den här sidan och se med hjälp av tabellen hur stor del av oljan som finns på Arktis:

http://74.125.79.132/translate_c?hl=sv&sl=en&u=http://geology.com/usgs/arctic-oil-and-gas-report.shtml&prev=/search%3Fq%3Dmap%2Boil%2Barctic%26hl%3Dsv&rurl=translate.google.se&usg=ALkJrhhYvTYxbGqnMdZWu-RGOPAhE1uhUQ

Inte konstigt att oljan är så eftertraktad!

Peter Eriksson (mp) lade i sin motion 2008/09: U347 fram förslag om att man skulle göra Arktis till ett reservat.

Det faktum att oljepriserna är höga, och det eftersom denna resurs krymper allt mer, medför tå konsekvenser som är varandras motsatser: förnybar energi blir allt mer lönsam men man vill även utvinna ännu mer olja.

År 2005 var det år då investeringssumman för att utvinna oljan slog i taket rejält, enligt International Energy Agency (IEA) investerades mer än 2100 miljarder i utvinnandet av olja, och det har fortsatt så och förväntas fortsätta i den här farten fram till 2030-talet.

Om det blir så kommer konsekvenserna bli att utsläppen av växthusgaser kommer öka med 55 %.

Peter Eriksson fortsätter att förklara att läget är akut, och allra mest akut på Arktis.

Och han har inte fel, det borde varje människa förstå, att om man tar upp fossila bränslen ur jorden för att sedan bränna upp den så den hamnar i atmosfären, så kan det inte gå annat än på tok.

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02U347

Startskottet på tävlingsloppet där olja för miljarder och då även en fortskridning av "jordens undergång" är priset har avfyrats. Alla vill ta del av kakan men vad de inte inser är att de sedan måste äta upp den.

De största länderna som vill ta del av oljan är

USA (Alaska)

Kanada

Ryssland

Danmark (Grönland)

Även om media (och även jag själv, men det är bara för att jag är så frustrerad på de misstag som görs idag) har valt att beskriva denna situation som en bägare som håller på att rinna över länderna emellan, så har förhandlingarna gått fredligt och regelaktigt till.

Det är under fredliga förhandlingar som de aktuella ländernas representanter har satt sig ner och diskuterat detta.

Men vissa småknep har trots allt tagits till under dessa funderingar.

Ryssland har, till exempel, planterat sin flagga någonstans under Arktis isar.

Vi vet ju alla att det inte riktigt kan gå till riktigt så längre, nu när världen är så pass globaliserad och alla har koll på allt. Det är som att sätta fast sin flagga när man når toppen på Mount Everest, som de allra flesta vad jag har hört brukar göra, en symbol för något, men ingen äganderätt, om man säger så...

För att förtydliga detta så citerar jag Hans Corell (läs mer i mitt tidigare inlägg "Vad ÄR Arktis?"): "Flaggsättningen saknar betydelse".

Detta visar att samarbetet mellan regionerna går till på ett bra sätt, då man trots allt kan bromsa varandra och tänka, "Vänta, men hur blir det nu?".

Jag kan nu även passa på att tillägga att det även är själva staterna som är intresserade av oljan, men det finns säkert större företag som även dem vill ta del av detta.

Tom Arnbom informerar oss även om att Sverige är medlemmar i det "Arktiska rådet", vilket den svenska regeringen beskriver som "ett forum för samråd och samarbete mellan regeringarna i de arktiska länderna". Dessa länder är länderna i Norden, det vill säga Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, representanter för 6 organisationer för ursprungsbefolkningen på Arktis men även Ryssland, Kanada och USA, som ni säkert redan listat ut från mitt tidigare inlägg.

Och vips, så har vi alla de länder som är intresserade av att utvinna på Arktis här!

Det Arktiska rådets uppgifter består till en väldigt stor del att diskutera miljöskydd och klimatfrågor, men även, än en gång ber jag er att häpna tillsammans med mig; arbeta för en hållbar utveckling i regionen! Det låter ju inte särskilt övertygande då hälften av dessa länder, och i många fall även dessa representanter, är de som allra mest vill åt den för dem lättillgängliga rikedom som finns i det område de är menade att skydda.

Svensk representant i det Arktiska rådet är vår alldeles egna utrikesminister Carl Bildt, och han har ett väldigt stort ansvar på sina axlar nu. Sverige KAN förändra. Det handlar bara om kraften och viljan.

Fast, ingen är väl perfekt. Sverige har inga planer på att utvinna oljan, men vi kommer absolut att bli en del av konsumenterna om nu oljan når upp över isarna. Vad vi behöver göra är att satsa mer på forskningen inom energi för att försöka få fram nya energiprodukter som inte tar död på miljön.

 
http://consciousearth.blogspot.com/2007/09/think-tank-calls-for-end-to-green-taxes.html
  

http://svtplay.se/v/1569280/nordens_roll_i_kampen_om_arktis_del_1
Till denna konferens kommer det många kunniga personer och berättar om hur det egentligen står till på Nordpolen.

Så, för att sammanfatta lite:
Arktis har inga egentliga gränser, och beroende på allas olika intressen så kan denna gräns se olika ut, om man ser det från en forskares perspektiv eller en politikers, för att ta upp ett par exempel.

Arktis är en del av stater, och dessa stater är:

Ryssland*

Kanada*

Danmark (Grönland och Färöarna)*

USA (Alaska)*

Norge

Island*

Sverige

Finland

De länder jag satt en " * " efter är kustländerna, det vill säga de som verkligen angränsar till Arktis.

Vilka regler är det då som gäller på Arktis?
WWFs Arktisrapport beskriver att en bristfällig lagstiftning kan bli ett stort problem vad gäller de olika för den giriga människan intressanta delar vad gäller utvinningen av olja.

Den lag, eller rättare sagt konvention, som gäller för Arktis är "Havsrätten" beskriver Hans Corell, som personligen var med och beslutade om denna och som har varit FNs rättschef.
Naturvårdverket beskriver Havsrätten som följande:
"Konventionen om territorialvattnet och tilläggszonen, Konventionen om det fria öppna havet, Konventionen om fisket på öppna havet och bevarandet av havets levande resurser samt Konventionen om kontinentalsockeln".

Turligt nog för mig så här på sluttampen av projektet så har även naturvårdsverket kommit med en lysande sammanfattning av vad som gäller på Arktis:
"Världens länder enades 1970 om att havsområden och havsbottnen som ligger bortom kuststaternas bestämmanderätt är alla människors gemensamma arv och bara får nyttjas under internationell kontroll. Med Havsrättskonventionen 1982 samlades havsrättsfrågorna i ett enda politiskt avtal. Konventionen täcker dels traditionella havsrättsrättsfrågor som territorialrätt (sjöfart, fiske, rätten att färdas genom internationella sund och farleder), dels frågor som uppkommit under 1900-talet. Dit hör bland annat beräkningar av kuststaternas ekonomiska zoner, hur uppdelningen av kontinentalsockeln skall ske, hur havsmiljön ska skyddas och hur länder som saknar kust ska få tillgång till havet och kunna bedriva havsforskning."

För att undvika konflikter är det oerhört viktigt att alla försöker följa de här reglerna och hålla sig till sina gränser så gott det går, även om det är mycket som lockar uppe på den sköra polen.

Arktis är huvudsakligen ett fruset hav, men med skrämmande beräkningar beräknas farvattnen vara fria mellan våra stormakter USA och Ryssland redan år 2013. Vi måste vara otroligt försiktiga nu.

Svar från Ben and Jerrys!

Ben and Jerrys har bara en fabrik i Europa, och den är belägen i Holland. Den drivs på 100 % förnybar energi, som jag tidigare har nämnt. Företaget tycker att det är mest skonsamt för miljön att bara ha en fabrik centralt så att det blir så liten transportsträcka som möjligt för lastbilarna som kör ut glassen. Poängen är alltså att detta skall ge minsta möjliga effekt på miljön. De levererar också mest glass till Storbritannien och Holland, så det är alltså bra att fabrikerna ligger där i närheten.[1]

Innan jag fick mailet från Ben and Jerrys så tänkte jag att det allra bästa förmodligen skulle vara att ha fler fabriker så att transportsträckorna skulle bli så små som möjligt. Om det exempelvis skulle finnas en fabrik i Stockholm, så skulle man kunna använda sig utav mjölk och grädde ifrån kossorna från någon bondgård här i närheten, och transporterna till de olika butikerna i Stockholm skulle bli mycket korta. Men givetvis så kan man inte ha en fabrik i varje stad. Ben and Jerrys påstår sig redan använda mjölkprodukter från gårdar som finns i närheten av fabriken i Holland.

De utger sig också för att vara klimatneutrala i hela processen som krävs för att glassen skall kunna tillverkas. Det är bara transporten som har en negativ inverkan på miljön. Men samtidigt så skriver de på sin hemsida att frysarna som används släpper ut ozonförtunnande gaser och att de har byggt en prototyp för en frys som drivs med ljudvågor. Denna frys kommer dock inte att användas förrän om x antal år.[2]

De är också noga med att tala om att kossor rapar och fiser ut bland annat metangas (läs inläggen från kossorna för att få reda på mer om detta) och att de arbetar med att förbättra detta. [3]

Min poäng är hur som helst att Ben and Jerrys förmodligen utger sig för att vara mer "klimatneutrala", som de själva säger, än vad de egentligen är. Och andra sidan så finns kossor oavsett om Ben and Jerrys finns eller inte, men man kan också kontrollera hur många kossor man föder upp i förhållande till hur många som behövs. Ben and Jerrys bidrar alltså med att fler kossor finns. Att de sedan släpper ut metangas är en naturlig process hos kossorna, som Ben and Jerrys själva inte orsakar.

Men är det inte samtidigt en del av livets gång, att de varelser som lever på jorden utnyttjar den, åtminstone till viss del? Om det är hållbart eller inte är en annan femma, men ekosystem skulle definitivt rubbas om människan och allt det människan orsakar plötsligt försvann från vår planet.

[1] [email protected] via mailkontakt

[2] http://www.benjerry.se/thermoacousticrefrigeration/

[3] http://www.benjerry.se/climateneutral/more-info.php

Hur rättvisemärkt måste en produkt som glass vara för att få certifieringen?

Rättvisemärkt har olika regler för hur stor del av sammansatta produkter (det vill säga produkter som innehåller fler än en ingrediens) som måste vara rättvisemärkta.

•-          Alla ingredienser som går att få rättvisemärkt skall också vara det, exempelvis vanilj och socker i vaniljglass.

•-          Minst 50 % av ingredienserna skall vara rättvisemärkt.

•-          Om produkten inte kan existera utan en viss ingrediens (som utgör minst 20 % av produkten) så kan produkten bli rättvisemärkt.

Dessa tre regler reglerar alltså inte varandra, den ena gäller först då de andra två inte gör det. En vaniljglass kan alltså rättvisemärkas trots att vanilj och socker inte utgör minst 50 % av glassen, på grund av att det är dessa varor som kan vara rättvisemärkta. Dessutom så blir det svårt för vaniljglass att existera utan vanilj och socker.[1]

Observera också att andra ingredienser i glassen, såsom mjölk, grädde och ägg inte går att få rättvisemärkta.

Eftersom att även kakao är en produkt som går att köpa rättvisemärkt, så går flera av Ben and Jerrys glassar att rättvisemärka. Det som för mig är svårt att förstå är hur en glass kan vara rättvisemärkt när en annan med ungefär samma ingredienser inte är det. Låt oss ta exempelvis glassarna "Caramel Chew Chew" (inte rättvisemärkt) och "Vanilla Toffee Crunch" (rättvisemärkt). Givetvis skiljer mängden på ingredienserna sig ifrån glass till glass, men den enda ingrediensen som saknas i "Vanilla Toffee Crunch" är vanilj (tro det eller ej)[2]. Vi vet att vanilj går att få rättvisemärkt, så frågan leder alltså till varför "Caramel Chew Chew" inte är rättvisermärkt?

Skeptisk som jag är, så leder tankarna till om Ben and Jerrys inte delar med sig av hela sanningen. Är det så att vissa glassar är rättvisemärkta bara för att visa att Ben and Jerrys är "bra"? För det vore ju ett bra marknadsföringstrick, för om ett märke gör reklam för att de har rättvisemärkta glassar så kommer konsumenterna förmodligen koppla ihop märket med rättvisemärkt och därmed tro att alla deras glassar är bättre än någon annan glass de hittar i frysdisken.

En annan möjlighet är att jag har missat någon information i mitt sökande efter brister (för jag känner att det är det jag faktiskt gör). Jag har dock både mailat Ben and Jerrys och ring dem, men inte fått något svar. Förhoppningsvis så ringer de upp (det är vad deras telefonsvarare säger att de skall göra när de får tid) så jag kan få svar på de frågor jag har. Håll tummen för det!

[1] [email protected] via mailkontakt

[2] http://www.benjerry.se/ourflavours/

Hur arbetar Ben and Jerrys för att bevara miljön?

Ben and Jerrys arbetar inte bara för att få sina glassar rättvisemärkta. De arbetar på flera sätt för att hjälpa miljön (eller åtminstone inte förstöra den mer). År 2004 började deras glassfabrik i Holland använda sig av 100 % förnybara energikällor - vind, sol, biomassa och vatten.  De undersöker om det går att återvinna glass som går till spillo genom att förvandla den till energi i en biogasomvandlare. De använder energilampor och 100 % förnybar energi där det är möjligt.[1]

Det hemsidan inte talar om är var de använder förnybar energi, hur bra energilampor egentligen är, eller hur en biogasomvandlare skulle fungera - alternativt ha för positiv inverkan på miljön. Det här kan ha flera förklaringar, varav en kan var att sidan är i marknadsförings- och informationssyfte för konsumenter, då den här sortens information kanske inte uppfattas vara lika viktig. Ett annat alternativ är att saker kanske inte är så bra som de verkar vara, vilket gör att man väljer ut delar av sanningen att berätta.

Biogas?

För att framställa den förnybara energigasen biogas, kan en biogasomvandlare bryta ner restprodukter från växt- och djurriket (exempelvis matavfall, alltså kompost) i en anaerob miljö.[2]

Problemen för Ben and Jerrys är förmodligen att glass har en annan konsistens än vad vanliga matrester har. Så om Ben and Jerrys aldrig kommer att lyckas omvandla glasspillret, vad ska man då göra med det? Det måste finnas ett bättre användningsområde än att låta detta gå till spillo?

Det första jag kom att tänka på är att en stor del av jordens befolkning är undernärda. Folk är i behov av mat för att kunna överleva. Nej, man skulle förmodligen inte kunna mätta alla som är i behov av mat genom att ge de glasspiller. Dessutom så lär det finnas en anledning till att det faktiskt finns glass som inte säljs, och alltså kanske inte bör ätas av människor. Det krävs heller inte mycket tankeverksamhet för att förstå att glass inte är det bästa sättet att mätta hungriga människor på. Och i och med att glassen förmodligen inte kommer att kunna ätas av människor (det finns ingen information kring varför det bildas så mycket glass som blir restprodukter eller varför glassen inte säljs) så försvinner också möjligheten att glassen kan säljas.

Så om man inte kan se till att människan får nytta av glassen, varken i form av dessert eller i form av elektricitet, så kanske man kan se efter om det är något som går att åtgärda vad gäller produktionen av glassen. Förmodligen har Ben and Jerrys redan åtgärdat det som går, men vi kan ändå inte utesluta möjligheten att maskinerna och tillverkningen går att förändra så att glasspillret förminskas.

Glassen behöver göra nytta någonstans, för att åtminstone jag skall tycka att det är en hållbar produktion. Jag säger inte att glassen nödvändigtvis behöver omvandlas till biogas, det skulle förmodligen ändå vara en dyr process i och med att glass inte må vara det billigaste bränslet att framställe el med. Förvisso skulle det förmodligen vara värt att ta till vara på glassen och omvandla den till energigas, även om det vore dyrt, eftersom att det är bättre att ta till vara på de resurser som finns än att låta det försvinna till ingenting. När spillret ändå finns, alltså.

[1] http://www.benjerry.se/recycling/

[2] http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=48808&epslanguage=SV

Ben and Jerrys - ett nytt namn här på gogreener

Har ni åkt tunnelbana på senaste tiden? Då kanske ni har sett den nya reklamen för Ben and Jerrys. Där skyltar det med att deras glass är rättvisemärkt. Men hur rättvis är egentligen glassen och dess producenter? Och hur mycket påverkar framställningen och leveranserna av glassorterna miljön?

Till att börja med kanske ni vill veta vad som menas med att en produkt är rättvisemärkt.

En rättvisemärkt produkt framställs i u-länder och när du köper en något rättvisemärkt bidrar du till att nedanstående kriterier uppfylls i dessa länder. Observera att Sverige inte kan producera rättvisemärkta varor. Delvis för att Sverige inte är ett u-land men också för att det här rör sig om exempelvis ekologisk mat, svanenmärkta produkter eller liknande.

· Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor

· Barnarbete och diskriminering motverkas

· Demokratin och organisationsrätten främjas

· Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt

I Ben and Jerrys fall så innebär det att de betalar extra för de rättvisemärkta ingredienserna så att människorna som producerar exempelvis sockret och vaniljen skall kunna få bättre sjukvård, utbildning och boende. År 2006 producerades deras (och världens) första rättvisemärkta glass, med vaniljsmak.[2] Idag har de fyra glassorter på marknaden som har rättvisemärkt certifiering

Vanilla

Vanilla Toffee Crunch

Chunkey Monkey

Chocolate Macademian [3]

För er som redan nu är övertygade om att rättvisemärkt är den rätta vägen: ät Ben and Jerrys (det är nämligen den enda rättvisemärkta glassen på marknaden)[4]

Ta er dock en liten tankefunderare först,

Vad är det som säger att rättvisemärkt är det rätta bara för att rättvisa klingar fint i våra öron? Det finns ingen produkt som är bra för miljön, det finns dock kraftiga miljöbovar och de som förstör betydligt mindre.

/ Anna

[1] http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/18.htm

[2] http://www.benjerry.se/fairtrade/

[3] http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/135.htm

[4] http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/135.htm

Industrialismen har alltid tvingat människor att jobba under hårda förhållanden inom textilindustrin. Vår fråga är: är skillnaden mellan de gamla spinnhusen från 1700-talet och dagens textilindustri i Asien?

Barnarbete, undermåliga arbetslivsförhållanden, utnyttjande av billig arbetskraft för att möjliggöra billiga kläder?
Vilket århundrade pratar vi om, tror du?
Det skulle lika gärna kunna vara förhållandena under 1700-talets spinnhus, men det är verkligheten i många av fabrikerna i Asien som tillverkar kläder åt oss i väst. Den stora skillnaden är bara att dagens textilindustri påverkar hela världen, både via miljögifter och ekonomin.

Indiens textilindustri granskades av SVT och då upptäcktes det att man inte bara anställer barn under 14 år (fler än 40 stycken på företaget GS export i staden Panipat som exporterar till bland annat Europa), man har inte heller tillräckliga säkerhetsåtgärder för hanteringen av gifter och syra.

I Kambodja är läget mycket bättre jämfört med grannländerna. Där har man börjat ett samarbete med FN som ser till att fabrikerna håller sig till de mänskliga rättigheterna, genom bland annat oanmälda granskningar. Men Kamodja hotas ändå av hög arbetslöshet på grund av att de internationella import- och exportkvoterna tagits bort. Detta betyder att klädjättarna MÅSTE börja ta ansvaret och välja att köpa kläder från länder med bättre förhållanden för de anställda.

Det är inte hållbart att fortsätta låta industrier använda miljögifter helt okontrollerat. Kanske skulle FN kunna göra oanmälda besök som granskar både miljögifthalten och de anställdas förhållanden.
Däremot är bojkott inte det enda svaret. Vi i väst har ett stort ansvar för människorna som jobbar på dessa fabriker, men vi tror att om man skulle göra arbetsförhållandena bättre och miljögifter lägre i fabrikern som man gjort i Kambodja, kan klädjättarna i väst spela på konsumenternas miljöintresse och kanske sälja mer.

//TYGla dina gifter

Läs mer:
http://www.dn.se/ekonomi/kambodja-ligger-steget-fore-1.586330
http://www.renaklader.org/nyheter/svt-granskar-textilfabrik-i-indien
http://www.fairtradecenter.se/node/704

Detaljerat näringsinnehåll på kyckling kött per 100 gram

Energi:           114.8kcal/480.1Kj            

Vatten:           75 g

Protein:          21.5 g

Fett:                3.1 g, varav mättat: 0.83 g, enkelomättat:1.24 g, fleromättat: 0.38 g,     kolestrol:70  mg

Kolhydrater: 0 g, varav monosackarider: 0 g och disackarider. 0 g

Fibrer:            0 g

Vattenlösl.     

Vitaminer:     C: 2 mg, Folat:7 mcg, Niacin:8.2 mg, B2: 0.14 mg, B1: 0.07 mg, B6: 0.43 mg,   B12: 0.4 mcg

Fettlösl.

Vitaminer:    D: 0.4 mcg, Retinol(A-vit): 16 mcg, Alfa-tokoferol(E-vit): 1.1 mg

Mineraler:    Fosfor: 173 mg, Järn:0.9 mg, Kalcium:12 mg, Kalium:230 mg, Magnesium: 25 mg, Natrium: 77 mg, Selen: 11.2 mcg, Zink: 1.5 mg

                                                                                                                                                                             /Ät gott, Chicken Crew!

Vi vet allihop att Arktis är ett av de områden som påverkas allra mest av den globala uppvärmningen, och vi vet även att ju mer Arktis påverkas av vårat globala problem, desto större konsekvenser kommer det få för oss i den resterande världen.

Vad är egentligen global uppvärmning?

Nedan ser ni svaret:

http://www.ngceurope.com/combatclimatechange/se/whatisgw_greenhouse.aspx

Den globala uppvärmningen sker genom växthuseffekten. Utan alla växthusgaser skulle vår jord vara obeboelig eftersom all värme skulle försvinna ut i rymden.

Växthuseffekten är menad att fungera som så att solens strålar värmer upp jorden, och sedan studsar en stor del av den här värmen ut i rymden igen, för att jorden inte ska bli alltför uppvärmd.

Men människan har under årens lopp använt sig av ämnen som ökar koncentrationen av växthusgasen i atmosfären (ett av dessa ämnen är koldioxid). Detta innebär att allt mer strålning stannar kvar och värmer upp jorden, den kan inte längre reflektera bort värmen längre.

Visste ni att Arktis är som en stor spegel?

Arktis glaciärer hjälper till att reflektera ut solens strålning i rymden igen, men samtidigt så smälter isen allt mer. När isen är borta kommer vattnet att värmas upp, vilket gör att isen försvinner allt fortare. Vilket klart resulterar i en varmare värld, då det finns ännu mindre som sänder ut värmen från jorden och vattennivån lär stiga om isen på land börjar smälta även den, förmodligen tillräckligt högt för att kunna ödelägga hela länder. Golfströmmen kommer även rubbas och Sverige kan vänta sig en ny istid. Detta är bara ett fåtal konsekvenser som håller på att ske redan nu.

Detta skriver jag för att klargöra så gott som möjligt att Arktis är livsviktigt för alla på den här planeten. Det är därför oerhört viktigt att vi är rädda om vår kära Nordpol.

Växthuseffekten är svår, om inte omöjlig, att förhindra, men något som vi verkligen inte bör göra är att förvärra dess effekt på Arktis.

/Emelie

Att gifter finns i våra kläder är något som de flesta är medvetna om, men hur påverkar dessa gifter oss och vår miljö? Här kommer några exempel på gifter som vi utsätts för från textilindustrin.

Ftalater:

En grupp kemikalier baserat på ftalsyra som finns i PVC-plast som i sin tur finns i plasttryck på tröjor, men också i vissa barnleksaker. Kan störa fertiliteten och exponering vid graviditet kan leda till missbildning hos fostret. Ftalater finns på textilimpotörernas lista över otillåtna kemikalier, men finns ändå i hög grad hos t-shirtar hos bland annat Carlings, NK, Stadium och MQ, enligt en undersökning från Naturskyddsföreningen.

Nonylfenoletoxylat:

Finns på våra kläder, men tvättas sedan bort och görs om till nonylfenol och släpps ut i vårt vatten. Släpps ut både vid produktion av kläder, men kan också finnas direkt på kläderna som säljs. I Sverige är det förbjudet, men finns i de flesta importerade kläder. Den är fettlöslig, och tas därför lätt upp av organismer. Det kan påverka reproduktionsförmågan hos organismer. Den har visat ha samma påverkan på människor, när vi äter fisk eller dricker vatten med höga halter av nonylfenol.

Bromerade flamskyddsmedel:

Bromerande flamskyddsmedel är ett medel liksom namnet avslöjar som sprutas in i diverse produkter så att de inte fattar eld lika lätt. Det sprutas/blandas in i plaster, textilier och elektronisk utrustning. Denna kemiska substans har utvecklats så att den är stabil vilket innebär att den svårare bryts ner. Dessutom är den giftig och tas upp av andra organismer enkelt eftersom den är fettlöslig, därför klassas den som en miljögift. Bromerande flamskyddsmedel läcker ut i naturen när produkter innehållande medlet skrotas.

Miljögifterna hamnar överallt men framförallt i havsbotten där de tas upp av små organismer. Eftersom miljögifternas kemiska sammansättning påminner om hormoner och är fettlösliga stannar de i deras kropp. Fiskar som livnär sig på dessa organismer får därför större halter miljögifter i sig, ju längre upp i näringskedjan desto större blir doserna, och vem ligger högst i näringskedjan om inte människan? Med andra ord genom att släppa ut dessa miljögifter förgiftar vi oss själva.

Läs mer:

http://www.miljoportalen.se/vatten/vattenfoeroreningar/bromerade-flamskyddsmedel-ett-pyrande-miljoehot

Hejsansvejsan! Vi i Sopgruppen har hittat en artikel om hur män och kvinnor påverkar miljön (sociologi!). Här har vi skrivit en sammanfattning!

Ett problem är köttkonsumtionen. Anja Carlsson-Kanyama har hållit många föredrag om kvinnors och mäns köttkonsumtion. Det går åt mycket energi till att producera kött och det sägs att män äter mer kött än kvinnor.

I sin forskning har hon kommit fram till att män generellt konsumerar mera energi än vad kvinnor gör och då släpper ut mer koldioxid. Det handlar också om vilken inkomst man har, i de olika inkomstgrupperna använder män mer energi än kvinnor. Carlsson-Kanyama påstår att män lägger sina pengar på prylar som tar mer energi.

I södra delarna av världen och i utvecklingsländer faller kvinnor offer för klimatförändringarna. Ett exempel hon tar upp är översvämningar; Kvinnor kanske inte har lärt sig att simma och har kläder som gör det svårare att klättra i träd och då blir det svårare att överleva översvämningar. Även vattenhämtning är ett problem då kvinnorna får gå längre i värmen för att hämta vatten.

Carlsson-Kanyama antyder att eftersom energiförbrukningen hos män är större så ligger ansvaret hos männen att dra ner på köttätandet och att köra bil. Många råd som rör energiförbrukning och hur man kan hjälpa miljön är indirekt riktade till kvinnor då det handlar om hushållssysslor och hon menar att fler råd borde riktas åt män.

Artikeln tar upp en del undersökningar som har gjorts kring klimat och kön.

Rapporten "Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning" visar att ensamstående män i Sverige står för i snitt 20 procent mer energiförbrukning än ensamstående kvinnor.

Naturvårdsverket gjorde förra året en undersökning som visade att 69 procent av kvinnorna kan tänka sig äta mindre kött för att påverka klimatförändringarna mindre negativt, hos männen var det 45 procent.

För två år sedan gjorde Utrikesdepartementet en studie om jämställdhet och hållbar utveckling. Studien kom fram till att män orsakar mer koldioxidutsläpp än kvinnor i både rika och fattiga länder; en rik man har ett ekologiskt fotavtryck som är 28 gånger större än den fattigaste kvinnans.

Sammanfattning av artikeln "De unga kvinnorna är klimathoppet" (http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20090305) av Sara Jeswani

Vår kritik mot artikeln:

Anja Carlsson-Kanyama har säkert rätt i vissa saker men det blir på något sätt som att hon försvarar kvinnorna och en del av hennes argument är långsökta. Undersökningarna som presenteras i artikeln borde det ha stått mer om. Vi vet ju inte hur många som deltagit i undersökningarna, beroende på hur många personer man har frågat har procenten olika betydelse, det kan lika gärna vara en slump att resultatet blev som det blev.