gogreener

...och bönder! I framtiden behöver vi inte er längre! Forskning som har gjorts på olika platser i världen har visat hopp om att konstgjort kött kommer att kunna bli verklighet. Detta i form av odlade muskelceller.

Dock påstår många professorer och forskare att denna dröm kommer ta lång tid att realisera.  - I teorin skulle det gå att framställa tonvis av kött från en enda cell, men vägen dit är lång! Som läget ser ut idag så kommer priset på detta konstgjorda kött vara skyhög, eftersom framställningen av köttet är mycket dyr. För att priserna ska sjunka måste man hitta en bättre celltyp än de forskarna har tillgång till idag, vilket ses som en klar möjlighet att göra i framtiden. Som krav är att celltypen ska kunna dela på sig i princip oändligt många gånger. Detta skulle man kunna lyckas med redan idag om man valde att använda sig av cancertumörer, kött som antagligen inte skulle vara någon hitt i butikerna.

Spekulationerna kring vilka celler som behövs för att producera det konstgjorda köttet går framåt. Man vet idag på ett ungefär vilka celler som bör användas! Kanske är det bara en tidsfråga innan våra kära kor får en konkurrent i köttdisken? Det återstår att se...

/KOSSORNA

...och bönder! I framtiden behöver vi inte er längre! Forskning som har gjorts på olika platser i världen har visat hopp om att konstgjort kött kommer att kunna bli verklighet. Detta i form av odlade muskelceller.

Dock påstår många professorer och forskare att denna dröm kommer ta lång tid att realisera.  - I teorin skulle det gå att framställa tonvis av kött från en enda cell, men vägen dit är lång! Som läget ser ut idag så kommer priset på detta konstgjorda kött vara skyhög, eftersom framställningen av köttet är mycket dyr. För att priserna ska sjunka måste man hitta en bättre celltyp än de forskarna har tillgång till idag, vilket ses som en klar möjlighet att göra i framtiden. Som krav är att celltypen ska kunna dela på sig i princip oändligt många gånger. Detta skulle man kunna lyckas med redan idag om man valde att använda sig av cancertumörer, kött som antagligen inte skulle vara någon hitt i butikerna.

Spekulationerna kring vilka celler som behövs för att producera det konstgjorda köttet går framåt. Man vet idag på ett ungefär vilka celler som bör användas! Kanske är det bara en tidsfråga innan våra kära kor får en konkurrent i köttdisken? Det återstår att se...

/KOSSORNA

Kossornas påverkan på ekosystemet i Brasilien

Att kor fiser ut metan och på så sätt påverkar ozonskiktet är vi nu varse om. Men visste ni att kors foder även bidrar till skövlingen av Brasiliens skogar?

Våra svenska kor äter såklart gräs, men bara under de månader per år som vårt svenska klimat tillåter. Resten av året äter de ensilage blandat med ett proteinrikt foder som ska göra kossorna större så att de ger mer kött. Detta foder består till störst del utav sojaprotein som främst odlas på stora plantager på Sydamerikas slätter (mycket av produktionen sker på "cerrados" som består av savannliknande områden som ligger i anknytning till regnskogarna i Brasilien) som sedan transporteras upp till Sverige via båt. I och med vår ökade konsumtion av kött ökar även efterfrågan på sojaproteinet vilket leder till att allt mer cerrado måste skövlas för att få plats med allt fler sojaplantage. Detta skapar en massa problem, då Cerradon (som är världens mest artrika savann) skövlas kommer även många viktiga växt och djurarter att utrotas vilket kommer att ge rubbningar i ekosystemet. De arter som hotas är bland annat manvarg, jättemyrslok, bladskärarmyra.

En annan negativ konsekvens utav sojaplantagen är att de olika urbefolkningar som bor i de skövlande områdena kommer att drivas bort från deras hem. Enligt världsnaturfonden bidrar även den ökade sojaproduktionen till att småbönderna konkurreras utav större företag.

Kornas påverkan på ekosystemet i Sverige

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller man det svenska odlingslandskapet öppet genom att välja svenska livsmedel. De artrikaste marker vi har i Sverige är våra ängar och naturbetesmarker. Artrikedomen är en följd av utnyttjandet av markerna för att producera foder till djuren under lång tid. Skulle man ta bort betesdjuren från dessa marker skulle man som kortsiktig följd få igenväxta marker och på lång sikt en förändring och förminskad artrikedom. Läs mer på:

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/jordbrukets-miljopaverkan/djur-och-betesmark/

http://www.wwf.se/source.php/1117132/wwf-1019700.pdf

http://www.lrf.se/Vi-arbetar-med-/Notkottsproduktion-/Fakta-om-kott-och-klimat

I Sverige konsumerar vi varje år i genomsnitt 75 kg kött/person i EU är motsvarande siffra 85 kg och i USA är siffran uppe i 125 kg! Om man däremot går till utvecklingsländerna så ligger genomsnittet på runt 30 kg kött per år och person. En viktig sociologisk frågeställning när det gäller denna frågeställning blir att kött ses som ett mått på rikedom och därför blir eftersträvansvärt. När man är lyckad så kan man äta kött varje dag. Enligt Institutet för jordbruks- och miljöteknik och LRF så blir det utifrån en hållbar utvecklingssynpunkt helt ohållbart om varje människa i utvecklingsländerna skall komma upp till samma nivå av köttätande som vi i västvärlden ligger på.

I utvecklingsländerna så borde man rent ur en näringsämne synpunkt äta mer kött, medan vi i västvärlden å andra sidan hade mått bra av att dra ner på vår köttkonsumtion. Det krävs en omfördelning av resurserna för att världen ska kunna fungera hållbart, man borde även arbeta med att dra ned statusen för kött. En stor del av befolkningen i utvecklingsländer strävar efter att bli som vi, och om vi föregår med gott exempel och väljer att äta vegetabiliskt trots att vi har råd att äta kött så är det möjligt att köttförbrukningen kommer att gå ned inte bara pga. av tvång utan som en följd av att människor inte anser kött vara lika åtråvärt.

"När jag kan ge min familj kött varje dag, då vet jag att jag har lyckats" - detta citat kommer från en 42 årig jordburkare i Mali, och säger en del om den syn på mat som västvärlden har överfört till utvecklingsländerna. Så hjälp till att ändra den negativa trenden, ät vegetariskt, även om du har råd med oxfilé varje dag!
 

En genomsnittlig svensk ko släpper ut minst hundra kilo metan årligen, orsakat av idisslandet. Metan påverka växthuseffekterna 21 gånger mer än vad koldioxid gör. Det här innebär att utsläppen av kornas andning innehåller lika mycket växthusgaser som en vanlig bil som går 1000 mil per år gör.

Varje kilo nötkött vi äter motsvarar 14 kilo växthusgaser. På ett år äter en medelsvensk ca 80 kilo kött. Detta kan nog alla med grundläggande matematiska kunskaper räkna ut, innebär att, en genomsnittlig svensk släpper ut 1120 kilo växthusgaser per år, endast genom att äta kött. Något som är skrämmande är att köttkonsumtionen har ökat med 36 procent de senaste 15 åren.

Läs mer på: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=89497&a=1081339&lid=puff_1081441&lpos=rubrik

                    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2037846.ab