gogreener

Mina skor är gjorda i Kina, jackan i Taiwan, tröjan i Turkiet,  byxorna i Korea och alla dessa plagg har jag köpt i butiker i Stockholm, Sverige. Än finns inga teleportörer så att de har inte magiskt kommit hit från Asien utan transporterats med flyg och fartyg. För 40-50 år sedan producerades kläder i Sverige, vilket var viktigt för den ekonomiska utvecklingen men lönerna steg och klädföretagen flyttade i samband med detta först till Sydeuropa Spanien, Italien och Portugal men när lönerna steg fortsatte de förflyttas och idag har de hamnat på andra sidan jordklotet.

I Sverige köper vi i genomsnitt 9 kg kläder per år, 9 kg kläder betyder 9 kg kemikalier som förpestar närmiljön där bomullen odlas. På detta har vi transportsträckorna.

Låt oss följa bomullen, den odlas på ett ställe exempelvis Indien för att sedan transporteras vidare till för att beredas och färgas i Kina för att sedan distribueras och säljas i Sverige. Det säger sig självt, det är en del koldioxidutsläpp och eftersom det ska komma nya trender hela tiden så sker denna cykel konstant, ju fler människor, ju bättre välfärd desto mer bomull per person.

Läs mer på:

http://www.rattvisemarkt.se/obj/docpart/a/a65b838f7e3018b36c01c364ceda59c2.pdf

Är det en mänsklig rättighet att kunna få köpa vad man vill bara man har pengarna? Det kan nästan tyckas så, i ett samhälle där diagnosen shopaholic finns. Shopaholic kommer från engelskans shop = att handla och alcoholic = alkoholist. Att vara en shopaholic innebär alltså att man är beroende av att handla.

Det är ingen slump att shopaholic och alcoholic låter som varandra. Shopaholismen kan faktiskt jämföras vid ett drogberoende. Samma signalsubstanser som frigörs vid intag av droger frigörs när man köper kläder: dopamin. Och precis liksom drogmissbrukare behöver shopaholics köpa mer och mer ju längre tiden går eftersom de behöver större dopaminruscher. Dopamin är  alltså den signalsubstans som belönar oss när vi gjort något bra.  

Varför blir man en shopaholic då? Forskare pratar om låga halter av seratonin hos de som blir missbrukare av något slag. Seratonin sänker behovet av att handla impulsivt. Har man låg seratoninhalt är det alltså större risk att man gör impulsiva saker. Skillnaden mellan kvinnor och män här är att när män har låg seratoninhalt blir de impulsiva, medan kvinnor ofta blir deprimerande.

Däremot lär det inte bara vara signalsubstanserna som gör att vi tycker om att köpa kläder. Det finns ju också frågan om status och hur vi faktiskt visar vilka grupper vi hör till via våra kläder. Här spelar också branding in, eftersom vi ofta konsumerar märken vi känner till, oavsett om kvalitén på dessa märken är bättre än konkurrenternas. Så att köpa kläder kan också handla om att tillhöra en grupp eller att få status genom att kunna köpa vissa exklusiva märken.

Är du en shopaholic? Testa dig själv på: http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=570&a=5721

Vägen till din garderob är full av gifter. Vi ska följa plaggens väg från bomullsfälten till din kammare. Vi börjar vid bomullsplantagen.

Visste du att bomullsindustrin släpper ut mest kemikalier av alla naturindustrier? Detta beror på att den nya, genmanipulerade bomull som odlas är känslig för skadedjur och behöver alltså extra mycket bekämpningsmedel. Detta skapar dock nya problem: resistens. Man måste alltså skapa nya bekämpningsmedel hela tiden för att få bukt med insekterna.

Här är ett företag att lägga på minnet: IPM [integrerad ogräs- och skadedjursbekämpning]

De jobbar med att utveckla biologiska bekämpningsmedel.

Kemikalierna som släpps ut vid bomullsodlande bidrar till exempel till övergödning. Inte nog med det, jordbrukskemikalierna som används är dessutom mycket giftiga för människor och man kan bli förgiftad av det.

Konstbevattningen som bomull kräver bidrar också till försumpning av marken vilket gör den obrukbar. Den bidrar också till att sjöar som till exempel Aralsjön är nästan helt döda på djurliv och är delvis uttorkad.

För att läsa mer:
http://www.wwf.se/source.php/1121930/Bomullsrapport.pdf

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/Vart-arbete/T-trojor-med-ett-smutsigt-forflutet/

Vår inställning till kläder måste ändras. Att shoppa kläder är inte längre bara en ekonomisk fråga, utan en moralisk.

Vi vill ta reda på varför människor känner behovet av att köpa kläder, även om de är direkt giftiga för oss. Och varför är det så att trendiga vintage-affärer som är dyra, lockar mer än deras kusiner: myrorna, som ändå är mycket billigare?

Vilka är de internationella aktörerna som spelar med i detta spel om vad vi ska täcka våra kroppar i? Hur ser lagarna ut för klädtillverkning och försäljningen av kläder i världen? Vem har ansvaret för giftutsläppen?

Detta ska vi försöka ta reda på, och följer du vår blogg kommer du också få tips på hur du kan vara mode- och miljömedveten.