gogreener

Ubuntu:

Rättvisemärkt: JA

Pris: ca 22 kr (pressbyrån)

Smak: (Resultat från blindtestet)

"Den smakar kemikalier"

"Den smakar Cola blandat med diskmedel"

"Jag känner ingen skillnad"

"Den smakar russin"

Marknad: Storbritannien, Norge, Sverige

Marknadsföring: Ytterst lite

Status: Okänd (Endast 1 person i vår grupp kände till Ubuntu)

Hållbar utveckling: För att vara rättvisemärkt måste man ta hänsyn till miljön och ha en ekologisk produktion, dock sker produktionen av ingredienser utomlands vilket leder till långa transportsträckor och utsläpp.

Arbetsförhållanden: Sockerodlarna som samarbetar med Ubuntu fåt ta del av 15 % av vinsten som sedan demokratiskt beslutas om vad pengarna ska gå till. T.ex. skolor, vård, utbildning etc. För att vara rättvisemärkt får inget barn/slavarbete förekomma.

Ingredienser: Kolsyrat vatten, rättvisemärkt socker, färgämne (E150d), surhesreglerande medel (fosforsyra), koffein, naturliga aromer. 96% (undantaget vatten)

Coca-Cola:

Rättvisemärkt: NEJ

Pris: ca 20 kr (pressbyrån)

Smak: (Resultat från blindtestet)

"Den är godast"

"Den smakar som Cola ska smaka"

"Den smakar avslagen"

"Den är godare än den andra"

Marknad: ca 200 länder

Marknadsföring: Globalt

Status: 98 % av världens befolkning känner till Coca-Cola

Hållbar utveckling: har produktion i Sverige, och använder sig av svenska råvaror. (Detta gäller endast svensk Coca-Cola.) En hållbarhetsutvecklingsplan tillgänglig för allmänheten och samarbete med WWF. Ett av målen är att återge det vatten man tidigare har tagit från naturen.

Arbetsförhållanden: På de sockerplantagen som Coca-cola använder sig av i en del av deras produktion så har barnarbete förekommit, bl.a. i El Salvador. Detta även fast Coca-Cola utger sig för att inte använda sig av barnarbete.

Ingredienser: Kolsyrat vatten, socker, färgämnen (sockerkulör), surhetsregelerande medel (fosforsyra) och aromer (inkl. Koffein).


Efter den här informationen, vilken väljer du?

Coca-Cola säljs i fler än 200 länder, och har en rad produkter i sitt sortiment som förutom läsk som Fanta och Sprite även har andra produkter som Mer, Bonaqua och Minute Maid Juice. I Kina däremot får Coca-Cola inte köpa upp landets största tillverkare av juice, Huiyuan Juice, eftersom det hade gjort Coca-Cola alltför dominerande på den kinesiska marknaden, som faktiskt är fallet i Indien där Coca-Cola har konkurrerat ut alla Indiska läskmärken och därmed fått många företag att gå i konkurs och många personer arbetslösa.

Ubuntu-trading är företaget som äger Ubuntu i Storbritannien. I Sverige är Saturnus Beverages är ett företag som inte bara lanserar egenproducerade produkter, som t.ex. Espresso House smaksättare till kaffedrinkar, eller glögg utan representerar även drycker som Aquad'or och Ubuntu. Ubuntu säljs i skrivande stund endast i Norge, Storbritannien och Sverige vilket är en betydlig skillnad jämfört med Coca-Colas marknad.

Reklam är ett av de konkurrensmedel som ett företag använder i sin marknadsföring för att öka försäljningen av sin tjänst eller vara. När det gäller att nå ut till sina målgrupper använder man sig av reklam i tidningar, genom tv-reklamer, datorer, och utomhusaffischering. Reklamen blir alltmer påkostad, man försöker få sin reklam att väcka intresse och sticka ut från mängden. Reklamen består oftast av stora bilder av vackra människor, eller glassiga miljöer. Hur kommer det sig att vi kan bli så påverkade av reklamen? Skänker bilderna självkänsla och status? Känner vi tillfredställelse och lycka när vi har köpt produkterna?

Coca-Cola är ett av de företag som satsar mycket på sin reklam. Dels har de en reklamfilm vid jul där självaste jultomten dricker drycken. Detta bidrar nog till att många förknippar Coca-Cola med denna härliga högtid, inte främst barnen som ser upp till en person som jultomten. Dels har Coca-Cola Zero lanserats med ett flertal "grabbiga" reklamfilmer där mannen som dricker Coca-Cola Zero omringas av vackra kvinnor. Hur kommer det sig att Coca-Cola bidrar till en könsstereotyp bild i media där mannen är mäktig med sin Coca-Cola och kvinnorna underordnade honom? Denna reklam kan bidra till samhällets idéer om hur man beroende på vilket kön man har borde behandlas och bidra till en rad orättvisor. I U-länder som Indien och Afrika kan man finna reklam för Coca-Cola på lyckliga familjer som dricker Coca-Cola. Vill Coca-Cola att en fattig familj i Indien blir påverkade till att köpa Coca-Cola istället för näringsrik mat? Med de pengar och den makt företaget har borde de kanske tänka på hur reklamen kan påverka de fattiga familjerna? Familjen kanske inte kan köpa sig dyra märkeskläder eller dyra bilar, men chansen är nog större att de kan köpa sig en Coca-Cola. Huruvida den fattiga familjen i Indien kommer må bättre av att köpa sig en Coca-Cola kan man fråga sig.

Hur kommer det sig att så många väljer att köpa Coca-Cola? Dels visade blindtestet att Coca-Cola faktiskt smakar bättre enligt våra försökspersoner. Vi frågade försökspersonerna innan testet huruvida de hade smakat Coca-Cola eller Ubuntu tidigare eller inte, och det visade sig att alla 5 personerna hade smakat Coca-Cola tidigare, men endast 1 person hade smakat Ubuntu. Eftersom att de är mer vana vid Coca-Colasmaken kanske de kände vilken som var vilken och därmed valde Coca-Cola, de kanske helt enkelt blev omedvetet påverkade.

En annan anledning till att man väljer att dricka Coca-Cola kan vara att de är mer förknippat med pengar i och med att företaget är väldigt lönsamt, det kanske alltså anses som status att gå runt med en Coca-Cola jämfört med en Cola från Ica. Självklart har nog sannerligen reklamen en stor inverkan på Coca-Colas stora försäljning. Men hur marknadsför sig egentligen Ubuntu? Själv hade jag knappt hört talas om drycken innan vi beslöt oss för att göra det här projektet. Beror det på att de inte har någon reklam? Genom TV-reklam kan man nå ut till många konsumenter eftersom att i stort sett alla familjer har en TV hemma, men Ubuntu har ingen TV-reklam.

Varför inte göra lite mer reklam för sig? Ubuntu bidrar till en extra summa pengar utöver lönen till sockerodlarna i Malawi. Vad denna extrasumma ska användas till får sockerodlarna i Malawi demokratiskt besluta om, och pengarna kan gå till byggnad av nytt vårdhem, barnhem eller brunn. Detta om något tyder väl på medmänsklighet som Ubuntu betyder på det sydafrikanska språket Zulu? Genom att vi köper en Ubuntu-Cola bidrar vi med pengar till sockerodlarnas länder, och försöker därmed förbättra deras standard. Varför inte göra reklam för något så bra? I och med allt prat om klimathotet, och växthuseffekten i samhället kanske det finns ett ökat intresse för miljövänligare produkter, detta kanske Ubuntu borde lyfta fram i sin marknadsföring. Att köpa en rättvisemärkt Cola framför en vanlig Coca-Cola är en väldigt enkel åtgärd för människan och miljön. Ubuntu kanske borde satsa mer på att rikta sin reklam till ungdomar eftersom att det är vi som är framtiden och vår och våra framtida generationers värld som vi i nuläget förstör.

Varför inte köpa en Ubuntu-Cola istället för en Coca-Cola? Även om Ubuntu kostar en eller två kronor mer än en vanlig Coca-Cola vet ni ju nu vad dessa extra pengar går till - en ökad standard till befolkningen i Malawi som framställer sockret. Eftersom att Ubuntu även är rättvisemärkt innebär det att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, att barnarbete och diskriminering motverkas, att demokratin främjas, lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt  och att miljöhänsyn och den ekologiska produktionen främjas. Allt detta är kriterier för en rättvisemärkt vara, och alltså kriterier för Ubuntu.

Vill du läsa mer om vad som krävs för en produkt att klassas som rättvisemärkt?
Kika in på: http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/24.htm
Vill du läsa mer om hur Coca-Colas reklam har kritiserats?
http://www.aftonbladet.se/wendela/article4695351.ab 

/ Stephanie

Välfärd och hälsa går hand i hand, enligt många undersökningar. Vi lever i ett samhälle där det just nu råder en trend där hälsa och välmående ligger i fokus. Man pratar om GI, yoga, grönt te och ekologiskt, allt för att uppnå en hälsosam livsstil. Läsk, chips och godis prioriteras bort och ersätts av dyrare, nyttigare och ekologiska alternativ.

I uppsatsen Utbildningens betydelse för individens produktion av hälsa, av Maria Kronogård på Nationalekonomiska institutionen, diskuteras att socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön påverkar individens hälsa och hur personen konsumerar.

Enligt en undersökning som Statens folkhälsoinstitut så visar det sig att personer med hög utbildning generellt har bättre matvanor än lågutbildade. T.ex. så använde de utbildade männen mindre smörgåsfett och drack mindre läsk. De åt även mer frukt, grönsaker och juice.

Enligt en undersökningen Journal of Nutrition Education and Behavior visade det sig att familjer med hög socioekonomisk status var mer inne på att införa regler och förbud, som att förbjuda sötsaker som läsk, godis och chips.
Familjer med låg socioekonomisk status, däremot, ansåg att det var viktigare att alla åt ihop och att alla blev mätta, än att införa regler för vad barnen fick äta eller inte.

Läsk dricks alltså mindre bland välutbildade jämfört med lågutbildade, enligt en rad undersökningar, kan detta bero på den nya hälsosamma och dyrare trenden? Konsumtionen av ekologiska och närproducerade varor ökar men är fortfarande ett dyrare alternativ. Läsk är fortfarande billigare (och onyttigare) än hälsodrycker, kan det vara en av orsakerna till att läsken förekommer oftare bland de "lägre klasserna"?

En annan rimlig orsak till skillnaden i läskdrickandet bland människor skulle kunna vara att kunskapen om hälsa och välmående är mer omfattande hos välutbildade personer jämfört med de lågutbildade. Vet alla egentligen vad läsk gör med kroppen?

Att läsk inte är det bästa för varken tänderna eller resten av kroppen är emellertid ganska välkänt, vilket gör att detta inte kan vara en fråga om okunskap. 

Handlar allt egentligen om vem som tycker om läsk och vem som inte gör det? Vad är det som säger att bara för att man vet att något är dåligt för en så avstår man? Droger förekommer t.ex. i alla samhällsklasser, likaså coca-cola. 

Tror ni att det egentligen förekommer någon märkbar skillnad mellan samhällsklassernas läskdrickande?

Vill du veta mer spana in på: http://www.vt.se/mera/familj/artikel.aspx?articleid=4752214

http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0000432.pdf

Coca-Cola vs Ubuntu
/Elin & Ellen

Det säljs ofantliga mängder Coca-Cola i världen, bara i Sverige säljs det cirka 900 000 liter varje dag och i USA dricker man i snitt 199liter/person varje år. Hur påverkar egentligen dessa mängder Coca Cola vår hälsa?

Att dricka mycket Coca-Cola påverkar kroppen negativt på många olika sätt eftersom drycken framförallt innehåller mycket koffein och socker. Koffein är ett ämne som stimulerar det centrala nervsystemet, vilket innebär att man bland annat kan känna ökad pigghet, man ska därför undvika stora mängder av drycken då det kan ge sömnsvårigheter. Koffeinet har även en laxerande och vätskedrivande effekt, och är beroendeframkallande.

Nästan 1/3 av Coca-Cola är socker och dricker du stora mängder kan det ge många dåliga konsekvenser på dina tänder, du kan bland annat råka ut för missfärgningar och karies och det låga ph-värdet kan orsaka frätning av tänderna. Sockret kan även sätta spår på din kropp, diabetes och övervikt är de allra vanligaste konsekvenserna och dessa har många följdsjukdomar som t.ex. blindhet och hjärtsjukdomar.  Dessutom kan färgämnet (E150d) som används i Coca-Colan ge upphov till matsmältningsproblem.

Den rättvisemärkta Colan Ubuntu innehåller också ovanstående ämnen vilket innebär att även den har en negativ inverkan på din hälsa.

Vill du veta mer? Ta en titt på:

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Somnsvarigheter/

http://www.food-info.net/se/qa/qa-nut11.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koffein

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hal-i-tanderna/

Läskmissbruk förstörde hennes tänder!
(http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article141558.ab)

/Coca Cola vs. Ubuntu (Sofia & Lina)

Nu har äntligen klippet kommit upp, visst är det spännande att få se resultatet?
Fem vänliga själar ställde upp på att göra testet som innebar att de får dricka Ubuntu respektive Coca-Cola i två muggar (de vet inte vilken som är vilken, utan syftet med testet är att de ska reda ut det genom att smaka på de två dryckerna, kommentera vilken den tyckte var godast, varför osv.)

Innan de fick smaka på dryckerna fick de svara på om de hade druckit Coca-Cola resp. Ubuntu innan, och 5 av 5 hade smakat på Coca-Cola, och 1 på Ubuntu. Anledningen till det är att de antagligen känner igen smaken om de har druckit den tidigare.

Syftet med hela testet är att försöka få fram ett resultat på om det finns några skillnader på smak, tycker de att Ubuntu är godare än Coca-Cola så borde de väl ändå köpas mer Ubuntu än Coca-Cola? Eller väljer man att köpa Coca-Cola för märkets skull? Förknippas vissa märken med status?

I den blåa muggen är det Coca-Cola - orginalet
I den gula muggen är det den rättvisemärka Ubuntu-colan
 

Coca-Cola Company är kända för att ha kritiserade arbetsförhållanden som inte lever upp till vad de säger sig att vara. Enligt Coca-Cola själv så finns det gemensamma verktyg och riktlinjer för att säkerställa en hög standard när det gäller arbetsvillkor och såväl fysisk som psykosocialarbetsmiljö. Detta lanserade i januari 2007 och baseras på bl.a. International Labour Organization's principer. Även fast Coca-Cola utger sig för att följa dessa principer och värna om sina medarbetare så cirkulerar det information om barnarbete i El Salvador och mord på fackmedlemmar i Colombia.

El Salvador
Enligt en rapport från Human Rights Watch (HRW) köper det multinationella företaget Coca-cola in stora mängder socker från ett av El Salvadors största raffinaderi, Central Izalco. Detta företag ska enligt Coca-cola ha en strikt policy om barnarbete och sägs övervaka sina anställda för att undvika att minderåriga arbetar ute på sockerfälten. Trotts detta har barnarbete påkommits inom företaget. I en rapport som släpptes 2004 kritiserade organisationen HWR starkt de företag som samarbetar med Central Izalco samt uppmanade dem att ta mer ansvar för att företagets policy ska följas.

Det finns inga exakta uppgifter på hur många barnarbetare som arbetar på sockerplantagerna, det tros handla om ca 30 000 barn, en del inte äldre än åtta år. Benjamin Smith som är representant för organisationen International Labour Organization (internationella arbetsorganisationen) i El Salvador menar att jämfört med annat jordbruk så är att arbeta på sockerplantagen det absolut farligaste. Åldersgränsen för att arbeta på plantagerna är egentligen 18 år, eftersom arbetsförhållanden anses vara så pass farliga.  Arbetstiderna är långa och en stor hälsorisk med sår och brännskador.

El Salvador har en produktion på mer än 225 000 ton socker per år och är den näst viktigaste jordbruksproduktionen i landet, utan den skulle landets ekonomi kollapsa. Kan detta vara anledningen till att det är möjligt för ett företag som coca-cola att undgå både deras egna och landets policy angående barnarbete?

På coca-colas hemsida tas ämnet upp under rubriken "missförstånd kring Coca-cola" där det enda som skrivs om det är att "The Coca-cola Company stöder inte utan tar avstånd till barnarbete". Ett utförligt svar till de ryktena som cirkulerar om företagets inblandning i barnarbete?

Colombia

Mellan 15-27 mars år 2004 beslöt sig arbetare i Coca-Colaindustrin i Colombia att hungerstrejka i ett desperat försök att förbättra deras arbetsvillkor. Som fackföreningsman är det livsfarligt att uppehålla sig i Colombia, då ungefär 2000 fackföreningsmän har blivit mördade under de åtta senaste åren av högerorienterade paramilitärer.

Colombia är rikt på mineraler, som kol och har den näst största regnskogen, efter Brasilien. Därför faller detta land offer för multinationella företag, mestadels från USA som har ett stort intresse av att ha sina industrier där.

Coca-Cola har runt om i världen fått ett rykte om sina övergrepp på fackföreningsmännen, lokala samhällen och miljön och inte minst för sina låga löner. Coca-Cola använder som tidigare har nämnts mycket vatten till sin produktion, inte mindre än nio liter vatten behövs för att producera en liter Coca-Cola. Tydligen har Coca-Cola kunnat köpa vatten, till ett pris som den colombianska regeringen kommit fram till, som är mycket lägre än det pris en colombian betalar för sitt vatten. Hur kommer det sig? Ser inte Colombia sin chans till att tjäna pengar? Är deras behov av industrin så stor att de måste ta till vissa medel för att locka och behålla dem i sitt land?

Med tanke på att Colombia är ett land som kan erbjuda naturtillgångar som regnskog och billig arbetskraft borde det vara Coca-Colaindustrin som ska kämpa för att få ha sin industri där, och inte Colombia som ska känna ett privilegium för att få ha industrin i sitt land. Denna hungerstrejk är en bit på väg mot att försöka möta och sätta dessa multinationella, rika och mäktiga företagen på plats.

Ubuntu- Bättre arbetsförhållanden

Ubuntu är som tidigare nämnt en Rättvisemärkt Coca-cola med påstådda rättvisemärkta ingredienser. Den enda ingrediensen i Ubuntu som är rättvisemärkt är sockret.

Detta socker odlas i Malawi, Zambia samt Kasintula av människor med bättre arbetsförhållanden och ekonomiska villkor. Sockerodlarna i Kasintula tjänar sex gånger mer än landsgenomsnittet tack vare Fairtrade-certifieringen.[1]

Dessutom sker inget barn samt slavarbete eftersom man arbetar emot bägge dessa. Rättvisemärkt menar att genom främjning av handeln där samhället och människans utveckling sätts i fokus kan fattigdom och social utslagning undvikas. Man talar om en rättvis handel, där handeln ska vara öppen med respekt för alla parter. En av de generella kritierna för en rättvis handel är just en tillmötesgående dialog där alla parter ska kunna vara delaktiga, även utvecklingsländerna.

Köparen av en Fairtrade produkt, så som Ubuntu, bidrar med ett extra ekonomiskt tillskott utöver minimipriset. Detta tillskott används för att kunna utveckla samhället både socialt och ekonomiskt genom t.ex. nya skolor, hälsovård, daghem och nya bostäder. Ibland används även detta tillskott till ekologisk produktion. Beslutet om hur tillskottet (premien) ska användas beslutas demokratiskt av odlarna, vilket gör denna premie till en bidragande process även för en demokratisk utveckling.

Förutom de vanliga villkoren för rättvisemärkt går även 15 % av Ubuntus försäljning tillbaka till sockerodlarna för att kunna bygga nya dricksvattenbrunnar samt skolor.

 Intressant va? Klicka in här för att lära dig mer! http://www.rattvisemarkt.se/

/ Ellen, Elin, Stephanie, Amanda, Lina

Det krävs nio liter rent vatten för att tillverka en liter coca-cola. Varje år använder coca-cola globalt 300 miljarder liter vatten i sin produktion. Varje coca-cola fabrik förbrukar upp till 1,5 miljoner liter vatten dagligen. Samtidigt råder det vattenbrist i en rad länder världen över, inte minst i Indien där företaget har 90 fabriker placerade. Rapporter om förhöjt pH-värde och höga halter av tungmetaller i dricksvattnet har cirkulerat och fått stor uppmärksamhet i media. Kvinnorna i delstaten Kerala startade år 2005 en kamp mot de stora läskföretagen som de hävdar har förorenat deras dricksvatten samt torrlagt flera brunnar och vattenreservoarer i norra Kerala.

Debattören Vandana Shiva skriver i en artikel i Dagens Nyheter att avfallsvattnet från fabrikerna i Kerala dumpades i byns torra borrbrunnar som endast var konstruerade för förvaring av torrt avfall. Under regnperioden sägs avfallet ha spridits sig till risfällt, brunnar och kanaler. Detta ska ha resulterat i att de 260 borrade brunnarna som myndigheterna hade avsatt till dricksvatten torrlades. Prover som ska ha gjorts på avfallet från fabrikerna sägs innehålla stora mängder kadmium och bly, som är cancerframkallande och kan leda till njur- och leverskador. Medlemmar i den anti-coca-cola rörelsen som uppstod i samband med de nya fabrikerna hävdar att de sex månader efter att fabriken öppnade kände att vattnet smakade annorlunda och att de kliade på kroppen när de tvättat sig. Det dåliga vattnet gav upphov till att kvinnorna istället var tvungna att gå till fots dryg en halv mil om dagen för att hämta rent dricksvatten.

Kritiken mot det stora läskföretaget resulterade i att många delstater i Indien förbjöd försäljningen av coca-cola och frågan togs upp i Högsta domstolen i huvudstaden Delhi. I januari förra året förändrades läget då en indisk oberoende utredning fastslog att det inte var något fel på vattnet. Tidigare har utredningar gjorts angående vattnet men med olika resultat.

Vandana Shiva menar att det stora läskföretaget har monopoliserat dryckesmarknaden genom att köpa upp de indiska läskföretagen och byta ut inhemska läskedrycker mot sina egna märken. I dessa drycker används det dessutom majs, för att göra dryckerna ännu sötare, vilket leder till att det blir mindre majs över till Indiens befolkning. Shiva menar att företagen fråntagit Indiens fattiga tillgång till billig basmat. Cola företagen har även valt att byta ut de vanliga sötningsmedlen mot sockerrör (gur och khandarsi) vilket ger stor skada för de bönder som främst försörjt sig på sådan produktion. Hon menar att de stora läskföretagen har en ofantlig makt att påverka, inte bara flaskans innehåll.

Per Bodor, informationschef på Coca-cola Sverige har svårt att något negativt med företaget. Han menar att de istället bidrar till sysselsättning och ekonomisk utveckling i över 200 länder. Han menar också att de sjunkande grundvattennivåerna snarare beror på den övriga industrin och jordbruket samt att nederbörden har minskat från tidigare år. Bodor menar att coca-colas fabriker endast står för en ofantligt liten del av vattenförbrukningen . Han pekar även på att Coca-cola har bundit sig till ett avtal där de lovat att ge tillbaka det vatten som de förbrukat.

Denise Knight som är chef för hållbar vattenanvändning på Coca-cola menar att företaget idag bedriver vattenarbete på tre olika sätt. Det första är att effektivisera den mängd vatten som används i produktionsprocessen. Det andra är att man jobbar med att försöka få alla lokala bryggerier att installera reningsvärk som ska rena avloppsvatten från produktionen så att det blir hållbart för marint liv. Enligt företaget självt har 84 procent av vattnet den nivån redan nu. Företaget beskriver även att de arbetar tillsammans med olika partners i olika länder för att återge det vatten man tidigare tagit från naturen, samhällen och ekosystem. Coca-cola satsade förra året drygt 120 miljoner kronor för att skydda sju av världens viktigaste sötvattenresurser tillsammans med WWF.

Räcker detta för att återställa de 300 miljarder liter vatten som företaget omsätter per år och går det verkligen att återställa det vatten man tidigare förbrukat?

/ Coca-Cola VS. Ubuntu
(Elin)

Äntligen har Sverige fått den första Rättvisemärkte-colan. Vi vill nu jämföra orginalet Coca-cola med denna nykomling. Den största skillnaden är att Ubuntu sägs innhålla rättvisemärkta ingridienser, men vad innebär egentligen rättvisemärkt?
Enligt hemsidan rattvisemarkt.se är det här några av anledningarna till att man ska välja rättvisemärkta produkter:

· Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor

· Barnarbete och diskriminering motverkas

· Demokratin och organisationsrätten främjas

· Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt

• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Detta är något som vi ska titta närmare på.


Alla känner väl till Coca-Cola, iallafall 98% av jordens befolkning enligt Coca-Cola Company. Idag finns Coca-Cola i drygt 200 länder och den lanserades i Sverige år 1953. Men vet vi egentligen vad vi dricker? Receptet sägs vara hemligt och på innehållsförteckningen så står det saker som E338. Tar man sig en närmare titt så visar det sig vara ett ämne som används för att bl.a. lösa upp rost och av tandläkare att rensa ytan där man ska sätta fyllningen.
Hur naturligt är det egentligen? Fortfarande lika törstig?

Psst! Idag har vi i gruppen utfört ett blindtest på Coca-Cola och Ubuntu, resultatet kommer inom kort!

Vill du läsa mer gå in på:
www.rattvisemarkt.se
www.coca-cola.se
www.saturnus.se