gogreener

Som i ett tidigare inlägg kom vi fram till att det finns organisationer som kämpar för skogen, dessa blir en sorts aktör på skogsmarknaden. Andra aktörer skulle kunna vara marknaden, efterfrågan efter papper. Det är ju ändå de som ställer krav, och det är också de som gör så att vi faktiskt har arbeten på alla pappersfabriker. Det är helt enkelt ett samarbete, ett växelspel som hålls i balans. Frågan är vad som händer om någonting ruckar på den balansen. Om efterfrågan ökar, i exempel i takt med en befolkningsökning. Det som behövs är mer kartonger till flingpaket, mer toalettpapper, fler böcker och undervisningsmaterial, fler flyttlådor, fler morgontidningar och fler telefonkataloger och annan reklam. En person får automatiskt en massa papper hem, och varje människa använder papper, kanske omedvetet bara genom att alla dagligvaror är inbundna i papper eller rent av består av papper.

Det intressantaste att kolla på är nog befolkningsökningen, för det är ju allmänt känt att större delen av jordens befolkning redan lever utöver jordens tillgångar. Och hela tiden föds fler människor, och många av dem kommer också att leva utöver jordens tillgångar. Det som borde ske är att alla minskar sina levnadsvanor och behov, för att fler ska kunna ta del av alla varor. Men det är svårt att ge upp sina vanor. Detta är dessutom ur ett miljöperspektiv, men om man kollar på den tekniska utvecklingen, så går den hela tiden framåt. En befolkningsökning ur detta perspektiv skulle leda till fler kompetenta tekniker och uppfinnare och utvecklare som kan föra tekniken vidare. Detta förutsätter såklart att den nya befolkningen får tillräckligt med undervisning och kunskap. En befolkningsökning leder också till fler konsumenter som stimulerar ekonomin. Det betyder att det kommer bli fler exporter och importer.

Gällande pappersbruken i Sverige så kommer såklart efterfrågan efter papper öka. Idag så finns det som sagt organisationer som värnar om skogarna, som ser till att träden hinner växa till sig, att det finns flera olika arter och att det inte skogarna skövlas bort. Frågan är hur de kommer att agera vid en befolkningsökning. Detta kommer såklart att ske gradvis, så successivt kommer förändringarna att ske. Det kan bli en konflikt eftersom att deras jobb är att skydda skogarna, men pressen från marknaden kan komma att ändra på detta. Några möjliga scenarion är att pappersanvändningen måste minska, eller att fler ytor avsätts för att plantera skog (vilket gör att befolkningen i städerna ökar när de inte kan sprida ut sig på samma sätt), kvalitén på pappren blir sämre för att kunna producera den efterfrågade mängden. Hursomhelst så kan detta vara en framtida konflikt, där en kompromiss är nödvändig. Frågan är bara hur den ser ut.

Det kan också bli så att man inte kompromissar. Efterfrågan är stor men det är samma mängd som produceras som idag. Det kan leda till skillnader mellan undervisningssätt och skillnaderna på matförpackningarna. Detta kan också leda till att en annan produkt ersätter pappret, och den kan mycket väl vara miljöfarlig. Detta betyder också att de länder som får tillgång till papper får högre status eftersom det då blir en lyx, och detta är då en klasskillnad. Ännu ett scenario är att som ovan, men att Sveriges ekonomi blir lidande om vi inte exporterar papper och trä, så Sverige behöver nödvändigtvis inte vara en del av den övre klassen.

Lösningen på detta eventuella problem måste som sagt bli en kompromiss. Först så måste man sätta skogarnas välbefinnande först, för allas utvecklings skull. Blir man vårdslös där, så kan det sabba ekosystem och i långa loppet skadar vi bara oss själva och planeten. Våra egna mänskliga behov måste nedprioriteras. Vi kommer att bli tvungna att minska på vårt användande, och tänka mer miljövändigt, som att återvinna och inte slösa i onödan. Och detta gäller inte bara papper. Detta gäller i stort sätt alla produkter vi använder. Vi måste börja snåla.

Då vi i vår grupp vill minska på användandet av papper så måste vi hitta alternativa lösningar till vad man ska använda sig av istället. Som vi nämnt tidigare skulle datorer vara en lösning och digitalisera stora delar av undervisningen. En skola i Berlin har exempelvis börjat använda sig av digitala papper och pennor i undervisningen. På så sätt minskar man pappersanvändningen men man kan fråga sig om datorer och annan digital utrustning är den ultimata lösningen?

Undervisningen blir allt mer digital och vi skriver i princip alla uppsatser på datorer idag. Vi rör oss helt enkelt mot en skola där undervisningen är helt datorbaserad. Om vi säger att alla elever skulle ha varsin dator istället för pappersblock och papper användes överhuvudtaget inte. Inga utskrifter eller kopieringar skulle göras utan allt skulle ske digitalt. Detta kan låta bra men det finns en del saker att ta hänsyn till. Hur miljövänligt är det exempel med datorer?

Träd som papper är gjort av är en förnyelsebar resurs eftersom man kan odla nya träd. Man kan även återvinna papper (upp till sju gånger) vilket är svårare med datorer. Å andra sidan kan man sälja vidare sin gamla dator men andrahandsvärdet på datorer är inte det bästa. En dator som bara är några år gammal är redan omodern eftersom tekniken utvecklas snabbt. Den är på så sätt inte värd speciellt mycket.

 Att skänka datorn till en organisation eller ett insamlingsprojekt kan också vara en lösning men det kan vara svårt att veta vad de ska göra med den. Det är förbjudet enligt miljöbanken att skänka bort giftigt avfall, detta kan exempelvis uppkomma om datorn demonteras. Många datorer skickas och demonteras i Nigeria där metallen sedan sorteras. De som arbetar med att sortera har även hemska arbetsförhållanden. Då är det en fråga om internationella relationer och om vi verkligen vill stödja det som pågår med tanke på att det kan bryta mot de mänskliga rättigheterna. På så vis är det kanske inte så bra som det först låter att skänka bort sin gamla dator.

 Datorn kan också lämnas in på en återvinningsstation där 90-95 % av datorn återvinns. Det kräver dock mer ansträngning att ta sig till en återvinningsstation där en dator kan lämnas in än att endast återvinna sitt papper. Det krävs dessutom mycket jobb att demontera en dator och sortera bort det farliga avfallet och datorerna skickas till särskilda platser för att där tas hand om.

Detta är bara en orsak till varför datorer inte är den perfekta lösningen och också varför vi inte uppmuntrar till att skrota pappret helt och hållet. Tänk bara på att använda de datorer som finns i den grad som går och tänka på att inte slösa på vår skog!

Källor:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=392836

http://www.evertiq.se/news/12518

/Pappersgruppen

Vad kan du göra hemma och i skolan för att minska ditt pappersanvändande? Här kommer några tips!

• Släng papper i återvinningsbehållarna.
• Skriv inte ut i onödan. Spara i största mån elektroniskt.
• Skriver du ut, eller kopierar, gör det dubbelsidigt!
• Använd gamla ensidiga utskrifter som kladdpapper.
• Använd dig av PowerPoint i presentationer istället för OH.

Att ha ett miljötänk med din pappersförbrukning är viktigt!

Det spar på antalet träd, och all energi som går åt vid tillverkning och transporter, och dessutom alla kemikalier som används vid blekningen. Återvinning av papper kräver mindre energi än att framställa papper från ny råvara.

När papper tillverkas måste det även blekas då vi vill ha vita papper och inte gråbruna. Det är ligninet i pappersmassan som gör den brun och det är den man reducerar bort när man bleker papper. Innan 90talet så blektes papper med hjälp av klorgas som är mycket giftigt om man till exempel andas in den. Klorgasen innehåller dioxiner vilket kan ha en stor påverkan på naturen. Även vatten i närheten av fabriken förorenas och fiskar kan innehålla klorföroreningar. Det skapades en stor debatt i slutet av 80talet om att papper skulle blekas på ett miljövänligare sätt. Då klorgas förbjöds utvecklades ECF eller TCF som är metoder utan klorinnehållande kemikalier eller klordioxid.

Vid ECF-metoden använder man sig av syrgas som både är miljövänligt och billigt. Sedan fortsätter man bleka med ozon, väteperoxid och perättikssyra. Perättikssyra är inte särskilt miljöfarligt men det kostar mycket pengar. Det tar också längre tid att bleka med. Väteperioxid är frätande men är naturligt nedbrytbart tillsammans med vatten och luft och ozon är däremot mycket giftigt och oxiderande. Slutligen så bleker man med klordioxid så att det sista ligninet försvinner från pappret. Detta leder såklart till klordioxidutsläpp som inte är bra för naturen.

Man måste hitta en balans mellan ekonomiska och miljömässiga faktorer. Pappret får inte kosta för mycket samtidigt som blekningen inte får släppa ut för mycket gifter. I framtiden tror man att man kan minska antalet blekningssteg så att det släpps ut mindre kemikalier. Blekningsprocessen har förbättrats mycket de senaste 20 åren men det är fortfarande mycket man kan göras. I Sverige gå vi mot miljövänligare pappersblekningar men i fattigare länder bleks det fortfarande med klorgas då det är mycket billigare och enklare. Därför kan det också vara svårt att få de fattigare länderna att byta metod för att rädda miljön. Lönsamheten ses som viktigare och att balansera mellan miljö och ekonomi ses inte som intressant.  

Som jag nämnde tidigare fick fiskarna i sig klorföroreningar när papper blektes med klor. Än idag finns det rester av klor kvar i fisken och det är oklart om det är från hur situationen såg ut förut eller om det är från de nya teknikerna. Idag släpps det ut hormonliknande och svårnedbrytbara klorliknande ämnen från pappersfabrikerna. De hormonliknande ämnena kan ha stor påverkan på fiskar och bland annat skada deras reproduktionssystem vilket såklart gör att ekosystem rubbas. Dessa ämnen kommer framförallt inte från själva blekningen utan från pappersmassan i sig.

Även om blekningen har blivit betydligt miljövänligare är det fortfarande kemikalier som släpps ut i våra sjöar. Det gäller som jag sagt att hålla balansen mellan utsläppen av kemikalier och kostnaden av de olika metoderna.

/Pappersgruppen

Nu kör vi, rädda skogen, tryck ett klick för skogen!

Som det nämndes i tidigare blogg-inlägg av pappersguppen så finns det både företag och organisationer som tagit tag i slöseriet på papper, som agerat för att bevara skogen.

Ett klick för skogen är en av de stiftelser som gör något konkret genom att motverka gammelskogens avverkning,  och du och jag kan vara med och bidra! - gratis, eller med andra bidrag!

De är en Internetbaserad stiftelse som samlar in pengar för att köpa upp och bevara Sveriges gammelskog.

Teamet jobbar främst ideellt och deras vision är:

"Vår vision är att alla Sveriges djur- och växtarter som är beroende av gammal skog skall leva i en trygg livsmiljö i livskraftiga bestånd."

Stiftelsen har ett så kallat 90-konto, detta betyder att de är granskade på samma sätt som t.ex. naturskyddsföreningen. De har 17 lagstadgar som binder dem till att göra det de utsäger sig för att göra. Allt detta finns att läsa på deras hemsida. Bland annat binder dem sig till att skogen som med vår och olika företags hjälp blir uppköpt av stiftelsen inte blir nedhuggen, vandaliserad eller såld vidare. Om stiftelsen skulle upplösas ansvarar länsstyrelsen i Norrbotten att stiftelsen går vidare till en annan aktör som fortsätter att tjäna stiftelsens ändamål. Enligt deras hemsida så avverkas fortfarande för mycket skog för att den ska hinna återhämta sig. Dessutom så är skogen viktig för att gynna Sveriges turism och kulturarv.

Därför är gammelskogen viktig för ekosystemen:

Till gammelskog räknas skog som är mer än 150 år gammal, detta är ovanligt idag, vilket betyder att vi använder oss av skog som inte ersätts, då gammelskogarna ständigt minskar i areal, eftersom vi sällan låter en skog vara ifred så pass länge som i 150 år.

Många djurarter och organismer är beroende av något som kallas Död ved, detta är något som blir till först när ett träd "självdör", detta är idag ett problem att hitta i Sveriges skogar för arterna, då få skogar får vara orörda och befriade från skogsbruk i en så lång tid som behövs för att detta ska hända. Skogarna blir allt yngre, vilket är förödande för många djurarter.

Trots att skog och arter kan vara rödlistad sker avverkning. Att något är rödlistat innebär att arten hotas av utrotning om skogen avverkas. Rödlistade skogar är Greenpeace heta på att skriva om och kontrollera. Många organisationer verkar stå upp för skogens överlevnad, frågan är bara hur illa det faktiskt är, och hur mycket Sveriges ekonomi skulle påverkas om avverkningen minskade.  

Det är inte så underligt att man inte låter skogen självdö och få svamp, trots att många arter och organismer lever på det. Ser vi till det ekonomiska vinner skogsägaren ingenting på Död ved, den går inte att hugga ned och sälja vidare. På så sätt blir det också en fråga om export och vidareförsäljning. Dessutom är 150 år ett långt tidsperspektiv om man ska ersätta det man avverkat. Vi måste se till det stora ekosystemet, och det verkar trots allt finnas många som vill jobba med att gynna ekosystemen, det ligger trots allt i tiden. Skogen är värd att bevara!

Så tryck "ett klick för skogen"! 

Läs mer:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Skogslandskap/Gammelskog/

http://ettklickforskogen.se/images/stories/pdf/stadgar.pdf

Pappersindustrin står som sagt för 10 - 12 % av Sveriges industrier, och är därför en mycket viktig del av Sveriges ekonomi. Förutom att vi exporterar till andra länder, så försörjer industrin många svenska familjer genom att skapa arbeten. Framförallt ger det arbeten på glesbygden, där det finns få alternativa sysslor. Skogs- och träindustrin sysselsätter direkt 72 000 människor enligt statistiska centralbyrån. Exportvärdet av skogsindustrin är 110 miljarder kronor. En viktig summa för Sverige. Dessutom har vi en viktig roll i den globala försörjningen av skogsindustriprodukter. Pappersindustrin i Norden står för ungefär hälften av Västeuropas pappersanvändning.

Det är alltså stora mängder papper vi pratar om, men en stor betydelse för Sverige likväl som för omvärlden. Eftersom trä är ett levande material så är det också utsatt för naturens påfrestningar, som väder och klimatförändringar. I dessa tider med allt prat om växthuseffekten så kan man ju undra hur det kommer att påverka skogarna. Kommer en vattennivåhöjning att påverka? Kommer ekosystemen att påverkas om temperaturen höjs? Kommer efterfrågan efter papper att öka om befolkningen ökar? Kommer skogarna att hinna växa ikapp skogshuggningen? Allt detta är frågor vi måste ta reda på, för att om skogarna är hotade så blir Sveriges ekonomi hotad, och det kan ge svåra konsekvenser.

Dock så har redan många åtgärder tagits för en hållbar utveckling. Först och främst så är papper nedbrytbart och är därför ett bra material att använda sig av, men kruxet ligger inte på pappret, utan på användningen av papper, hur vi lätt slösar på denna naturtillgång.

Det finns certifieringar som många organisationer i Sverige tagit del av. Till exempel så har vi FSC - Forest Stewardship Council, som arbetar för att behålla biologisk mångfald i skogarna, genom att blanda trädarter och genmodifierade träd förbjuds att planteras. Andra verksamheter som friluftsliv, jakt och renskötsel tas också hänsyn till. Detta är en standard som skrevs på 1998, och ungefär hälften av Sveriges skogsmarker (ca 10 miljoner hektar) har en FSC-licens. Några organisationer som skrivit på detta avtal, förutom skogsbrukare, är Coop, Världsnaturfonden WWF som alla arbetar för att bevara skogarna. Organisationerna har delats in i tre kammare, en för Miljö, en för Social och en för den Ekonomiska aspekten, för att kunna samarbeta på ett effektiv sätt.

PEFC - Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes - är den största organisationen som ger ut certifieringar för uthålligt skogsbruk och märkning av trä- och pappersprodukter. Denna organisation arbetar globalt och har en internationell styrelse i Genéve. De tar precis som FSC hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier.

Beredskap finns på gång och vi värnar om våra skogar. Dock så är detta ur ett hållbart perspektiv som det ser ut idag, påverkan av yttre faktorer nämns inte. Detta kan vara svårt att förutse när man inte vet var det kommer att yttra sig, eller när. Men miljön är ett stort orosmoment och man vet inte vad som kommer att ske. Vi vet bara att skogarna skyddas i Sverige. Sedan så måste man ta i beaktning att vi inte vet att alla skogar har gått med i dessa organisationer som ger ut licenser, och att det även förekommer illegal avverkning av skog, även om detta är vanligast i regnskogsområden och i Ryssland.

Läs vidare på:
www.fsc-sverige.org
www.pefc.org

Vår grupps fokusämne har landat på skogsindustrin i Sverige. Detta inkluderar även pappersindustrin, en vara som vi inte kan leva utan. Av Sveriges industri kommer 10-12 % ifrån skogen och är därför en viktig inkomstkälla. Förutom papperstillverkningen  så skapar industrierna enormt många arbeten. 

Hittills så låter detta bra både för Sveriges ekonomi och utveckling. Men det finns några aspekter vi kommer att titta närmare på;

*  Pappersbruken släpper ut gifter i naturen, till exempel dioxiner (ett miljögift), som kan orsaka canser i förstora doser. 
* Sveriges ekonomi är beroende av denna naturtillgång, så vad  skulle hända om skogen tog slut? 
* När vi skövlar skog så rubbar vi ekosystem, som i sin tur påverkar andra delar av naturen, vilka konsekvenser kan detta få?
* Vi vill skapa en plan påhur man kan minska användningen av papperskopior. Idag lever vi i ett IT-samhälle, men ändå envisas vi med att skriva ut alla dokument, detta måste ändras!

Följ med oss på resan mot en hållbar utveckling!


http://www.faonorden.se/imageserver/skog3.jpg

/Måsen, Gåsen och Jösen