Flyg leder till torka
Torka och avdunstandet av sjöar och hav är en konsekvens som har drabbat jorden redan nu, och de mest drabbade är de områden som redan är torra.[1]
Enligt en studie kommer bristen på rent vatten och ytterligare minskad nederbörd att påverka 25% av den redan utsatta befolkningen i Afrika på ett förödande sätt inom detta århundrade.[2] Detta tror vi kan leda till massiva flyktingströmmar. Hur ska världen reagera på detta? Vi i västvärlden, som är de största bovarna till denna torka, kommer vi ta vårt ansvar genom att välkomna dem? Kommer vi tycka att det är värt att lägga ned mycket pengar för att föra hit dem, bygga hus åt dem osv? Tyvärr tror vi inte det. Människan är självisk, man prioriterar det som ligger en närmast hjärtat. Vi lägger hellre ned pengar på det som gynnar oss invånare än offra pengar på det som vi inte får direkt nytta av. Om vi i väst skulle ta emot dessa eventuella flyktingar, hur kommer det påverka relationerna mellan människor i länderna? Den globala uppvärmningen? Om dessa flyktingar från länder i Afrika kommer hit och utvecklar samma levnadsstandard som vi har, kör bil, flyger flygplan, använder datorer mm. då är sannolikheten enligt oss stor att den globala uppvärmningen kommer att öka ännu mer!
Vi har även funderat på, främlingsfientligheten kanske ökar. Vi kommer på något sätt bli lidande, våra jobb och resurser kommer delvis gå åt till flyktingar istället för oss. Det kan uppstå tankar som "Kom inte hit och förstör för oss bara för att ert land går under", rasismen kan öka och konflikterna bli fler.
Vi har även en motvänd hypotes, att vår förståelse och respekt för människor och den globala uppvärmningen kommer öka. När flyktingarna knackar på våra dörrar kanske vi förstår allvaret, "det här blir konsekvenserna av våra handlingar."
[1] http://www.arvidsjaur.eu/milj%C3%B6/global-uppv%C3%A4rmning-konsekvenser-av-f%C3%B6rhindra-den-globala-uppv%C3%A4rmningen-vad-inneb%C3%A4r-den-h%C3%A4nder-n%C3%A4r-planeten-klimatet-blir-varmare-vad-kan-vi-g%C3%B6ra.html
[2] http://www.sida.se/sida/road/web/article/100/jsp/Render.jsp?d=169&a=21395&m=1
Hållbar utveckling för vem?
Vi kan gemensamt konstatera att dagens flygtrafik är ohållbar utveckling för miljön. Av vad vi klargjort genom tidigare blogginlägg är att det kommer bli mycket problematiskt att sluta flyga helt. Dels på grund av handel och kontakter länder emellan, men också för oss individer i sig. Många ser resandet som en del i självförverkligandet, ett sätt att förstå världen och utforska den. Resor blir till minnen och nya erfarenheter. Skulle du kunna ge upp resandet?
Lösning E - Miljökompensation
På senare år är det möjligt att för en extra slant kompensera för de utsläpp ens flygresa bidrar med - en så kallad miljökompensation. Kompensationen kan gå till olika projekt, de vanligaste består av skogsplantering (som reducerar koldioxidhalten) och investering i förnybara energiprojekt/energisparande. Man kan kompensera för endast koldioxid eller för alla utsläpp, direkt via det flygbolag man tänkt resa med då man bokar sin resa, eller själv gå in på en hemsida - ex http://www.greenseat.com/ - och kompensera för sin resa där. Olika företag har lite olika medel för att räkna ut hur mycket kompensationen kommer att gå på, men här nedan följer ett exempel från Green Seat:
En variant är att kostnaden beräknas med en koldioxidberäkning (man räknar alltså inte med övriga utsläpp) baserat på hur långt man flyger. Man har då använt sig av beräkningen 0,18 ton koldioxid per 100 mil för korta sträckor (dvs. kortare än 100 mil) och 0,11 ton koldioxid per 100 mil för långa sträckor (längre än 100 mil). Man utgår då från beräkningar som UNEP (United Nations Environment Programme) har gjort. Dessa priser används: € 10 per ton koldioxid (priset kan variera över tiden beroende av projektkostnader och koldioxidens marknadspris), och € 1 som är en administrationsavgift för varje transaktion.[1]
Det finns dock stora trovärdighetsproblem då många kritiska röster mot miljökompensationen säger att en stor del av de klimatkompensationer privatpersoner köper består av projekt utan bevisad effekt och utan efterhandkontroll. Ett exempel är att om ingen ser till att skapa ett långsiktigt skogsbruk och skogen ändå till slut slutavverkas (biomassan används), kommer ändå koldioxiden frigöras till atmosfären. Då skulle den enda effekten av kompensationerna vara att man legitimerat de fortsatta utsläppen som flygindustrin bidrar till. Miljökompensationen skulle då ge privatpersoner en ursäkt för att fortsätta sitt flygande och därmed fortsätta släppa ut växthusgaser. Flygningar och flygindustrin skulle därmed troligtvis öka vilket skulle påverka miljön negativt - även om man antar att miljökompensationen skulle fungera. (Det är exempelvis inte alla företag som kompenserar för alla utsläpp, tillverkning av flygplan ökar etc.)
Vi anser dock att det finns fler fördelar än nackdelar när det gäller miljökompensationen, det finns ju trotsa allt många projekt som klassas som säkra (dessutom behöver ju inte kompensationen betyda att man nödvändigtvis måste flyga mer!). Ett sätt att försäkra sig om att pengarna gör nytta är att välja de projekt som är godkända inom ramarna för FN:s Kyotoavtal. All klimatkompensation som är godkänd inom dessa ramar genomgår nämligen en grundlig granskning.[2]
Ett smart sätt att få fler att miljökompensera har GreenBagTag lanserat, då man säkrar miljön samtidigt som sin väska. De har kombinerat en adressbricka med ett kompensationsbevis. Genom att man betalar för de koldioxidutsläpp man flyger för får man denna bricka. Det finns tre nivåer:
- Ljusgrön bricka - kompenserar ör 0,8 ton koldioxidutsläpp. motsvarar två resor tur och retur Malmö-Stockholm och en resa tur och retur Stockholm-Malmö.
- Mellangrön bricka - Kompenserar för 2,7 ton koldioxidutsläpp. Motsvarar resor för ljusgrön bricka plus en resa tur och retur Stockholm - Bangkok.
- Mörkgrön bricka - kompenserar för minst 6 ton koldioxid. Avsedd för personer som flyger mycket och kan fyllas på med valfritt antal ton koldioxidkompensation.[3]
Då andra ser att man miljökompenserat kanske även fler väljer att göra det. Att det i nuläget är så få som väljer att miljökompensera kan bland annat bero på att man är lite självisk och tänker att den lilla kompensationen inte kommer att gör någon skillnad. Dessutom tenderar människan att vara en aning egoistisk och därmed inte orkar göra/betala lite extra om man inte ser resultatet på direkten. Därför tror vi att om man får ett bevis - som man dessutom kan visa upp för andra! - så kommer fler att lockas att välja att använda sig av liknande projekt som GreenBagTag och därmed bidra till en bättre miljö!
[1] http://www.greenseat.com/se/boekmod-pag1_dotnet.asp
Lösning C- Höja priserna?
Förr i tiden hade inte alla människor möjlighet till att flyga för att det var för dyrt. Det var då en klassfråga vem som hade råd. Nu mera har näst intill alla råd med en flygbiljett vilket innebär att flygningarna ökar. Man kan då fråga sig om lågprisflyget verkligen är bra för miljön? Rent sociologisk i samhället så minskar lågprisflyget klassuppdelningarna vilket är bra, skillnaden mellan "rika" och "fattiga" blir mindre. Att resa är en av människor fritidssysselsättningar och något man pratar om i fika rummet på jobbet, samanhållningen mellan personer med olika ekonomiska bakgrunder ökar för att alla har något gemensamt. Men rent miljömässigt så innebär det mer utsläpp eftersom det är fler människor som flyger.
Lösningen till detta kan då bli att man går tillbaka till så som det var förut. Att lågprisflyget försvinner.
Negativt med detta är att skillnaden mellan olika ekonomiska grupper blir större.
En annan lösning är att höja priserna efter ett visst antal resor per år. Te.x att efter fem resor per år för samma person så höjs priset på den personens biljett. På detta sätt så kan fortfarande de personer som har det svårare ekonomiskt fortfarande resa för samma billiga peng medan de som redan innan reste mycket och har det bra ekonomiskt får betala lite mera och därför kanske överväger att flyga mera eftersom de blir dyrare. Med detta kan bli svårt att införa eftersom det kommer säkert att missbrukas och fuskas med. En annan sak som kan göra detta svårt att fungera är att fem resor till Gotland inte släpper ut lika mycket farliga avfall som fem resor till thailand gör. Detta måste man givetvis också ta hänsyn till.
Lösning D - En flygkvot per år?
Att minska antalet flyresor tror vi är den bästa lösningen på problemet med flygens farliga utsläpp. Att bygga nya helt miljövänliga flygplan tror vi kan vara mycket svårt och ta för lång tid, så lång tid att det kan bli för sent. Som det är nu är det bara att inse: flygplanen behöver bränsle (=farliga gaser) för att fungera.[1]
En lösning som skulle kunna fungera för att minska flygningen är att varje person kan ha en kvot per år som man får utnyttja. Kvoten på antal flygresor borde beräknas i mil, en flygresa till Danmark släpper inte ut lika mycket som en resa till Thailand.
Denna lösning finns det många frågor kring och den skapar även problem. Frågan blir än en gång, vad är vi redo att offra för att rädda miljön?
Vissa flyger mer än andra, men alla ser vi det som en mänsklig rättighet att få flyga vart vi vill när vi vill. Skulle det kunna gå att ändra på denna rättighet? Första charterresorna avgick på 50-talet, det var i stort sett inte förrän då som möjligheten fanns. En vanlig svensk familj hade råd att flyga. Man kan ju säga att "man klarade sig innan, varför skulle man inte göra det nu?"
Att minska antalet flygresor har inte bara med oss Svenskar och vår minskade livskvalitet att göra, om vi skulle resa mycket mindre skulle det såklart påverka de länder vi brukar resa till. Thailand exempelvis, livnär sig på turismen. Vad skulle de göra ifall vi nästan helt slutar åka dit? Arbetslösheten i turistorterna världen över kommer förmodligen öka markant.
"Att kunna transportera personer och varor snabbt, effektivt och billigt är ett av EU:s viktigaste mål för att skapa en dynamisk ekonomi och ett samhälle präglat av sammanhållning."[2] Detta är en anledning till att flygresorna hr blivit fler, i alla fall inom EU. Sverige är som vi alla vet med i EU och ifall vi skulle motsätta oss detta genom att höja priserna eller att sätta en kvot på antalet flygmil per person skulle det ge konsekvenser för Sverige och de andra medlemsländerna. Detta kan leda till konflikter mellan oss och EU, kanske t.o.m. utfrysning? Genom att sätta en kvot går vi emot EU:s tankar om att vi ska ha en nära kontakt och känna sammanhållning.
Det kommer vara svårt att ha denna kvot endast som riktlinje, i alla fall sociologiskt sett: i och med att de flesta Svenskar är vana vid att flyga mycket så kommer ingen direkt vilja begränsa sig. Dessutom är risken stor att alla kommer tänka "Det spelar ingen roll om jag minskar på flygresorna när ingen annan kommer göra det", denna "en i mängden" känslan som är så vanlig är i Sverige. Att ha denna kvot som lag låter däremot för strikt.
Om vi säger att det skulle gå igenom att ha en regel om flygkvot, skulle det verkligen fungera? Kanske bildas det en svart marknad då man säljer sin kvot. Ska det finnas specialregler för vissa? För de som arbetar utomlands eller för de som har distansförhållanden?
Ja, det är inte en exemplarisk lösning, men vilken är det? Vi Svenskar kanske ser alla lösningar som dåliga och omöjliga att genomföra just för att vi vill fortsätta flyga när vi vill.
För att få någon minskning på vårt flyresande över huvud taget måste vi ändra vårt beteende och livsstil helt och hållet. Det gäller att förstå att detta är en nödvändighet, att vår livsstil inte är hållbar. Det kan ta tid, för lång tid.
Lösning B- web kamera möten
Tänk på alla människor som åker till olika affärs möten runt om i världen flera gånger i veckan och är på stället max i två dagar. Dessa människor flyger mycket vilket ingår i deras jobb och de kan inte göra så mycket åt saken. Om alla dessa människor skulle strunta i att flyga på deras möten så skulle antal flygavgångar som ni förstår att minska. Ibland kan dessa flygningar ha tomma flygstolar vilket sällan charterflyget har, vilket är ännu sämre för miljön. Ju mera tomma flygskolar i varje avgång desto mer avgångar. Lösningen till att dessa affärsmänniskor ska minska sin flygkvot avsevärt är att man inför Web Kamera möten. Dessa Web Kamera möten finns redan men det ska införas i större utsträckning. Web Kamera mötena kan gå till så att man sitter i ett vanligt mötesrum med en stor tv. I denna tv ser man den andra gruppen sitta i ett annat mötesrum någon annan stans i världen. Dessa två grupper ser och hör alltså varandra på denna tv.
Denna lösning är bra för att man slipper flyga och därmed sparar miljön. Man sparar också personligen och affärsmässigt tid. Tänk hur mycket tid det går åt till att åka till flygplatsen, packa resväskan, checka in, vänta på flygets avgång m.m. Det är även bättre för företaget att slippa betala flygbiljetter till de anställda och kanske till och med kost och logi under resorna beroende på vad de har för avtal.
Det som är negativt med detta är att man inte får samma fysiska kontakt med varandra under mötes gång. Det blir inte samma samanhållning grupperna emellan och det kan därför vara lättare att missuppfatta varandra. Om det är ett viktigt beslut som ska tas eller ett kontrakt som ska skrivas på kan de vara svårt att sitta via en tv skärm och ha mötet.
När du flyger bidrar du till...
Ökad spridning av sjukdomar
Det är inte bara du som trivs bättre i varmt klimat än i kallt! Även virus och bakterier trivs nämligen bättre när det är varmt. Detta gör att risken att smittas av farliga sjukdomar ökar i takt med den stigande temperaturen på jorden. Växthuseffekten gör som sagt att det blir varmare även på våra nordligare breddgrader. En rapport från naturvårdverkat pekar på att klimatzonerna flyttar sig norrut med en hastighet på 0,5 - 1 m per timme, vilket pekar på att det blir allt varmare och att det där med kommer att spridas mer sjukdomar.[1] Då havsytan stiger, sprids sjukdomar lättare via vatten och insekter dyker upp i nya områden. Titta bara på malarian som tros dyka upp i Medelhavsområdet.[2]
Det blir allt varmare i Sverige med fler värmeböljor, och risken för att smittas av sjukdomar och infektioner via vatten och mat ökar. En av de allvarligaste konsekvenserna vi kommer att få här i Sverige är fästingar kommer att spridas och finnas under en längre tid av året. Varmare somrar och mildare vintrar gör att fästingarna sprids norrut. Fästingar sprider nu sjukdomar som TBE (hjärninflammation) och borrelia, men kan även i framtiden att kunna sprida helt nya sjukdomar. Även andra smittsamma insekter och djur kommer att sprida sig så som myggor, kackerlackor och gnagare.
Sverige är ändå relativt skonat om man jämför med övriga Europa. I södra Europa tror man att många tropiska sjukdomar kommer att kunna sprida sig, men dessa sjukdomar kommer förmodligen inte få något fäste i Sverige. Dock kan vi få några utbrott av malaria, en nordlig variant där smittan sprids med malariamyggor från människa till människa. Men som tur är har vi bra chanser att begränsa sjukdomen genom att bota de som blir drabbade. Även de andra tropiska sjukdomarna kan botas. Men det krävs att vården får en bättre utbildning om dessa sjukdomar som vi nu inte är vana vid![3]
Ser man till hela den övriga världen är det U-länderna som får de allvarligaste konsekvenserna med tanke på klimat- och hälsa förändringarna som den globala uppvärmningen för med sig. Exempelvis en temperaturhöjning i Afrika leder till en stor torka och att en stor mängd människor måste flytta till tillfälliga bostäder med sämre standard. Risken för vektorburna infektioner ökar (sprids med spindeldjur och insekter) och risken att få tillgång till dåligt vatten är större, och därmed ökar risken för kolera. Samma sak gäller flyktingläger. Infektionssjukdomar som är kopplade till klimatet ökar i hela världen - framförallt kolera, malaria och denguefeber.
Ökade sjukdomar leder självfallet till att de drabbade länderna blir i större behov av mer pengar, då det kostar att köpa/producera läkemedel etc. Detta blir problematiskt då de allvarligaste länderna är bland de allra fattigaste i världen. Kommer dessa få bidrag, eller kanske blir det så att de hamnar ännu sämre till ekonomisk sett? Hamnar man efter ekonomisk, är det svårt att vara jämställt med andra länder. Detta påverkar i stort sätt alla relationer med övriga länder, exempelvis handel, men även landet egen utveckling på andra punkter.
Exempelvis WHO forskar nu för att se hur ekosystemen svarar på dessa klimatförändringar, och även se hur befolkningsutvecklingen, in- och utvandring, social, ekonomisk och teknisk utveckling påverkas. Nu börjar även Sverige engagera sig mer i dessa frågor, förut var nämligen intresset inte så stort. Dags att vakna - för bara ökningen i sjukdomar kan döda upp till 180 miljoner människor under detta sekel![4]
[1] http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article15111.ece
[2] http://www.folksam.se/testergodarad/klimatindex/vaxthuseffekten
[3] http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article15111.ece
[4] http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12399&number=144723
Den globala uppvärmningen och turism
Brukar du dra med skidorna till fjällen på sportlovet? Eller kanske till det sköna Medelhavet på somrarna? Vill du fortfarande åka till fjällen om alla snö försvinner, eller värmen i Medelhavet blir olidligt het? Nja, förmodligen kommer få välja att göra detta, och det är bl.a. därför som turism och relationer med andra länder är så beroende av det nya klimat vi kommer att få i och med den globala uppvärmningen.
En effekt av den globala uppvärmningen är de förändrade snöförhållandena i Europa vilket kan leda till att vissa skidorter kan försvinna helt. I Sverige kommer först och främst de sydliga delarna av de svenska fjällen att påverkas. Dessutom kommer trädgränsen förmodligen att flyttas så att exempelvis det som förut varit kallfjäll kan komma att bli lövskogar. Dessa geografiska förändringar kan leda till att känsliga naturområden som förut varit relativt outnyttjade kan komma att exploateras på ett negativt sätt.
Om temperaturen i Medelhavet ökar, kommer med största sannolikhet reslusten dit att minska. Troligtvis till förmån för nordliga delar av Europa, då dessa regioner kommer att få varmare somrar. Sverige kan exempelvis komma att få temperaturer omkring 40 grader! Turismen till Östersjön kan även den öka under förutsättningen att vissa problem som övergödning och algblomning inte blir värre.[1]
Man kan inte säker veta hur detta kommer att påverka våra relationer med de områden som påverkas av våra ändrade resvanor. Man kan tänka sig av vi kommer att förlora en del av vår kontakt med exempelvis Medelhavet då allt färre väljer att åka dit. Vem vet, att resa dit kanske om 30 år kommer att vara lika vanligt som det idag är att åka till Sudan? Om detta sker kan vi räkna med att vår kultur i Sverige kommer att förändras. Mat som vi idag är vana med att äta från Medelhavet blir då kanske inte alls lika vanliga. Både på grund av att vi får mindre kontakt med dessa områden och på grund av att dessa områden blir oförmögna att producera de varor de är kända för att producera, då skördarna torkar på grund av vattenbrist (exempelvis produktionen av solrosolja och bönor kommer drabbas). Detta gör dessutom att priserna på dessa varor stiger - och vi köper ännu mindre. (Man kan förstås tänka sig att andra länder som har ett klimat som är mer lämpat, tar över produktionen). Det vi säkert kan säga är att de områden som får en minskad turism, kommer att tjäna mindre pengar i denna sektor. Vissa regioner är väldigt beroende av turismen, ett exempel är Malta i Medelhavet där en tredjedel av alla med jobb är beroende direkt eller indirekt av turism. Vad skulle egentligen hända om turismen dit minskade drastiskt? Ekonomin skulle bli sämre och en stor del av befolkningen som arbetar inom turismsektorn bli arbetslösa.
Du kanske tycker att den ökade värmen och turismen i Sverige låter positivt, men de stora summor Medelhavsregionen kommer att förlora (Medelhavsregionen står idag faktiskt för hela 30% av den globala turistindustrin)[2] kan skapa en ekonomisk kris som drabbar hela Europa och som äter upp alla eventuella effekter som en ökad turism kan ge oss.
/Flyggruppen
[1] http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/konsekvenser.htm
[2] http://www.wwf.se/press/1128158-klimatuppvarmningen-hot-mot-medelhavet
Lösning A - sluta flyga helt?
Den mest radikala lösningen vore ju kanske att inte flyga alls. Genom enkel matematik förstår ju de flesta kottar att noll flygtrafik innebär noll utsläpp. Noll utsläpp vore ju toppen för miljön, så varför har inte alla slutat flyga redan?
Det finns många tänkbara skäl till det, och många om inte alla faller under kategorin globalisering. Det är ingen hemlighet att världen inte alltid har sett ut som den gör idag. Varor, tjänster, kapital och information flödar genom gränserna, världen krymper. Det finns många faktorer som driver utvecklingen framåt, bland annat framsteg inom teknik. Det är genom tekniken (däribland flyg) vi transporterar många av våra varor och tjänster (och oss själva!), våra ekonomier utbyts med varandra, vi integreras som det heter.
Politiken har också sin del i spelet. Vilken politik som förs och hur samhället ser ut påverkar också utvecklingen. I Sverige har vi exempelvis ett demokratiskt samhälle, där vi välkomnar internationella influenser. Många länder med samma ståndpunkt har därför gått samman och gemensamt fattat beslut i politiska och ekonomiska frågor som gjort att det internationella utbytet fått växa (däribland handelsorganen EU och WTO). Exempel på gemensamma åtgärder är reglera handelshinder i form av att exempelvis sänka/ta bort handelstullar för att underlätta handeln. [1]
Det är svårt att tänka sig ett Sverige utan dess globalisering. Vi kan handla mer och billigare, med hela världen som utbud. Bara en sådan sak som att vi kan resa till jordens alla hörn om vi så vill. Att inte flyga alls, skulle innebära ett jättekliv bakåt i utvecklingen. I Sverige vore det slut på "svenskheter" som kaffedrickande och solsemestrar, men kanske skulle vi klara oss ändå? Värre vore det för exempelvis Japan, ett av världens mest tättbefolkade länder med stor avsaknad på de flesta råvaror. Nästan häften av alla livsmedel uppskattar man behöver importeras.[2] Japan skulle ligga risigt till helt enkelt. Handel länder emellan har vi svårt att tänka oss skulle upphör helt, men utbudet skulle definitvt bli begränsat. Troligen skulle många varor också bli dyrare i och med med omständiga/längre resvägar utan flyg. Kanske skulle vi börja krig och plundra varandra? EU är ju i grunden ett fredspropjekt som sägs bidra till ett gott klimat medlemsländerna emellan...
[1] http://www.ekonomifakta.se/sv/For-ungdomar/Globalisering/Om-globalisering/
[2] http://www.ne.se/enkel/japan
När du flyger bidrar du bland annat till...
Översvämningar
På grund av den stigande temperaturen kommer vattennivån att stiga, då vattenvolymen ökar vid högre temperaturer, och även på grund av att exempelvis glaciärer och andra ismassor smälter. Även ökad nederbörd kan bidra till översvämningar. Därför tror man att det bara om hundra år kan komma att bli så att hundra miljontals människor tvingas flytta, då stora kustområden kommer att hamna under vatten. Speciellt i områden som i Bangladesh, Egyptens Nildeltat och vid låga öar (Maldiverna exempelvis) kan översvämningarna få de mest allvarliga konsekvenserna eftersom dessa områden är så tätbefolkade. Man räknar med att havsytan kommer att stiga med 50 cm inom hundra år (dessa siffror är väldigt osäkra och kan variera allt från 9 till 88 cm). I Sverige kommer en minst 50 m bred landmassa att läggas under vatten om havet stiger med 50 cm.
Enligt meteorologiprofessor Erland Källén kan vattennivån i Östersjön runt år 2200 ha stigit med hela två meter om inte koldioxidutsläppen minskar! Inträffar detta kan helt plötsligt stora delar av exempelvis Stockholm och Malmö (Stockholms stadshus och Turning Torso ligger då i havet!) vara översvämmat. Tyvärr är det inte många svenska städer som har börjat planera för framtidens stigande vattennivå. Andra kända platser i Stockholm som kan ligga under vatten om vattennivån stiger två meter är: Gröna Lund, Vasa museet, Junibacken, National museet och Gamla riksdagshuset.
Bangladesh är som sagt ett av de områden som kommer att bli mest påverkade av den stigande vattenytan. Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade land, och enligt landets mest kände klimatforskare Atiq Rahman kan en fjärdedel av detta land inom bara 100 år ligga under havsytan. Beräkningar pekar på att en massflykt kan inträffa om redan 20 till 30 år och det finns ingen möjlighet att dessa flyktingar kan bo kvar i landet. Var ska då dessa miljontals människor bo, när deras hemområden blir obeboeliga? Förmodligen kommer flykten att påverka grannländerna som kommer att behöva ta emot en stor del av flyktingarna. Det kommer att leda till stora finansiella problem för de omkringliggandeområden (Indien och Burma), speciellt då dessa områden är relativt fattiga. Risken för konflikter kommer dessutom att uppstå då så många människor tvingas vara nära inpå varandra.
En försmak av vad som kommer att hända fick Bangladesh redan år 1998. Då Drabbades nämligen landet av en stor översvämning som lade två tredjedelar av landet under vatten och tvingade miljontals på flykt.
Detta är bara en liten del av befolkningsförflyttningarna som förmodligen kommer att inträffa. Enligt www.newsmill.se kommer en stor del av den miljard människor som år 2050 kommer att vara på flykt, vara på flykt på grund av just den globala uppvärmningen. Detta behöver inte bero på översvämningar, utan även torka, svält och många andra faktorer.[1]
Konsekvenser av växthuseffekten
Alla människor vet att den globala uppvärmningen påverkar klimatet avsevärt mycket. Men det är säkert färre som vet HUR den globala uppvärmningen påverkar jorden och oss människor i norden. Nu kommer vi att berätta några konsekvenser som kommer hända i världen och oss i norden.
•- Norden kommer få det 0,4 grader varmare per årtionde. Vilket är varmare än den normala växthuseffektens påverkan på temperaturen. År 2050 skulle vi då ha 2,5 grader värmer än vad vi hade år 1990. Ni kanske det inte låter så mycket och tänker att det är skönt med ett värmare klimat i Norden men detta ger faktiskt konsekvenser. Nederbörden kommer att öka mycket i Sverige, speciellt i södra delarna. Om hundra år så beräknar SMHI att nederbörden kommer att öka med 40 %. Våra fantastiska löv och barr skogar och antalet snövintrar i södra Sverige kommer att minska.[1]
•- En spridning av de tropiska sjukdomarna som malaria och gula febern kan med stor risk spridas till nya områden med klimatförändringarna. [2]
•- En ökad temperatur på jorden innebär att havsytorna breder ut sig. Anledningen till detta är att isar och glaciärer smälter i allt snabbare takt. För folk som bor på låglänta områden på vår jord kommer detta att innebära att deras hus hamnar under vattnet vid förhöjd havsyta. Om havsytan höjs med 50 centimeter kommer flera miljoner människorna världen över bo i riskområdena.
•- Jordbruket kommer också att påverkas av den globala uppvärmningen. I vissa delar av världen kommer detta leda till att odlingssäsongen förlängs. I de torra delarna av världen kommer jordbruket försvåras.
•- I och med att temperaturhöjningen kommer att ske kommer därför vattnet att avdunsta, dels så kommer vattentillgången att minska och så kommer ökenområdena att öka. För de växter som lever på marginalen på vad de tål rent vattenmässigt kommer att få det svårt när vattentillgången kommer att minska. [3]
•- En undersökning som WWF har gjort visar att en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön av djur och natur inom hundra år kommer att försvinna i och med den globala uppvärmningen.
•- Fler naturkatastrofer som orkaner, torka, översvämningar kommer att inträffa. Detta kommer att kosta många människoliv och pengar för samhällena som blir drabbade. Världen kommer därtill få flera flyktingar.[4]
Mer information om detta kommer i följande blogginlägg.
[1] www.mikom.se/pdf/vaxthus.pdf
[2] http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-klimat-konsekvenser
[3] http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Klimatkommunen/Om-vaxthuseffekten/Framtidsscenario/
[4]http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-klimat-konsekvenser
Om flygturismens snabba utveckling
Även om människan alltid fascinerats av resande är det inte först på senare tid som i princip vem som helst, för en rimlig peng, och under relativt kort tid kunnat upptäcka världen. Jennie Dielemans, författare till boken "Välkommen till Paradiset" (Atlas 23 s.) menar att orsakerna till utvecklingen är flera. Exempelvis hade Andra Världskriget lämnat efter sig en flygindustri som nu, istället för att transportera krigsutrustning och soldater, enkelt kunde byggas om och inrikta sig mer på civila passagerare. På platser som tidigare varit otillgängliga för de blivande turisterna fanns redan landningsbanor redo att användas. Flyget innebar högre omkostnader än resor med flyg eller buss, vilket innebar lägre vinstmarginaler. Ett behov av större volymer blev en naturlig följd, och alltså behövde man fler resande för att hela projektet skulle gå runt vilket också är något som bekräftas i uppsatsen "Har flyget någon framtid?"[1]. Efter att ha svårt att komma tillrätta med de tekniska problem som medföljde vid användningen av uttjänta militärflygplan, blev det allt vanligare med flygplan designade endast för kommersiell verksamhet. Det moderna flyget var fött.
Andra världskriget satte utan tvekan stopp för det 30-talets svåra depression hade försvårat, nämligen all form av resande till utlandet. När kriget äntligen tog slut, fanns därför en stor efterfrågan av att "se världen", ett behov som snart skulle tillfredställas av en uppsjö av resebyråer och researrangörer. Människan har genom tiderna ordnat och använt sin fritid efter vad som passat den samtidens villkor och förutsättningar. I jordbrukssamhället var fritiden och arbetstiden knappt två enskilda begrepp, utan snarare tätt sammanflätade med varandra. Det var i runda svängar arbetets mängd som avgjorde hur mycket man arbetade. Det var först i och med industrisamhällets inbrott som arbete och fritid skiljdes åt på riktigt, i och med införandet av fasta arbetstider. Semestern överhuvudtaget blev på flera sätt ett tydligt tecken på den ökande välfärden som rådde i Europa. Det enklaste sättet för att uppfylla kravet på "att göra något" blev att resa bort.
Även priset blev en oundviklig del, kanske till och med den mest avgörande menar Thomas von Seth i sin bok "Älskade charter" (Vagabond Media AB, s 16). Att åka på charter har alltid varit prisvärt. Fördelen med charterresandet var dels de låga priserna som hade och fortfarande har sin grund i en stark konkurrens som för det mesta är prisrelaterad i samband med de effektivt utnyttjade flygplanen. "Sista-minuten" resor kom också att bli populära då företagen upptäckte att det var bättre att sälja en biljett för halva priset än inte alls.
[1] "Har flyget någon framtid?", Ljung, Goude, Naves och Johanson.
(http://www.ima.kth.se/utb/3c4390/pdf/Ljung.pdf)
Flygplansutsläpp
Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till den globala uppvärmningen och har ökat med en fjärdedel på bara hundra år. Flyget står för hela 12 % av all trafikrelaterad utsläpp i världen, vilket betyder att flyget står för 2-3 % av världens totala koldioxidutsläpp.
Koldioxid (kol och syre molekyl) produceras av människor och djur (den så kallade cellandningen), men tas upp av växter genom fotosyntesen. Detta är en del av ett naturligt kretslopp av kol där människa/djur och växter är beroende av varandra. Detta kretslopp störs genom att stora mängder av det kol som normalt inte finns i kretsloppet förbränns.
Vid förbränning av biomassa (dvs. materia i levande organismer så som träd/ved) bildas koldioxid som återfinns som restprodukt i rökgaserna. Detta ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen. Denna biomassa (ex. trädet) absorberar nämligen koldioxiden under levnadstiden som den senare kommer att släppa ut när den förbränns, dvs. eldas upp. Det blir ett naturligt kretslopp där trädet neutraliserar det koldioxid som den kommer att släppa ut, genom att den tidigare har tagit upp en del av koldioxiden genom fotosyntesen. Halten av koldioxid ökar alltså inte eftersom trädet ingår i vårt kretslopp.
Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja) ökar däremot halten av koldioxid i atmosfären, eftersom detta under lång tid varit utanför kretsloppet.
Eftersom koldioxiden hindrar värmeutstrålningen kommer jordens medeltemperatur att öka. Koldioxid är väldigt långlivad i atmosfären och påverkar därför klimatet under en lång tid. Om koldioxidhalten fortsätter att stiga som den idag gör, kan man räkna med att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,5 till 4,5 grader inom 50 år.
Flygplanen släpper ut kväveoxider som bildas när kväve och syre utsätts för höga temperaturer och högt tryck. Kväveoxider är farliga växthusgaser som därmed bidrar till växthuseffekten. När kväveoxider släpps ut på hög höjd kan det bidra till nedbrytningen av ozonlagret. Det ozonhål som bildas i atmosfären gör att mer skadlig UV-strålning från solen träffar jorden och ökar risken för hudcancer och gråstarr hos oss. Risken är störst i Australien och områdena runt ekvatorn.
Utsläpp av kväveoxider på låg höjd bidrar till bildandet av ozon i biosfären, med andra ord här omkring oss. Detta är skadligt för både djur och växter. Detta ozon hindrar fotosyntesen, konsekvenserna av detta blir att koldioxidhalten ökar och syret minskar här på jorden - eftersom fotosyntesen går ut på att växter gör om koldioxid, vatten och solljus till syre och druvsocker.
Kväveoxiderna är en av orsakerna till övergödningen och försurningen av naturen på land och kustnära hav. Försurningen gör att viktiga näringsämnen i marken försvinner vilket försämrar produktionsförmågan och på sikt leder till minskad mängd skog. Försurningen gör även att växter och djur, bl.a. fiskar, som är känsliga för försurningar, försvinner från våra sjöar och natur vilket rubbar ekosystemen.
Vår skogsmark kan ta emot ett visst antal kilo kväve per år utan att det läcker ut, när klimatet blir varmare ökar nedbrytningen av växtligheten och risken för ökat läckage av kväve.
Någonsin undrat vad de vita spåren på himlen är som flygplanen lämnar efter sig? Ovissheten är över! Svaret är kondensationsstrimmor, vilket enligt nationalencyklopedin beskrivs som en smal stimma av moln som uppstår då kondensation och frysning av vattenånga sker från flygplanets motorer. Kondensationsstrimman består kort och gott av vattendroppar och ispartiklar som är en reaktionsprodukt från flygbränslet när det förbränns. I torr luft dunstar ispartiklarna oftast bort och försvinner, men i fuktigare luft kan de istället bestå i flera timmar. Den kan även växa till sig genom att ispartiklarna snappar upp vatten från den omgivande luften. Kondensstrimmor har alltså samma effekt som tunga moln, och kan på så sätt bidra till uppvärmningen av jordytan. Kondensationsstrimmor förekommer på ca 7-12 km höjd.
Vattenångan är en viktig del i jordens atmosfär och är ett av många ämnen som släpps ut när man flyger. 1-4 % av atmosfären består av vattenånga men denna siffra varierar. 99 % av vattenångan finns i troposfären och den vattenångan bidrar till den naturliga delen av jordens växthuseffekt. Detta gör att jorden genom växthuseffekten kan behålla dess naturliga värme och dämpar solinstrålningen. Om inte den naturliga växthuseffekten skulle ha funnits skulle jorden vara 30 grader kallare än var den är idag. Det är ökningen av denna vattenånga som gör att växthuseffekten får en negativ inverkan på jorden.
Vattenångan som är en del av alla utsläpp som sker när man flyger hamnar till största delen i troposfären och försvinner ner till marken med regnet, alltså så är egentligen inte vattenånga så farlig eftersom det är "naturliga" ämnen som släpps ut. Men på högre höjder så kan små mängder vattenånga lagras i atmosfären och detta bidrar då till uppvärmningen på jorden och det är det som bidrar till den negativa effekten. Så länge man undviker höghöjdsflyg så påverkas inte miljön negativt av vattenångan. Men eftersom de flesta flyg är höghöjdsflyg så påverkas miljön negativt av vattenångan eftersom ju mer vattenånga som finns, desto mer ökar den globala uppvärmningen.
Vill ni veta mer titta in på:
http://en.wikipedia.org/wiki/Contrail
http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/fysik.html
http://transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/
http://faktabanken.nu/flygplanstrimma.htm
// Anna J, Jenny, Louise och Marja
Flygindustrin
Vi flyger allt mer och med det ökar utsläppen. Räknar man per passagerare och kilometer är faktiskt flyg det transportmedel som påverkar miljön absolut mest. Naturligtvis förstår vi att man inte ska flyga i onödan, mycket kan man reglera redan på personnivå, exempelvis att om möjligt ta tåg istället. Men är det verkligen så enkelt som att bara sluta flyga helt? Det tror inte vi. Utan flyg skulle jordens alla hörn inte vara nåbara, turismen skulle till en del länder stanna upp helt. Går det att bara avskaffa uppfinningen "flyg" och stanna utvecklingen? Vårt utbud av varor skulle se annorlunda ut, det skulle helt enkelt bli en annan vardag. Så om vi nu inte kan sluta flyga helt, vad kan vi då göra i upprätthållandet av den vardag vi har idag, för att dom resor vi måste flyga ska bli så miljömässigt hållbara som bara möjligt?
Vi i vår grupp tänkte därför reda ut grunden till den så kallade globala uppvärmningen och hur vårt flygresande påverkar detta. Vi tänkte främst fokusera på det så kallade miljötillägget/miljökompensationen och reda ut vad det egentligen innebär. Är denna funktion bra eller dålig, fungerar den överhuvudtaget? Finns det kanske ett alternativ och vad skulle detta i så fall vara? Människor kanske behöver presenteras inför alternativa lösningar. Hur många affärsresor förekommer det inte världen över i form av möten som skulle kunna hållas genom webkameror istället?
Vad är då växthuseffekten och global uppvärmning? Det finns en naturlig växthuseffekt och utan denna skulle jorden vara mycket kallare än vad den idag är. På senare tid har dock denna effekt ökat drastiskt, detta på grund av människans utsläpp. Genom att vi ständigt bränner fossila bränslen så som olja, kol mm, släpper vi ut växthusgaser. Dessa gaser stiger, hamnar i atmosfären och gör den tjockare. Växthusgaserna hindrar en del av solens strålning från att lämna jordens atmosfär och när växthusgaserna ökar stannar mer av strålningen kvar, vilket gör att temperaturen ökar. Människans påverkan av växthuseffekten kallas global uppvärmning.
Mer information följer inom kort med mer inriktning på flygindustrin!
/Marja, Anna J, Louise, Jenny
