Om flygturismens snabba utveckling
Även om människan alltid fascinerats av resande är det inte först på senare tid som i princip vem som helst, för en rimlig peng, och under relativt kort tid kunnat upptäcka världen. Jennie Dielemans, författare till boken "Välkommen till Paradiset" (Atlas 23 s.) menar att orsakerna till utvecklingen är flera. Exempelvis hade Andra Världskriget lämnat efter sig en flygindustri som nu, istället för att transportera krigsutrustning och soldater, enkelt kunde byggas om och inrikta sig mer på civila passagerare. På platser som tidigare varit otillgängliga för de blivande turisterna fanns redan landningsbanor redo att användas. Flyget innebar högre omkostnader än resor med flyg eller buss, vilket innebar lägre vinstmarginaler. Ett behov av större volymer blev en naturlig följd, och alltså behövde man fler resande för att hela projektet skulle gå runt vilket också är något som bekräftas i uppsatsen "Har flyget någon framtid?"[1]. Efter att ha svårt att komma tillrätta med de tekniska problem som medföljde vid användningen av uttjänta militärflygplan, blev det allt vanligare med flygplan designade endast för kommersiell verksamhet. Det moderna flyget var fött.
Andra världskriget satte utan tvekan stopp för det 30-talets svåra depression hade försvårat, nämligen all form av resande till utlandet. När kriget äntligen tog slut, fanns därför en stor efterfrågan av att "se världen", ett behov som snart skulle tillfredställas av en uppsjö av resebyråer och researrangörer. Människan har genom tiderna ordnat och använt sin fritid efter vad som passat den samtidens villkor och förutsättningar. I jordbrukssamhället var fritiden och arbetstiden knappt två enskilda begrepp, utan snarare tätt sammanflätade med varandra. Det var i runda svängar arbetets mängd som avgjorde hur mycket man arbetade. Det var först i och med industrisamhällets inbrott som arbete och fritid skiljdes åt på riktigt, i och med införandet av fasta arbetstider. Semestern överhuvudtaget blev på flera sätt ett tydligt tecken på den ökande välfärden som rådde i Europa. Det enklaste sättet för att uppfylla kravet på "att göra något" blev att resa bort.
Även priset blev en oundviklig del, kanske till och med den mest avgörande menar Thomas von Seth i sin bok "Älskade charter" (Vagabond Media AB, s 16). Att åka på charter har alltid varit prisvärt. Fördelen med charterresandet var dels de låga priserna som hade och fortfarande har sin grund i en stark konkurrens som för det mesta är prisrelaterad i samband med de effektivt utnyttjade flygplanen. "Sista-minuten" resor kom också att bli populära då företagen upptäckte att det var bättre att sälja en biljett för halva priset än inte alls.
[1] "Har flyget någon framtid?", Ljung, Goude, Naves och Johanson.
(http://www.ima.kth.se/utb/3c4390/pdf/Ljung.pdf)
