gogreener

Vi använder cirka 1000 miljarder plastpåsar per år i hela världen och bara var tredje påse återvinns. I Sverige använder vi 30 tusen ton plastpåsar varje år. En plastpåse som slängs i naturen finns kvar längre. Det kan ta 50 år innan den försvinner. Påsen bryts ner på ca 15 år men sen är partiklar av plasten kvar. Plasten är kanske inte ett så stort problem på land, men i haven orsakar det stor skada. Det handlar om plastsoppan, som vi har skrivit om förut.

Plastpåsen kan ses som en onödig pryl som skadar miljön men är en bekväm vana som vi inte orkar göra oss av med. Jan Olof Sundqvist är avfallsexpert på IVL och har en annan åsikt. Han menar att om man återvinner plastpåsen så är växthusgasutsläppen inte så farliga om man jämför med vad drivmedel släpper ut.

"Jämfört med drivmedel och oljeeldning ger plasten inga stora växthusgasutsläpp om den hanteras rätt och kan återvinnas. Det är ett ganska bra material som vi bör kunna kosta på oss. Men förpackningsindustrin måste skärpa sig så att det verkligen går att källsortera. Att bara 30 procent återvinns är inte bra, det borde vara 70 procent." säger han.

En del länder runtom i världen har satt upp förbud mot plastpåsar i butiker. Bland annat Bangladesh och Kenya har infört ett totalförbud. Kina har ett förbud mot tunna plastpåsar eftersom de vanligtvis bara används en gång. Flera länder diskuterar om förbud men i Sverige finns inga planer på det än så länge. Istället håller vi på att utveckla "grön" plast som är miljövänlig då den är oljefri, koldioxidneutral och går att återvinna.

Butiker som Coop och ICA har testat påsar av bionedbrytbar plast det senaste året i några butiker. Det tar ca 3 månader för bionedbrytbar plast att brytas ner, alltså går det fortare än med en vanlig plastpåse men det kan leda till mer nedskräpning eftersom man vet att den ändå kommer att brytas ner. Dessutom släpper bionedbrytbar plast ut lika mycket koldioxid som en vanlig plastpåse och därför finns det ett annat alternativ som vissa tycker är bättre: grön polyeten. Plastpåsar görs av ett material som heter polyeten. Grön polyeten är ganska lik dagens plastpåse och baserat på samma ämnen men görs av förnyelsebara råvaror istället för fossila. Eftersom den är delvis baserad på samma material som den vanliga plastpåsen så är det ungefär samma resurser som går åt, med andra ord borde det inte bli någon jätteförändring i produktionen. Dessutom kan koldioxidutsläppen minska med ungefär 75 procent berättar Thomas Hjertberg professor på kompetenscentrum, plast för ett hållbart samhälle, vid Chalmers.

Vi, sopgruppen, har funderat på om tygpåsar är bättre än plastpåsar. En tygpåse kan man använda om och om igen, man kan tvätta den när den är välanvänd och nu kommer det fler tygpåsar som är miljövänligt gjorda. Dessutom har tygpåsen blivit en riktig trend den senaste tiden och det finns påsar i alla olika färger och en del former med olika tryck, till exempel budskap om miljön och tygpåsen är även ett tillskott bland musikprylar. Så sett ur ett samhällsperspektiv kan det vara bra reklam och propaganda för att påverka varandra. Jämför det med en plastpåse som lätt går sönder, och som man ofta slänger när man använt den en eller två gånger. Men en tygpåse kanske inte är riktigt så bra som den verkar om man ser det i flera perspektiv. Den kan vara gjord av miljövänligt material, men är fortfarande kanske gjord av utnyttjande arbetskraft till exempel barnarbetare. Om påsen dessutom är tillverkad långt bort måste den fraktas långt och transporten bidrar till miljöförstöring.

(baserat på artiklarna http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/bionedbrytbarplastpasehallerinteilangden.5.689ebdf7116f301a88580001733.html,

http://hd.se/mer/2008/10/13/hur-laenge-lever-en-plastpaase/ och http://www.fria.nu/artikel/20791)

//sopgruppen