En kycklings liv
Naturkunskaps perspektiv
Slaktkycklingar som vi producerar härstammar från det röda djungelhönset. De lever i relativt små grupper i indiska djungler. De nykläckta kycklingarna kommer från kläckeriet till uppfödarna och det lever i gigantiska grupper i stora stallar. En svensk slaktkycklinguppfödare föder i genomsnitt ca 85000 kycklingar per omgång och man hinner på ett år med 7 omgångar. Den intensiva aveln och det mer effektiva fodret gör att kycklingarna växer snabbare vilket i sin tur resulterar i billigare kött, men det finns även en baksida.
Det producerades år 2006, 72 400 000 kycklingar. Kycklingen slaktas vi 32-39 dagars ålder, de väger då ca 1,5 kilo i vikt och har endast ätit ca 2,5 kilo foder. Den sabba tillväxten påverkar kycklingarnas benhälsa, cirka 15 procent av slaktkycklingarna visar på benohälsa som ojämnhet i rörelsemönster och hälta. Eftersom kycklingen lägger på sig mycket vikt på en så kort period (cirka en månad) så hinner inte skelettet och kroppen med i utvecklingen. Hjärtslag är även det som kan drabba kycklingarna under den snabba utvecklingen. Dock är det främst tuppar som drabbas och det är förmodligen den höga tillväxten som kräver så mycket syre att kycklingarnas hjärta blir överbelastat. Ett annat namn för detta är SDS, sudden death syndrome).
I Sverige har vi en beläggningsgrad på 20-36 kilo fågel per kvadratmeter. När kycklingarna sedan växer till sig och blir större så ökar trängseln i stallarna och miljön blir sämre. Detta eftersom underlaget blir belagt med gödsel. Eftersom kycklingarna har tunga kroppar så bidrar det till att de ligger ned mycket på marken. Detta är något som kan ge dem frätskador på både fötter, ben och bröst. Det är omöjligt för uppfödaren att ta aktning för alla kycklingars enskilda behov.
Vanligtvis lever kycklingarna med sin mamma från kläckningen och även innan födseln håller hönan kontakt med kycklingen. Inom kycklingindustrin finns inga hönor utan kycklingarna kläcks utan föräldrar innan de tillsammans transporteras med tusentals andra kycklingar till stall där de skall leva sina korta.
Det vi som konsumenter kan göra är att är att ställa krav på producenterna och genom detta kan man förändra och kanske förbättra slaktkycklingarnas liv. Att satsa på ekologisk kyckling eller välja bort kyckling helt är även det ett alternativ. Ett alternativ istället för kyckling är quorn som smakar likt fågelköttet.
I jämförelse med nöt och lamm kött kräver kyckling minst energi och det släpper även ut lite koldioxid.
Kycklingen idisslar inte som kosorna vilket gör att deras matsmältningsorgan inte bildar växthusgasen metan (som är 25 gånger kraftigare än koldioxid). Kycklingen behöver inga stora ytor att leva på vilket främjar massproduktion samt mindre spannmålsfoder behövs. Inget fiskmjöl som foder används och svenska kycklingar äter svenskt spannmål och därmed korta transporter.
Kycklingen släpper ut 2-3 kilo koldioxid per kilo kött om man räknar in gödsel, foder och transporter. Motsvarande siffra för nötkött är 24-32 kilo koldioxid.
Läs mer på:
http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2008/01/ska-vi-ta-grill.html
/CC
