gogreener

Naturkunskaps perspektiv

Slaktkycklingar som vi producerar härstammar från det röda djungelhönset. De lever i relativt små grupper i indiska djungler. De nykläckta kycklingarna kommer från kläckeriet till uppfödarna och det lever i gigantiska grupper i stora stallar. En svensk slaktkycklinguppfödare föder i genomsnitt ca 85000 kycklingar per omgång och man hinner på ett år med 7 omgångar. Den intensiva aveln och det mer effektiva fodret gör att kycklingarna växer snabbare vilket i sin tur resulterar i billigare kött, men det finns även en baksida.

Det producerades år 2006, 72 400 000 kycklingar. Kycklingen slaktas vi 32-39 dagars ålder, de väger då ca 1,5 kilo i vikt och har endast ätit ca 2,5 kilo foder. Den sabba tillväxten påverkar kycklingarnas benhälsa, cirka 15 procent av slaktkycklingarna visar på benohälsa som ojämnhet i rörelsemönster och hälta. Eftersom kycklingen lägger på sig mycket vikt på en så kort period (cirka en månad) så hinner inte skelettet och kroppen med i utvecklingen. Hjärtslag är även det som kan drabba kycklingarna under den snabba utvecklingen. Dock är det främst tuppar som drabbas och det är förmodligen den höga tillväxten som kräver så mycket syre att kycklingarnas hjärta blir överbelastat. Ett annat namn för detta är SDS, sudden death syndrome).

I Sverige har vi en beläggningsgrad på 20-36 kilo fågel per kvadratmeter. När kycklingarna sedan växer till sig och blir större så ökar trängseln i stallarna och miljön blir sämre. Detta eftersom underlaget blir belagt med gödsel. Eftersom kycklingarna har tunga kroppar så bidrar det till att de ligger ned mycket på marken. Detta är något som kan ge dem frätskador på både fötter, ben och bröst. Det är omöjligt för uppfödaren att ta aktning för alla kycklingars enskilda behov.

Vanligtvis lever kycklingarna med sin mamma från kläckningen och även innan födseln håller hönan kontakt med kycklingen. Inom kycklingindustrin finns inga hönor utan kycklingarna kläcks utan föräldrar innan de tillsammans transporteras med tusentals andra kycklingar till stall där de skall leva sina korta.

Det vi som konsumenter kan göra är att är att ställa krav på producenterna och genom detta kan man förändra och kanske förbättra slaktkycklingarnas liv. Att satsa på ekologisk kyckling eller välja bort kyckling helt är även det ett alternativ. Ett alternativ istället för kyckling är quorn som smakar likt fågelköttet.  

I jämförelse med nöt och lamm kött kräver kyckling minst energi och det släpper även ut lite koldioxid.

Kycklingen idisslar inte som kosorna vilket gör att deras matsmältningsorgan inte bildar växthusgasen metan (som är 25 gånger kraftigare än koldioxid). Kycklingen behöver inga stora ytor att leva på vilket främjar massproduktion samt mindre spannmålsfoder behövs. Inget fiskmjöl som foder används och svenska kycklingar äter svenskt spannmål och därmed korta transporter.

Vad skulle hända om Sverige slutade köpa Ben and Jerrys helt? För att vi exempelvis vill köpa produkter som är mer närproducerade.

Eftersom att det bara finns en fabrik i Europa som tillverkar Ben and Jerrys så skulle Holland kunna tolka det som att vi sätter oss emot deras land, istället för deras glasstillverkning. Det skulle kunna bli så att Holland inte tycker att vi är värda att handla med längre, eftersom att vi arbetar emot deras produkter. Holland har en stor tillgång av naturgas, de har ett omfattande jordbruk och de handlar med ädelstenar och tobak.[1] Detta innebär att om Holland skulle tolka en bojkott av Ben and Jerrys som fientlig mot deras land, så skulle de kunna få konsekvenser för Sverige. De behöver inte bli förödande men samtidigt så mister vi någon del av vår import och ett land i Europa (som dessutom gränsar till betydligt fler länder än vad Sverige gör) får ett horn i sidan mot oss.

Vi skulle kunna sätta oss emot det faktum att Ben and Jerrys släpper ut avgaser och förorenar vår miljö på olika sätt, men vi skulle förmodligen direkt få mothugg av folk som säger att vi minsann inte alls är miljövänliga, vi heller. Och att glassen faktiskt levereras med ett utav de bättre alternativen gör det också till en onödighet att använda det argumentet för att bojkotta märket.

Om vi däremot påstår att vi vill arbeta för miljön i hela världen och därför inte vill köpa in Ben and Jerrys till Sverige, så är det en helt annan sak. För om vi istället säger att vi vill använda oss av produkter som är 100 % närproducerade så sätter vi oss inte emot glassmärket i sig, utan mer själva faktorn att lastbilar kör omkring och förorenar.

Eller kanske skulle det bli så, att fler länder gjorde som Sverige om vi slutade köpa in Ben and Jerrys. Och självklart så är företaget beroende av sina kunder. Det innebär att Ben and Jerrys skulle behöva förminska sin produktion för att kunna tjäna på allt de tillverkar. Mindre produktion betyder färre arbetstimmar och också mindre personalstyrka. Alltså skulle Holland kunna tänkas få problem med arbetslöshet. Det handlar dessutom inte bara om fabrikens arbetare, utan kossorna och deras bönder, personalen som levererar glassen etcetera. Det skulle vara många som påverkades. Låg arbetslöshet leder i det långa loppet till långkonjunktur som i vissa fall även leder till börskrasch, och ekonomikriser.

Men det handlar inte bara om vår relation till Holland. Övriga världen skulle kunna undra varför vi inte vill köpa varor som är rättvisemärkta, och få uppfattningen av att vi tycker att vi är mycket bättre än alla andra, för att vi vill vara självförsörjande. Och självförsörjning fungerar inte för ett land som är beroende av både import och export.

Rättvisemärkningen är viktig. Den gör så att många länder och framför allt enskilda individer och familjer får bättre levnadsförhållanden. Jag tror personligen att rättvisehandeln är ett steg i rätt riktning vad gäller en jämställd värld. För utvecklingsländerna behöver hjälp för att kunna bli i-länder. Och ett sätt att jobba för en jämställd värld bör faktiskt vara att ta från de rika och ge till de fattiga.

Vad skulle det annars kunna finnas för tänkbara konsekvenser av Ben and Jerrys?

Någonting annat som skulle kunna tänkas hända, kan låta löjligt men kan också tänkas vara sant. Jag tänker mig att klyftan mellan fattiga och rika skulle kunna öka i och med att glassen är dyr. Och med denna klyfta så menar jag inte att världen har lättare att se vilka som har ekonomiskt välstånd och inte, utan snarare att denna klyfta skulle kunna kännas inombords hos folk. För tänk dig att är ett barn som går i skolan. När skoldagen är slut så går du och dina kompisar till butiken som ligger i närheten. Alla de andra barnen vill köpa Ben and Jerrys, men du har inte råd. Du känner dig genast illa till mods och skäms, för du vill inte att de andra ska veta att dina föräldrar inte har så mycket pengar och inte kan ge dig massa fickpengar. För att inte dina vänner ska få reda på någonting så går du därifrån. Efter den dagen vågar du inte gå till affären med dina vänner igen.

Visst, det skulle lika gärna vara så att ett barn inte får ha pengar på sig för sina föräldrar. Men jag tror att sådant här kan finnas i samhället. Om en människa redan känner sig utanför på grund av exempelvis ekonomi så lär det bara förvärras om något liknande skulle inträffa. Och ett utanförskap behöver givetvis inte leda till krig eller något så drastiskt, men ekonomiskillnader (privat som i företag) är och kommer alltid vara ett problem.

Jag tycker inte att vi skall sluta köpa in Ben and Jerrys. Det är inte ett tillräckligt stort problem för att börja ta tag i. För att få världens miljö i rätt riktning måste vi börja med större problem som är mer betydande än ett glassföretag. Givetvis måste man även komma dit i slutändan, men det måste också finnas alternativa produkter för att en människa skall sluta köpa någonting annat.

Med andra ord så tror jag att den bästa lösningen på de här scenarierna är att fortsätta köpa Ben and Jerrys. Och framför allt att fortsätta köpa rättvisemärkt, om inte till och med köpa mer rättvisemärkt. För det är någonting som gynnar folk som verkligen behöver det, medan det missgynnar få.

Förmodligen så skulle ingen av de konsekvenser jag resonerat kring verkligen slå in. Företag går i konkurs dagligen, alla länder köper inte in varor från alla andra - men det är ändå ingen som tar det personligt. Jag tror med andra ord att vi skulle kunna sluta köpa in Ben and Jerrys utan att någonting händer, däremot så är det inte bra att välja bort alla andra glassar för att Ben and Jerrys skulle kunna tänkas vara den bästa - och med att den är rättvisemärkt. För det finns förmodligen många andra glassmärken som har bättre miljöpolicy än Ben and Jerrys.

/ Anna

[1] http://www.landguiden.se/ sök: Nederländerna

Jag mailade och frågade alla "stora" partier huruvida de ansåg att Arktisk var en viktig fråga, samt vad de ville göra för att lösa detta livsviktiga problem...

Kristdemokraterna:

"Kristdemokraterna ser med oro på oljeutvinning i Arktis. Dels för miljöriskerna i närområdet, dels för de fossila bränslenas bidrag till den globala klimatförändringen. Kristdemokraterna vill därför arbeta för att minska EU:s beroende av kol, olja och gas samt verka för tillväxt av långsiktigt hållbar energiproduktion." - Martin Wisell

Vänsterpartiet

" Vänsterpartiet är emot att utvinna olja ur Arktis.
Vi vill fasa ut användningen av fossila bränslen. Att i detta läge av klimatkris utvinna mer olja och dessutom ur Arktis vore såväl dumt som farligt." - Anna Havula

Socialdemokraterna

" Jag är helt emot att man skulle börja med utvinnande av olja på Arktis. För mig som miljövän är detta helt fel steg att gå. Vi måste istället satsa på hållbara och miljövänliga energikällor.

Om denna fråga skulle komma upp i Europaparlamentet igen så skulle jag helt klart motsätta mig detta." - Åsa Westlund

Centerpartiet

" Huruvida olja ska utvinnas på Arktis eller ej har varken Sveriges riksdag eller EU-parlamentet makt att bestämma över." - Centerpartiet       (Dags att läsa på lite kanske...)

Folkpartiet

"Vi vill självfallet påverka möjligheterna till begränsningar i utnyttjandet
av de ändliga resurserna på vår jord. Samtidigt behöver vi utveckla och
öka den tekniska landvinningen för att människors vardag inte allt för
kraftigt förändras. Dessa båda processer måste gå hand i hand.
 
När det gäller Arktis specifikt har vi förståelse för detta känsliga
område och har synpunkter på eventuell utvinning där. Dock har vi inte inom
partiet tagit något djupare grepp om denna fråga." - Håkan Welin

Tyvärr var det flera partier, som tillexempel Moderaterna, som inte valde att svara på mina maila.

Kom ihåg att partier gärna väljer att säga sådant som låter bra, men de kanske inte är villiga att verkligen göra något åt saken.

Tänk ordentligt när ni röstar, och gör er själva en tjänst och rösta fram den för er värdiga mandat till EU!

/Emelie

Människor på Arktis!

Det finns människor på Arktis och de är inte så få heller, Arktis har idag 4 miljoner invånare och en stor del av befolkningen anser att det kan vara en bra sak att utvinna oljan, om de själva får ta stor del av den ekonomiska biten.

Andra i befolkningen är oroliga för vad som ska ske då oljan börjar utvinnas, säger Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF, då en massa båtar kommer krossa isen för att komma fram till oljeplatserna, där befolkningen idag jagar, då exempelvis säl, och det är även över isarna som transporter byarna emellan sker.

Men även de som inte bor i närheten av de drabbade områdena, som mestadels är:

Norr om Alaska

McKensee Kanada

Norr om Sibirien

, är oroliga för de förändringar som sker nu och som kommer ske ännu mer på sikt, speciellt om man börjar utvinna mer naturtillgångar som är skadliga för miljön. De märker redan nu hur isen smälter allt mer och detta ställer till det rejält för deras överlevnad på isarna.

Befolkningen jagar inte isbjörnar, men detta djur har en enorm kulturell betydelse för dessa människor. Den kommer att försvinna.

Varför?

Isbjörnen jagar på isarna, sälarna gömmer sina nyfödda i fickor i/under isen, i ett slags luftutrymme och det är hit isbjörnen (ofta) luktar sig till för att sedan krossa isen under sig för att få upp sälen. Detta är ett av sätten de jagar på, valrossar är det heller inget fel på, bara man aktar sig för betarna.

Men när isen försvinner, så försvinner även sälarna. De har då inte längre det skydd de behöver för att överleva som de hade förr. Och när dessa varelser försvinner kommer det bli svårt för isbjörnarna att få mat, och de kommer också att försvinna från Arktis.

Detta är bara en liten del av de konsekvenser som kommer att ske bland djuren, men vad som ni kanske är snäppet mer viktigt är hur det blir med de 4 miljoner människor som bor i Arktis.

Även deras jaktmarker försvinner, som jag förklarade lite fort ovan, och de måste fokusera på andra saker för att överleva.

Visst, Arktis är redan rätt internationellt och globaliserat, men det finns många sorters urfolk här uppe också, som livnär sig på sin jakt och sitt fiske och färderna med skoter över isen.

Hela deras värld försvinner, eller smälter, om man nu ska vara korrekt...

Vad kommer hända med dessa människor när de har förlorat allt?

Troligtvis kommer de flesta att förflytta sig till de närmsta länderna, vilket blir Ryssland, Alaska, Grönland, Kanada och Island.

Jag tror att Arktisborna kan komma att jämföras med Samerna, som för ett par decennier sedan inte hade någon kontakt med omvärlden då de hade sitt hårda klimat som skydd. Sedan började länderna upptäckas allt mer av kungar och tsarer för att få en riktig koll på hur stort deras rike var och var gränserna gick, och Samerna var tvungna att dela upp sig efter de länder som de levde över.

Just nu håller ju staterna att försöka få fram hur de ska få mer mark över Arktis (och gissa vad de vill använda det till eftersom det snart inte finns någon is kvar för dem att leva på) och jag tror att det till slut kommer att resultera i att människorna där inte längre kommer att se det som ett område de bor i, utan istället som medborgare i det land området tillhör.

Det finns människor som menar att miljöhotet inte är det största som hotar människornas fortlevnad på Arktis mest just nu utan det är globaliseringen.

Kvinnorna i byn får nya möjligheter till att utbilda sig och många flyttar till något grannland för att gå på högskolor, medan männen, som de alltid har gjort eftersom det är ett mansgöra, stannar kvar och tar hand om bland annat jakten och bygden.

Arktis har under de senaste 100 åren växt till sig ordentligt, både vad gäller samhällen och även befolkning. Detta "tack vare" förbättrad sjukvård och att nya personer väljer att flytta till de nya samhällena in Arktis. Personer söker sig till stor del till Arktis för att kunna utvinna de råvaror som polen har att erbjuda och arbetskraftsinvandringen har varit hög länge, och människor kommit och gott, men de har även stannat kvar.

Nu har de flesta börjat lämna sitt traditionella liv bakom sig och är beroende av pengar för att överleva i det nya samhället, och det gör att många anser att det är okey att ta upp oljan, för att själv ta del av det. Låt oss i så fall för deras skull hoppas att det blir tillräckligt med pengar för att de ska överleva senare när de själva blir tvungna att fly.

Hur kommer utvinnandet av oljan i Arktis få för konsekvenser på kort sikt?

Ni vet allihop vad som kommer hända. Det läskiga är att det inte finns någon kort sikt här. Risken är att de siffror som många forskare fått fram och fruktar kan stämma, vilket kan innebära att isen kan vara borta 2013.

Vet ni vad som händer med smältvattnet?

Om smältvattnet rinner ut i havet så kommer det ganska snabbt att stöta på golfströmmen.

Och jag antar än en gång att ni vet vad golfströmmen är då jag tyvärr inte har tiden att ge mig in på detta. Låt oss säga att golfströmmen hjälper till att fördela värmen och kylan över länderna den passerar. Vad som händer när vattnet från isarna når dessa är att golfströmmen kommer att upphöra, sluta fungera helt enkelt. Och gissa vad som händer med Norden då?

Vi väntar en helt ny istid, gott folk.

Men om man ser till människornas perspektiv, isen som smälter kommer att innebära att vi har 4 miljoner människor som måste ha någonstans att ta vägen. Flyktingarna kommer att komma till de angränsande länderna som måste ta hand om dessa. Ekonomin kommer då en del gå åt att ge dessa människor en chans att börja leva i, och det är många av de Arktiska länderna som just nu inte har en särskilt stabil ekonomi.

Det är väl även det man vill förbättra med att hitta mer olja, på samma sätt som en stor del av Arktis befolkning tycker att det är bra om oljan utvinns, man vill förbättra ekonomin.

Kortsiktigt.

Vad som verkligen behövs nu är att sätta igång med forskningen och leda bort uppmärksamheten från oljan och även naturgasen som vilar under Nordpolen. Vi måste få människor att inse att detta även är deras vilja. Alla vill vi överleva, har jag inte rätt?

Emelie

Som i ett tidigare inlägg kom vi fram till att det finns organisationer som kämpar för skogen, dessa blir en sorts aktör på skogsmarknaden. Andra aktörer skulle kunna vara marknaden, efterfrågan efter papper. Det är ju ändå de som ställer krav, och det är också de som gör så att vi faktiskt har arbeten på alla pappersfabriker. Det är helt enkelt ett samarbete, ett växelspel som hålls i balans. Frågan är vad som händer om någonting ruckar på den balansen. Om efterfrågan ökar, i exempel i takt med en befolkningsökning. Det som behövs är mer kartonger till flingpaket, mer toalettpapper, fler böcker och undervisningsmaterial, fler flyttlådor, fler morgontidningar och fler telefonkataloger och annan reklam. En person får automatiskt en massa papper hem, och varje människa använder papper, kanske omedvetet bara genom att alla dagligvaror är inbundna i papper eller rent av består av papper.

Det intressantaste att kolla på är nog befolkningsökningen, för det är ju allmänt känt att större delen av jordens befolkning redan lever utöver jordens tillgångar. Och hela tiden föds fler människor, och många av dem kommer också att leva utöver jordens tillgångar. Det som borde ske är att alla minskar sina levnadsvanor och behov, för att fler ska kunna ta del av alla varor. Men det är svårt att ge upp sina vanor. Detta är dessutom ur ett miljöperspektiv, men om man kollar på den tekniska utvecklingen, så går den hela tiden framåt. En befolkningsökning ur detta perspektiv skulle leda till fler kompetenta tekniker och uppfinnare och utvecklare som kan föra tekniken vidare. Detta förutsätter såklart att den nya befolkningen får tillräckligt med undervisning och kunskap. En befolkningsökning leder också till fler konsumenter som stimulerar ekonomin. Det betyder att det kommer bli fler exporter och importer.

Gällande pappersbruken i Sverige så kommer såklart efterfrågan efter papper öka. Idag så finns det som sagt organisationer som värnar om skogarna, som ser till att träden hinner växa till sig, att det finns flera olika arter och att det inte skogarna skövlas bort. Frågan är hur de kommer att agera vid en befolkningsökning. Detta kommer såklart att ske gradvis, så successivt kommer förändringarna att ske. Det kan bli en konflikt eftersom att deras jobb är att skydda skogarna, men pressen från marknaden kan komma att ändra på detta. Några möjliga scenarion är att pappersanvändningen måste minska, eller att fler ytor avsätts för att plantera skog (vilket gör att befolkningen i städerna ökar när de inte kan sprida ut sig på samma sätt), kvalitén på pappren blir sämre för att kunna producera den efterfrågade mängden. Hursomhelst så kan detta vara en framtida konflikt, där en kompromiss är nödvändig. Frågan är bara hur den ser ut.

Det kan också bli så att man inte kompromissar. Efterfrågan är stor men det är samma mängd som produceras som idag. Det kan leda till skillnader mellan undervisningssätt och skillnaderna på matförpackningarna. Detta kan också leda till att en annan produkt ersätter pappret, och den kan mycket väl vara miljöfarlig. Detta betyder också att de länder som får tillgång till papper får högre status eftersom det då blir en lyx, och detta är då en klasskillnad. Ännu ett scenario är att som ovan, men att Sveriges ekonomi blir lidande om vi inte exporterar papper och trä, så Sverige behöver nödvändigtvis inte vara en del av den övre klassen.

Lösningen på detta eventuella problem måste som sagt bli en kompromiss. Först så måste man sätta skogarnas välbefinnande först, för allas utvecklings skull. Blir man vårdslös där, så kan det sabba ekosystem och i långa loppet skadar vi bara oss själva och planeten. Våra egna mänskliga behov måste nedprioriteras. Vi kommer att bli tvungna att minska på vårt användande, och tänka mer miljövändigt, som att återvinna och inte slösa i onödan. Och detta gäller inte bara papper. Detta gäller i stort sätt alla produkter vi använder. Vi måste börja snåla.

Så ska jag köpa Ben and Jerrys eller inte...?

Ja, det är en svår fråga. Det vi kan konstatera är följande:

•-          Ben and Jerrys arbetar för en hållbar miljö (även om de inte är där ännu).

•-          De stödjer u-länder genom att köpa rättvisemärkta varor.

•-          Ben and Jerrys har bara en fabrik i hela Europa vilket innebär att de måste transportera sin glass långa vägar. Transporterna sker med lastbil och inte med flygplan.

Det skulle helt klart vara bättre för miljön (jag räknar alltså inte in rättvisebönderna i tillexempel Paraguay) att köpa glass som är mer närodlad och där med har kortare transportsträckor när de skall nå ut i butik. Om mjölken så väl som äggen och sockret kommer ifrån gårdar i Skåne, och glassen sedan säljs i enbart Skåne, så är ju detta givetvis mycket bättre för miljön. Ju färre utsläpp desto bättre är det. Samtidigt så är det bra att tänka på levnadsvillkoren för andra människor och inte minst djur runt om i världen.

Personligen så tycker jag att Ben and Jerrys är ett bra alternativ, men inte det allra bästa. Ska man köpa Ben and Jerrys så är det allra bästa att köpa och äta den i Holland, och andra sidan tänker jag inte råda någon att sätta sig på ett flygplan och förorena luften för att äta glass... (oavsett hur god den än må vara)

/ Anna

Hur påverkar Ben and Jerrys miljön negativt?

Precis som för vilket annat företag som helst så är det många faktorer som måste samverka för att exempelvis en produkt skall kunna tillverkas. Som tidigare nämnt så handlar det i detta fall om faktorer som till exempel kossorna som producerar mjölk, bönderna som föder upp kossorna, bönderna som odlar de rättvisemärkta varorna, arbetarna på fabriken och transporterna som krävs för att glassen skall kunna säljas.

Vilka regionala miljöproblem bidrar Ben and Jerrys till?

I Holland, där Ben and Jerrys produceras så är jordbruket en viktig faktor. Hela 60 % av landets yta används till jordbruket. Det produceras så mycket att det räcker för att försörja befolkningen och dessutom till att exportera. Det finns dock problem med att jordbruket är så effektivt. Landytan i Holland är ungefär lika stor som Småland, vilket gör att det är en liten yta som snabbt drabbas av naturproblem när någonting händer. För att jordbruket är effektivt så hinner mer gödsel produceras än vad bönderna hinner förbruka, vilket innebär att landet har haft mycket problem med övergödning. [1]

Som jag skrev i inlägget "Svar från Ben and Jerrys!" så finns det med stor sannolikhet fler kossor på grund av att Ben and Jerrys finns. Och kossorna bidrar inte bara till metangasutsläpp. Eftersom att Holland redan har problem med övergödning så påverkar där med Ben and Jerrys miljön negativt. Ju fler kossor, desto mer gödsel, alltså kommer Ben and Jerrys kossor göra så att övergödningen i landet ökar.

Som ni förmodligen har märkt i mina tidigare inlägg så verkar det som om Ben and Jerrys har koll på läget. Givetvis är detta den bild de själva utger, men de verkar ha förbättrat det mesta som går att förbättra för att produktionen skall bli mer miljövänlig. Det som dock återstår är transporterna.

För transporter bidrar också till övergödning. Kväveoxider släpps ut i luften vid förbränning och faller sedan ner på jorden i form av exempelvis kväverikt regn. Med andra ord bidrar inte bara Ben and Jerrys till övergödning genom sina kossor, utan också via sina transporter. Och andra sidan är det på sitt sätt konsumentens fel lika mycket som företaget, eftersom att efterfrågan styr utbud. Men transporterna bidrar till mer. De kan även försura miljön, bidra till växthuseffekten via koldioxidutsläpp och förorena luften.[2]

Dessa problem är ju självklart inte unika för Ben and Jerrys. Alla människor som färdas med bil, motorcykel eller dylikt bidrar också till exempelvis övergödning. Det man inte får glömma är att det finns bättre alternativ, så som kollektivtrafiken.

Jag pratade också om frysar som släpper ut freoner och skadar ozonskiktet i mitt förra blogginlägg. Eftersom att Ben and Jerrys använder sig av sådana frysar så är det här ett högst aktuellt ämne. Det är nämligen så att när ozonhål finns så kommer ultravioletta strålar lättare att komma in på jorden. Alla landväxter tål inte UV-strålar och vissa arter kan därför på sikt dö ut. Växtplankton är inte heller så förtjust i UV och om det blir mindre växtplankton kommer inte heller lika mycket fisk att finnas, i och med att fiskar äter växtplanktonet.

Hur kan färre fiskar bidra till globala miljöproblem?

När någonting förändras här på jorden så kommer inte bara den lokala befolkningen drabbas, utan hela klotet kommer att påverkas. Det finns givetvis olika utsträckningar på problemen men en sak som definitivt påverkar alla på ett eller annat sätt är om en art skulle dö ut. Jag skall nu enkelt försöka tala om vad som kan hända om en art dör ut.

Människan äter torsk. Torsken äter skarpsill. Skarpsillen äter djurplankton. Djurplanktonet äter växtplankton.

När växtplanktonet blir färre, så kommer lika många djurplankton att behöva slåss om en mindre mängd växtplankton än vad de är vana vid. Förmodligen så kommer inte lika många bli mätta - vissa kanske inte får mat alls. Och när man inte äter så får man betydligt svårare att leva. Djurplanktonet kommer alltså så småningom också att bli färre och färre. Samma process kommer då att ske för skarpsillen, eftersom att de också måste slåss om en mindre mängd mat än vad de brukar. Låt oss säga att det finns väldigt få skarpsillar. När torsken då vill äta sin skarpsill, så finns det så få skarpsillar kvar så att de lyckas äta upp alla. Torsken kommer då inte heller ha mat att äta, vilket gör att de också kommer att bli färre och färre. I slutändan kommer alltså människan att fiska upp all torsk, eftersom att det finns så mycket mindre än vad vi är vana vid. Resultatet blir att människan inte längre kan äta sin torsk. Åtminstone inte ifrån den sjö, exempelvis Östersjön som vi är vana vid.

Hur kommer det här att påverka hela världen då? Om vi inte får vår fisk från Östersjön så måste vi vända oss någon annan stans. Och då kommer efterfrågan på torsken i den sjön bli så stor att vi kanske gör slut på den också. När torsken inte längre går att få tag på så kommer vi att söka oss till andra fisksorter, kanske från andra länder på andra sidan jorden. Resultatet? Vi använder upp de resurser vi har.

Kontentan blir att vi inte kan fortsätta leva som vi gör. Alla måste ta sitt ansvar och försöka jobba för en levande natur. För utan naturen så kan inte ens människan leva. Ben and Jerrys jobbar enligt mig i helt rätt riktning, (återigen förutsatt att de gör allt de påstår sig göra). Om en frys går på ljudvågor istället för freoner så kommer vi förmodligen inte att förtunna ozonlagret lika mycket som vi gör, och torsken kommer alltså att kunna finnas kvar längre!

Under hela det här inlägget så har det förmodligen låtit som om jag är väldigt negativ till sättet som Ben and Jerrys fraktar sina varor. Men faktum är att det är betydligt bättre att transportera saker med lastbil än vad det är att göra det med flygplan. Något annat som inte framgår på Ben and Jerrys hemsida är vilket bränsle deras lastbilar går på. För det finns bränslen som är bättre än andra, även om de inte direkt sprutar ut blommor i naturen.

[1] http://landguiden.se/ sök Nederländerna

[2] http://miljo.vgy.se/miljo/faktabasram.html

Jag tar för givet att ni vet vilka konsekvenser utvinnandet av Arktis olja kan få. Jag har tidigare förklarat, superkort hur växthuseffekten fungerar och kommer i nästa inlägg beskriva vilka konsekvenser det kan få på Arktis, på kort sikt.

Varför är det då så intressant att utvinna oljan på Arktis?
Olja har i flera decennier varit viktigt för människans välfärd, men det får sina konsekvenser nu.

Vart man än kollar så får man olika siffror på hur mycket olja och naturgas som egentligen finns i under Arktis isar, men alla kommer fram till ungefär samma sak:

¼ av jordens ännu ej utvunna olja och naturgas finns just i Arktis.

Ta en titt på den här sidan och se med hjälp av tabellen hur stor del av oljan som finns på Arktis:

http://74.125.79.132/translate_c?hl=sv&sl=en&u=http://geology.com/usgs/arctic-oil-and-gas-report.shtml&prev=/search%3Fq%3Dmap%2Boil%2Barctic%26hl%3Dsv&rurl=translate.google.se&usg=ALkJrhhYvTYxbGqnMdZWu-RGOPAhE1uhUQ

Inte konstigt att oljan är så eftertraktad!

Peter Eriksson (mp) lade i sin motion 2008/09: U347 fram förslag om att man skulle göra Arktis till ett reservat.

Det faktum att oljepriserna är höga, och det eftersom denna resurs krymper allt mer, medför tå konsekvenser som är varandras motsatser: förnybar energi blir allt mer lönsam men man vill även utvinna ännu mer olja.

År 2005 var det år då investeringssumman för att utvinna oljan slog i taket rejält, enligt International Energy Agency (IEA) investerades mer än 2100 miljarder i utvinnandet av olja, och det har fortsatt så och förväntas fortsätta i den här farten fram till 2030-talet.

Om det blir så kommer konsekvenserna bli att utsläppen av växthusgaser kommer öka med 55 %.

Peter Eriksson fortsätter att förklara att läget är akut, och allra mest akut på Arktis.

Och han har inte fel, det borde varje människa förstå, att om man tar upp fossila bränslen ur jorden för att sedan bränna upp den så den hamnar i atmosfären, så kan det inte gå annat än på tok.

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02U347

Startskottet på tävlingsloppet där olja för miljarder och då även en fortskridning av "jordens undergång" är priset har avfyrats. Alla vill ta del av kakan men vad de inte inser är att de sedan måste äta upp den.

De största länderna som vill ta del av oljan är

USA (Alaska)

Kanada

Ryssland

Danmark (Grönland)

Även om media (och även jag själv, men det är bara för att jag är så frustrerad på de misstag som görs idag) har valt att beskriva denna situation som en bägare som håller på att rinna över länderna emellan, så har förhandlingarna gått fredligt och regelaktigt till.

Det är under fredliga förhandlingar som de aktuella ländernas representanter har satt sig ner och diskuterat detta.

Men vissa småknep har trots allt tagits till under dessa funderingar.

Ryssland har, till exempel, planterat sin flagga någonstans under Arktis isar.

Vi vet ju alla att det inte riktigt kan gå till riktigt så längre, nu när världen är så pass globaliserad och alla har koll på allt. Det är som att sätta fast sin flagga när man når toppen på Mount Everest, som de allra flesta vad jag har hört brukar göra, en symbol för något, men ingen äganderätt, om man säger så...

För att förtydliga detta så citerar jag Hans Corell (läs mer i mitt tidigare inlägg "Vad ÄR Arktis?"): "Flaggsättningen saknar betydelse".

Detta visar att samarbetet mellan regionerna går till på ett bra sätt, då man trots allt kan bromsa varandra och tänka, "Vänta, men hur blir det nu?".

Jag kan nu även passa på att tillägga att det även är själva staterna som är intresserade av oljan, men det finns säkert större företag som även dem vill ta del av detta.

Tom Arnbom informerar oss även om att Sverige är medlemmar i det "Arktiska rådet", vilket den svenska regeringen beskriver som "ett forum för samråd och samarbete mellan regeringarna i de arktiska länderna". Dessa länder är länderna i Norden, det vill säga Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, representanter för 6 organisationer för ursprungsbefolkningen på Arktis men även Ryssland, Kanada och USA, som ni säkert redan listat ut från mitt tidigare inlägg.

Och vips, så har vi alla de länder som är intresserade av att utvinna på Arktis här!

Det Arktiska rådets uppgifter består till en väldigt stor del att diskutera miljöskydd och klimatfrågor, men även, än en gång ber jag er att häpna tillsammans med mig; arbeta för en hållbar utveckling i regionen! Det låter ju inte särskilt övertygande då hälften av dessa länder, och i många fall även dessa representanter, är de som allra mest vill åt den för dem lättillgängliga rikedom som finns i det område de är menade att skydda.

Svensk representant i det Arktiska rådet är vår alldeles egna utrikesminister Carl Bildt, och han har ett väldigt stort ansvar på sina axlar nu. Sverige KAN förändra. Det handlar bara om kraften och viljan.

Fast, ingen är väl perfekt. Sverige har inga planer på att utvinna oljan, men vi kommer absolut att bli en del av konsumenterna om nu oljan når upp över isarna. Vad vi behöver göra är att satsa mer på forskningen inom energi för att försöka få fram nya energiprodukter som inte tar död på miljön.

 
http://consciousearth.blogspot.com/2007/09/think-tank-calls-for-end-to-green-taxes.html
  

http://svtplay.se/v/1569280/nordens_roll_i_kampen_om_arktis_del_1
Till denna konferens kommer det många kunniga personer och berättar om hur det egentligen står till på Nordpolen.

Så, för att sammanfatta lite:
Arktis har inga egentliga gränser, och beroende på allas olika intressen så kan denna gräns se olika ut, om man ser det från en forskares perspektiv eller en politikers, för att ta upp ett par exempel.

Arktis är en del av stater, och dessa stater är:

Ryssland*

Kanada*

Danmark (Grönland och Färöarna)*

USA (Alaska)*

Norge

Island*

Sverige

Finland

De länder jag satt en " * " efter är kustländerna, det vill säga de som verkligen angränsar till Arktis.

Vilka regler är det då som gäller på Arktis?
WWFs Arktisrapport beskriver att en bristfällig lagstiftning kan bli ett stort problem vad gäller de olika för den giriga människan intressanta delar vad gäller utvinningen av olja.

Den lag, eller rättare sagt konvention, som gäller för Arktis är "Havsrätten" beskriver Hans Corell, som personligen var med och beslutade om denna och som har varit FNs rättschef.
Naturvårdverket beskriver Havsrätten som följande:
"Konventionen om territorialvattnet och tilläggszonen, Konventionen om det fria öppna havet, Konventionen om fisket på öppna havet och bevarandet av havets levande resurser samt Konventionen om kontinentalsockeln".

Turligt nog för mig så här på sluttampen av projektet så har även naturvårdsverket kommit med en lysande sammanfattning av vad som gäller på Arktis:
"Världens länder enades 1970 om att havsområden och havsbottnen som ligger bortom kuststaternas bestämmanderätt är alla människors gemensamma arv och bara får nyttjas under internationell kontroll. Med Havsrättskonventionen 1982 samlades havsrättsfrågorna i ett enda politiskt avtal. Konventionen täcker dels traditionella havsrättsrättsfrågor som territorialrätt (sjöfart, fiske, rätten att färdas genom internationella sund och farleder), dels frågor som uppkommit under 1900-talet. Dit hör bland annat beräkningar av kuststaternas ekonomiska zoner, hur uppdelningen av kontinentalsockeln skall ske, hur havsmiljön ska skyddas och hur länder som saknar kust ska få tillgång till havet och kunna bedriva havsforskning."

För att undvika konflikter är det oerhört viktigt att alla försöker följa de här reglerna och hålla sig till sina gränser så gott det går, även om det är mycket som lockar uppe på den sköra polen.

Arktis är huvudsakligen ett fruset hav, men med skrämmande beräkningar beräknas farvattnen vara fria mellan våra stormakter USA och Ryssland redan år 2013. Vi måste vara otroligt försiktiga nu.

Då vi i vår grupp vill minska på användandet av papper så måste vi hitta alternativa lösningar till vad man ska använda sig av istället. Som vi nämnt tidigare skulle datorer vara en lösning och digitalisera stora delar av undervisningen. En skola i Berlin har exempelvis börjat använda sig av digitala papper och pennor i undervisningen. På så sätt minskar man pappersanvändningen men man kan fråga sig om datorer och annan digital utrustning är den ultimata lösningen?

Undervisningen blir allt mer digital och vi skriver i princip alla uppsatser på datorer idag. Vi rör oss helt enkelt mot en skola där undervisningen är helt datorbaserad. Om vi säger att alla elever skulle ha varsin dator istället för pappersblock och papper användes överhuvudtaget inte. Inga utskrifter eller kopieringar skulle göras utan allt skulle ske digitalt. Detta kan låta bra men det finns en del saker att ta hänsyn till. Hur miljövänligt är det exempel med datorer?

Träd som papper är gjort av är en förnyelsebar resurs eftersom man kan odla nya träd. Man kan även återvinna papper (upp till sju gånger) vilket är svårare med datorer. Å andra sidan kan man sälja vidare sin gamla dator men andrahandsvärdet på datorer är inte det bästa. En dator som bara är några år gammal är redan omodern eftersom tekniken utvecklas snabbt. Den är på så sätt inte värd speciellt mycket.

 Att skänka datorn till en organisation eller ett insamlingsprojekt kan också vara en lösning men det kan vara svårt att veta vad de ska göra med den. Det är förbjudet enligt miljöbanken att skänka bort giftigt avfall, detta kan exempelvis uppkomma om datorn demonteras. Många datorer skickas och demonteras i Nigeria där metallen sedan sorteras. De som arbetar med att sortera har även hemska arbetsförhållanden. Då är det en fråga om internationella relationer och om vi verkligen vill stödja det som pågår med tanke på att det kan bryta mot de mänskliga rättigheterna. På så vis är det kanske inte så bra som det först låter att skänka bort sin gamla dator.

 Datorn kan också lämnas in på en återvinningsstation där 90-95 % av datorn återvinns. Det kräver dock mer ansträngning att ta sig till en återvinningsstation där en dator kan lämnas in än att endast återvinna sitt papper. Det krävs dessutom mycket jobb att demontera en dator och sortera bort det farliga avfallet och datorerna skickas till särskilda platser för att där tas hand om.

Detta är bara en orsak till varför datorer inte är den perfekta lösningen och också varför vi inte uppmuntrar till att skrota pappret helt och hållet. Tänk bara på att använda de datorer som finns i den grad som går och tänka på att inte slösa på vår skog!

Källor:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=392836

http://www.evertiq.se/news/12518

/Pappersgruppen

Svar från Ben and Jerrys!

Ben and Jerrys har bara en fabrik i Europa, och den är belägen i Holland. Den drivs på 100 % förnybar energi, som jag tidigare har nämnt. Företaget tycker att det är mest skonsamt för miljön att bara ha en fabrik centralt så att det blir så liten transportsträcka som möjligt för lastbilarna som kör ut glassen. Poängen är alltså att detta skall ge minsta möjliga effekt på miljön. De levererar också mest glass till Storbritannien och Holland, så det är alltså bra att fabrikerna ligger där i närheten.[1]

Innan jag fick mailet från Ben and Jerrys så tänkte jag att det allra bästa förmodligen skulle vara att ha fler fabriker så att transportsträckorna skulle bli så små som möjligt. Om det exempelvis skulle finnas en fabrik i Stockholm, så skulle man kunna använda sig utav mjölk och grädde ifrån kossorna från någon bondgård här i närheten, och transporterna till de olika butikerna i Stockholm skulle bli mycket korta. Men givetvis så kan man inte ha en fabrik i varje stad. Ben and Jerrys påstår sig redan använda mjölkprodukter från gårdar som finns i närheten av fabriken i Holland.

De utger sig också för att vara klimatneutrala i hela processen som krävs för att glassen skall kunna tillverkas. Det är bara transporten som har en negativ inverkan på miljön. Men samtidigt så skriver de på sin hemsida att frysarna som används släpper ut ozonförtunnande gaser och att de har byggt en prototyp för en frys som drivs med ljudvågor. Denna frys kommer dock inte att användas förrän om x antal år.[2]

De är också noga med att tala om att kossor rapar och fiser ut bland annat metangas (läs inläggen från kossorna för att få reda på mer om detta) och att de arbetar med att förbättra detta. [3]

Min poäng är hur som helst att Ben and Jerrys förmodligen utger sig för att vara mer "klimatneutrala", som de själva säger, än vad de egentligen är. Och andra sidan så finns kossor oavsett om Ben and Jerrys finns eller inte, men man kan också kontrollera hur många kossor man föder upp i förhållande till hur många som behövs. Ben and Jerrys bidrar alltså med att fler kossor finns. Att de sedan släpper ut metangas är en naturlig process hos kossorna, som Ben and Jerrys själva inte orsakar.

Men är det inte samtidigt en del av livets gång, att de varelser som lever på jorden utnyttjar den, åtminstone till viss del? Om det är hållbart eller inte är en annan femma, men ekosystem skulle definitivt rubbas om människan och allt det människan orsakar plötsligt försvann från vår planet.

[1] [email protected] via mailkontakt

[2] http://www.benjerry.se/thermoacousticrefrigeration/

[3] http://www.benjerry.se/climateneutral/more-info.php

Mina skor är gjorda i Kina, jackan i Taiwan, tröjan i Turkiet,  byxorna i Korea och alla dessa plagg har jag köpt i butiker i Stockholm, Sverige. Än finns inga teleportörer så att de har inte magiskt kommit hit från Asien utan transporterats med flyg och fartyg. För 40-50 år sedan producerades kläder i Sverige, vilket var viktigt för den ekonomiska utvecklingen men lönerna steg och klädföretagen flyttade i samband med detta först till Sydeuropa Spanien, Italien och Portugal men när lönerna steg fortsatte de förflyttas och idag har de hamnat på andra sidan jordklotet.

I Sverige köper vi i genomsnitt 9 kg kläder per år, 9 kg kläder betyder 9 kg kemikalier som förpestar närmiljön där bomullen odlas. På detta har vi transportsträckorna.

Låt oss följa bomullen, den odlas på ett ställe exempelvis Indien för att sedan transporteras vidare till för att beredas och färgas i Kina för att sedan distribueras och säljas i Sverige. Det säger sig självt, det är en del koldioxidutsläpp och eftersom det ska komma nya trender hela tiden så sker denna cykel konstant, ju fler människor, ju bättre välfärd desto mer bomull per person.

Läs mer på:

http://www.rattvisemarkt.se/obj/docpart/a/a65b838f7e3018b36c01c364ceda59c2.pdf

Är det en mänsklig rättighet att kunna få köpa vad man vill bara man har pengarna? Det kan nästan tyckas så, i ett samhälle där diagnosen shopaholic finns. Shopaholic kommer från engelskans shop = att handla och alcoholic = alkoholist. Att vara en shopaholic innebär alltså att man är beroende av att handla.

Det är ingen slump att shopaholic och alcoholic låter som varandra. Shopaholismen kan faktiskt jämföras vid ett drogberoende. Samma signalsubstanser som frigörs vid intag av droger frigörs när man köper kläder: dopamin. Och precis liksom drogmissbrukare behöver shopaholics köpa mer och mer ju längre tiden går eftersom de behöver större dopaminruscher. Dopamin är  alltså den signalsubstans som belönar oss när vi gjort något bra.  

Varför blir man en shopaholic då? Forskare pratar om låga halter av seratonin hos de som blir missbrukare av något slag. Seratonin sänker behovet av att handla impulsivt. Har man låg seratoninhalt är det alltså större risk att man gör impulsiva saker. Skillnaden mellan kvinnor och män här är att när män har låg seratoninhalt blir de impulsiva, medan kvinnor ofta blir deprimerande.

Däremot lär det inte bara vara signalsubstanserna som gör att vi tycker om att köpa kläder. Det finns ju också frågan om status och hur vi faktiskt visar vilka grupper vi hör till via våra kläder. Här spelar också branding in, eftersom vi ofta konsumerar märken vi känner till, oavsett om kvalitén på dessa märken är bättre än konkurrenternas. Så att köpa kläder kan också handla om att tillhöra en grupp eller att få status genom att kunna köpa vissa exklusiva märken.

Är du en shopaholic? Testa dig själv på: http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=570&a=5721

Torka och avdunstandet av sjöar och hav är en konsekvens som har drabbat jorden redan nu, och de mest drabbade är de områden som redan är torra.[1]

Enligt en studie kommer bristen på rent vatten och ytterligare minskad nederbörd att påverka 25% av den redan utsatta befolkningen i Afrika på ett förödande sätt inom detta århundrade.[2] Detta tror vi kan leda till massiva flyktingströmmar. Hur ska världen reagera på detta? Vi i västvärlden, som är de största bovarna till denna torka, kommer vi ta vårt ansvar genom att välkomna dem? Kommer vi tycka att det är värt att lägga ned mycket pengar för att föra hit dem, bygga hus åt dem osv? Tyvärr tror vi inte det. Människan är självisk, man prioriterar det som ligger en närmast hjärtat. Vi lägger hellre ned pengar på det som gynnar oss invånare än offra pengar på det som vi inte får direkt nytta av. Om vi i väst skulle ta emot dessa eventuella flyktingar, hur kommer det påverka relationerna mellan människor i länderna? Den globala uppvärmningen? Om dessa flyktingar från länder i Afrika kommer hit och utvecklar samma levnadsstandard som vi har, kör bil, flyger flygplan, använder datorer mm. då är sannolikheten enligt oss stor att den globala uppvärmningen kommer att öka ännu mer!

Vi har även funderat på, främlingsfientligheten kanske ökar. Vi kommer på något sätt bli lidande, våra jobb och resurser kommer delvis gå åt till flyktingar istället för oss. Det kan uppstå tankar som "Kom inte hit och förstör för oss bara för att ert land går under", rasismen kan öka och konflikterna bli fler.

Vi har även en motvänd hypotes, att vår förståelse och respekt för människor och den globala uppvärmningen kommer öka. När flyktingarna knackar på våra dörrar kanske vi förstår allvaret, "det här blir konsekvenserna av våra handlingar."

[1] http://www.arvidsjaur.eu/milj%C3%B6/global-uppv%C3%A4rmning-konsekvenser-av-f%C3%B6rhindra-den-globala-uppv%C3%A4rmningen-vad-inneb%C3%A4r-den-h%C3%A4nder-n%C3%A4r-planeten-klimatet-blir-varmare-vad-kan-vi-g%C3%B6ra.html

[2] http://www.sida.se/sida/road/web/article/100/jsp/Render.jsp?d=169&a=21395&m=1

Hur rättvisemärkt måste en produkt som glass vara för att få certifieringen?

Rättvisemärkt har olika regler för hur stor del av sammansatta produkter (det vill säga produkter som innehåller fler än en ingrediens) som måste vara rättvisemärkta.

•-          Alla ingredienser som går att få rättvisemärkt skall också vara det, exempelvis vanilj och socker i vaniljglass.

•-          Minst 50 % av ingredienserna skall vara rättvisemärkt.

•-          Om produkten inte kan existera utan en viss ingrediens (som utgör minst 20 % av produkten) så kan produkten bli rättvisemärkt.

Dessa tre regler reglerar alltså inte varandra, den ena gäller först då de andra två inte gör det. En vaniljglass kan alltså rättvisemärkas trots att vanilj och socker inte utgör minst 50 % av glassen, på grund av att det är dessa varor som kan vara rättvisemärkta. Dessutom så blir det svårt för vaniljglass att existera utan vanilj och socker.[1]

Observera också att andra ingredienser i glassen, såsom mjölk, grädde och ägg inte går att få rättvisemärkta.

Eftersom att även kakao är en produkt som går att köpa rättvisemärkt, så går flera av Ben and Jerrys glassar att rättvisemärka. Det som för mig är svårt att förstå är hur en glass kan vara rättvisemärkt när en annan med ungefär samma ingredienser inte är det. Låt oss ta exempelvis glassarna "Caramel Chew Chew" (inte rättvisemärkt) och "Vanilla Toffee Crunch" (rättvisemärkt). Givetvis skiljer mängden på ingredienserna sig ifrån glass till glass, men den enda ingrediensen som saknas i "Vanilla Toffee Crunch" är vanilj (tro det eller ej)[2]. Vi vet att vanilj går att få rättvisemärkt, så frågan leder alltså till varför "Caramel Chew Chew" inte är rättvisermärkt?

Skeptisk som jag är, så leder tankarna till om Ben and Jerrys inte delar med sig av hela sanningen. Är det så att vissa glassar är rättvisemärkta bara för att visa att Ben and Jerrys är "bra"? För det vore ju ett bra marknadsföringstrick, för om ett märke gör reklam för att de har rättvisemärkta glassar så kommer konsumenterna förmodligen koppla ihop märket med rättvisemärkt och därmed tro att alla deras glassar är bättre än någon annan glass de hittar i frysdisken.

En annan möjlighet är att jag har missat någon information i mitt sökande efter brister (för jag känner att det är det jag faktiskt gör). Jag har dock både mailat Ben and Jerrys och ring dem, men inte fått något svar. Förhoppningsvis så ringer de upp (det är vad deras telefonsvarare säger att de skall göra när de får tid) så jag kan få svar på de frågor jag har. Håll tummen för det!

[1] [email protected] via mailkontakt

[2] http://www.benjerry.se/ourflavours/

Hur arbetar Ben and Jerrys för att bevara miljön?

Ben and Jerrys arbetar inte bara för att få sina glassar rättvisemärkta. De arbetar på flera sätt för att hjälpa miljön (eller åtminstone inte förstöra den mer). År 2004 började deras glassfabrik i Holland använda sig av 100 % förnybara energikällor - vind, sol, biomassa och vatten.  De undersöker om det går att återvinna glass som går till spillo genom att förvandla den till energi i en biogasomvandlare. De använder energilampor och 100 % förnybar energi där det är möjligt.[1]

Det hemsidan inte talar om är var de använder förnybar energi, hur bra energilampor egentligen är, eller hur en biogasomvandlare skulle fungera - alternativt ha för positiv inverkan på miljön. Det här kan ha flera förklaringar, varav en kan var att sidan är i marknadsförings- och informationssyfte för konsumenter, då den här sortens information kanske inte uppfattas vara lika viktig. Ett annat alternativ är att saker kanske inte är så bra som de verkar vara, vilket gör att man väljer ut delar av sanningen att berätta.

Biogas?

För att framställa den förnybara energigasen biogas, kan en biogasomvandlare bryta ner restprodukter från växt- och djurriket (exempelvis matavfall, alltså kompost) i en anaerob miljö.[2]

Problemen för Ben and Jerrys är förmodligen att glass har en annan konsistens än vad vanliga matrester har. Så om Ben and Jerrys aldrig kommer att lyckas omvandla glasspillret, vad ska man då göra med det? Det måste finnas ett bättre användningsområde än att låta detta gå till spillo?

Det första jag kom att tänka på är att en stor del av jordens befolkning är undernärda. Folk är i behov av mat för att kunna överleva. Nej, man skulle förmodligen inte kunna mätta alla som är i behov av mat genom att ge de glasspiller. Dessutom så lär det finnas en anledning till att det faktiskt finns glass som inte säljs, och alltså kanske inte bör ätas av människor. Det krävs heller inte mycket tankeverksamhet för att förstå att glass inte är det bästa sättet att mätta hungriga människor på. Och i och med att glassen förmodligen inte kommer att kunna ätas av människor (det finns ingen information kring varför det bildas så mycket glass som blir restprodukter eller varför glassen inte säljs) så försvinner också möjligheten att glassen kan säljas.

Så om man inte kan se till att människan får nytta av glassen, varken i form av dessert eller i form av elektricitet, så kanske man kan se efter om det är något som går att åtgärda vad gäller produktionen av glassen. Förmodligen har Ben and Jerrys redan åtgärdat det som går, men vi kan ändå inte utesluta möjligheten att maskinerna och tillverkningen går att förändra så att glasspillret förminskas.

Glassen behöver göra nytta någonstans, för att åtminstone jag skall tycka att det är en hållbar produktion. Jag säger inte att glassen nödvändigtvis behöver omvandlas till biogas, det skulle förmodligen ändå vara en dyr process i och med att glass inte må vara det billigaste bränslet att framställe el med. Förvisso skulle det förmodligen vara värt att ta till vara på glassen och omvandla den till energigas, även om det vore dyrt, eftersom att det är bättre att ta till vara på de resurser som finns än att låta det försvinna till ingenting. När spillret ändå finns, alltså.

[1] http://www.benjerry.se/recycling/

[2] http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=48808&epslanguage=SV

Ben and Jerrys - ett nytt namn här på gogreener

Har ni åkt tunnelbana på senaste tiden? Då kanske ni har sett den nya reklamen för Ben and Jerrys. Där skyltar det med att deras glass är rättvisemärkt. Men hur rättvis är egentligen glassen och dess producenter? Och hur mycket påverkar framställningen och leveranserna av glassorterna miljön?

Till att börja med kanske ni vill veta vad som menas med att en produkt är rättvisemärkt.

En rättvisemärkt produkt framställs i u-länder och när du köper en något rättvisemärkt bidrar du till att nedanstående kriterier uppfylls i dessa länder. Observera att Sverige inte kan producera rättvisemärkta varor. Delvis för att Sverige inte är ett u-land men också för att det här rör sig om exempelvis ekologisk mat, svanenmärkta produkter eller liknande.

· Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor

· Barnarbete och diskriminering motverkas

· Demokratin och organisationsrätten främjas

· Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt

I Ben and Jerrys fall så innebär det att de betalar extra för de rättvisemärkta ingredienserna så att människorna som producerar exempelvis sockret och vaniljen skall kunna få bättre sjukvård, utbildning och boende. År 2006 producerades deras (och världens) första rättvisemärkta glass, med vaniljsmak.[2] Idag har de fyra glassorter på marknaden som har rättvisemärkt certifiering

Vanilla

Vanilla Toffee Crunch

Chunkey Monkey

Chocolate Macademian [3]

För er som redan nu är övertygade om att rättvisemärkt är den rätta vägen: ät Ben and Jerrys (det är nämligen den enda rättvisemärkta glassen på marknaden)[4]

Ta er dock en liten tankefunderare först,

Vad är det som säger att rättvisemärkt är det rätta bara för att rättvisa klingar fint i våra öron? Det finns ingen produkt som är bra för miljön, det finns dock kraftiga miljöbovar och de som förstör betydligt mindre.

/ Anna

[1] http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/18.htm

[2] http://www.benjerry.se/fairtrade/

[3] http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/135.htm

[4] http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/135.htm

Förra året var den danska kyckling importen mycket hög. I Danmark är djurskyddskraven lägre, uppfödningen billigare och det bidrar till ökad import.

Omkring 40 procent av all kyckling Sverige konsumerar är utländsk. Fyra av fem importkycklingar kommer från Danmark. Konkurrensen utifrån av billig kyckling har under 2000-talet ökat.

EU-kommissionen lanserade ett förslag om att göra det svenska omsorgsprogrammet för slaktkyckling till hela EUs modell. Men detta var något som länder med hög beläggningsgrad i kycklingstallarna ställde sig emot. Polen var ett av dessa länder som motsatte sig förslaget.

Polen lyckades vid ett EUs rådsmöte höja gränsen för hur mycket kyckling uppfödarna får ha per kvadratmeter. En höjning till 42 kilo per levande vikt. Det innebär att Danmark inte behöver dra ner från sina 41,5 kilo. Högt över Sveriges högsta tillåtna vikt, 36 kilo. 

Danmarks uppfödare bevarar i och med detta kostnadsfördelarna i förhållande till de svenska uppfödarna.

Att ha ett hårdare djurskydd och en frivillig salmonellakontroll resulterar i att Sveriges uppfödare har en merkostnad på 50 öre per levande kyckling. Detta demonstreras i en beräkning gjord av Svensk Fågel år 2003. Detta innebär att det blir en skillnad i kostnader på omkring en halv miljon för en genomsnitt svensk uppfödare på ett år.    

Ursprung

Stora mängder lågpriskyckling från Brasilien och Thailand importeras till Danmark, Nederländerna samt Tyskland som sedan exporteras vidare efter ompaketering. Kycklingens ursprung framgår inte på förpackningen eller i någon importstatistik så man kan inte vara säker på att den kyckling vi importerar från Danmark är helt dansk. I Sverige kan vi spåra kycklingens väg från uppfödaren till butikerna.

Så är det inte bättre att köpa svensk kyckling?

Läs mer:

Kyckling konsumtionen har ökat kraftigt världen över. I Sverige har konsumtionen fördubblats under de senaste tio åren. Kycklingprodukter är en global marknad och hårt konkurrensutsatt. Priset är något som varit en viktig faktor och import av lågprisprodukter har ökat prispressen på den svenska och danska marknaden.

Ungefär 40 procent av den kyckling som vi äter i Sverige är importerad. Den största delen importerad kycklingen finner man i det frysta sortimentet, både inom detaljhandel samt restaurang- och storhushåll. Kycklingen kan ha transporterats över hela världen fri länder som Thailand och Brasilien, men 80 procent av den Svenska importen av kyckling kommer från Danmark. Den importerade kycklingen påverkar klimatet negativt i form av transporter, men förutom det så har den importerade kycklingen fötts upp under helt andra förhållanden än den svenska och har därmed en helt annan livsmedelskvalitet. 

År 2006 drabbades Sverige av fågelinfluensan vilket minskade efterfrågan på kyckling och annat fågelkött, och de priser som redan var låga föll ytterligare.  Det var drygt 30 länder som slutade importera kyckling, vilket slog hårt mot den danska exporten. Företagen Lantmännen och Kronfågeln lyckades dock att öka omsättningen med 25% och stärka deras marknadsposition trots den sviktande marknaden 2006.

Priset är fortfarande en viktig faktor men konsumenternas intresse är kvalitet, säkerhet och ursprung har ökat efter fågelinfluensutbrotten.

Den billiga import kycklingen pressar ner priset på den svenska kycklingen. Detta är något som påverkar medlemsföretag och bönder som förlorar handlare.

http://www.svenskfagel.se/?p=3087
http://www.lantmannen.com/sv/Lantmannen-COM/Verksamhet/Lantmannen-Kronfagel2/Marknad-och-Position/

Detaljerat näringsinnehåll på kyckling kött per 100 gram

Energi:           114.8kcal/480.1Kj            

Vatten:           75 g

Protein:          21.5 g

Fett:                 3.1 g, varav mättat: 0.83 g, enkelomättat:1.24 g, fleromättat: 0.38 g,     kolestrol:70  mg

Kolhydrater:  0 g, varav monosackarider: 0 g och disackarider. 0 g

Fibrer:             0 g

Vattenlösl.     

Vitaminer:     C: 2 mg, Folat:7 mcg, Niacin:8.2 mg, B2: 0.14 mg, B1: 0.07 mg, B6: 0.43 mg,   B12: 0.4 mcg

Fettlösl.

Vitaminer:      D: 0.4 mcg, Retinol(A-vit): 16 mcg, Alfa-tokoferol(E-vit): 1.1 mg

Mineraler:      Fosfor: 173 mg, Järn:0.9 mg, Kalcium:12 mg, Kalium:230 mg, Magnesium: 25 mg, 
                         Natrium: 77mg, Selen: 11.2 mcg, Zink: 1.5 mg

                                                                                                                                                                                /Ät gott, Chicken Crew!

Ubuntu:

Rättvisemärkt: JA

Pris: ca 22 kr (pressbyrån)

Smak: (Resultat från blindtestet)

"Den smakar kemikalier"

"Den smakar Cola blandat med diskmedel"

"Jag känner ingen skillnad"

"Den smakar russin"

Marknad: Storbritannien, Norge, Sverige

Marknadsföring: Ytterst lite

Status: Okänd (Endast 1 person i vår grupp kände till Ubuntu)

Hållbar utveckling: För att vara rättvisemärkt måste man ta hänsyn till miljön och ha en ekologisk produktion, dock sker produktionen av ingredienser utomlands vilket leder till långa transportsträckor och utsläpp.

Arbetsförhållanden: Sockerodlarna som samarbetar med Ubuntu fåt ta del av 15 % av vinsten som sedan demokratiskt beslutas om vad pengarna ska gå till. T.ex. skolor, vård, utbildning etc. För att vara rättvisemärkt får inget barn/slavarbete förekomma.

Ingredienser: Kolsyrat vatten, rättvisemärkt socker, färgämne (E150d), surhesreglerande medel (fosforsyra), koffein, naturliga aromer. 96% (undantaget vatten)

Coca-Cola:

Rättvisemärkt: NEJ

Pris: ca 20 kr (pressbyrån)

Smak: (Resultat från blindtestet)

"Den är godast"

"Den smakar som Cola ska smaka"

"Den smakar avslagen"

"Den är godare än den andra"

Marknad: ca 200 länder

Marknadsföring: Globalt

Status: 98 % av världens befolkning känner till Coca-Cola

Hållbar utveckling: har produktion i Sverige, och använder sig av svenska råvaror. (Detta gäller endast svensk Coca-Cola.) En hållbarhetsutvecklingsplan tillgänglig för allmänheten och samarbete med WWF. Ett av målen är att återge det vatten man tidigare har tagit från naturen.

Arbetsförhållanden: På de sockerplantagen som Coca-cola använder sig av i en del av deras produktion så har barnarbete förekommit, bl.a. i El Salvador. Detta även fast Coca-Cola utger sig för att inte använda sig av barnarbete.

Ingredienser: Kolsyrat vatten, socker, färgämnen (sockerkulör), surhetsregelerande medel (fosforsyra) och aromer (inkl. Koffein).


Efter den här informationen, vilken väljer du?

Det första vi tog upp var återvinning, och hur man själv kan tänka mer miljömedvetet. Det har blivit vanligare nu att man återvinner men det kan fortfarande göras mycket förbättringar. Om vi återvinner så mycket, varför hamnar mycket i haven? Då kan det inte vara helt problemfritt. Visste du att USA producerade 245 miljoner ton skräp under år 2005, men bara en tredjedel av det återvanns? År 1980 var statistiken att bara 10 procent skräp återvanns, så det har blivit lite bättre. Men samtidigt som återvinningen har ökat har nog skräpet också gjort det och ökningen har nog skett snabbare än vad den gjorde förr, på grund av det stora utbud av prylar som finns och att det hela tiden kommer nya och "bättre" grejer man vill ha. Elektronik är ett exempel. År 2005 slängdes nästan 2 miljoner ton elektroniskt avfall men högst 380 000 ton återvanns. Att USA:s befolkning slängde så mycket elektronik tror vi beror på  marknaden med elektroniska prylar idag. De senaste åren har det gått snabbare och snabbare med utvecklingen av nya elektroniska saker. Nya saker blir fort gamla för att det kommer nytt hela tiden, och det leder till att man slänger den där "gamla" mobiltelefonen som var nyast på marknaden för ett halvår sedan, fast det fungerar lika bra. Det heter ju "Ingen kan göra allt men alla kan göra något", så det ät inte bara USA:s ansvar att rädda miljön och återvinna med mera, men det är ett stort land med många människor som påverkar andra länder på många sätt. Inte bara att amerikanernas livsstil påverkar utan även USA som land. USA gör många produkter som finns på marknaden och kommer på nya saker hela tiden och står även för mycket reklam som går ut i världen. Många länder är mycket amerikaniserade och beroende av USA på grund av importen av varor.

//Sopgruppen

Vi kan gemensamt konstatera att dagens flygtrafik är ohållbar utveckling för miljön. Av vad vi klargjort genom tidigare blogginlägg är att det kommer bli mycket problematiskt att sluta flyga helt. Dels på grund av handel och kontakter länder emellan, men också för oss individer i sig. Många ser resandet som en del i självförverkligandet, ett sätt att förstå världen och utforska den. Resor blir till minnen och nya erfarenheter. Skulle du kunna ge upp resandet?

Industrialismen har alltid tvingat människor att jobba under hårda förhållanden inom textilindustrin. Vår fråga är: är skillnaden mellan de gamla spinnhusen från 1700-talet och dagens textilindustri i Asien?

Barnarbete, undermåliga arbetslivsförhållanden, utnyttjande av billig arbetskraft för att möjliggöra billiga kläder?
Vilket århundrade pratar vi om, tror du?
Det skulle lika gärna kunna vara förhållandena under 1700-talets spinnhus, men det är verkligheten i många av fabrikerna i Asien som tillverkar kläder åt oss i väst. Den stora skillnaden är bara att dagens textilindustri påverkar hela världen, både via miljögifter och ekonomin.

Indiens textilindustri granskades av SVT och då upptäcktes det att man inte bara anställer barn under 14 år (fler än 40 stycken på företaget GS export i staden Panipat som exporterar till bland annat Europa), man har inte heller tillräckliga säkerhetsåtgärder för hanteringen av gifter och syra.

I Kambodja är läget mycket bättre jämfört med grannländerna. Där har man börjat ett samarbete med FN som ser till att fabrikerna håller sig till de mänskliga rättigheterna, genom bland annat oanmälda granskningar. Men Kamodja hotas ändå av hög arbetslöshet på grund av att de internationella import- och exportkvoterna tagits bort. Detta betyder att klädjättarna MÅSTE börja ta ansvaret och välja att köpa kläder från länder med bättre förhållanden för de anställda.

Det är inte hållbart att fortsätta låta industrier använda miljögifter helt okontrollerat. Kanske skulle FN kunna göra oanmälda besök som granskar både miljögifthalten och de anställdas förhållanden.
Däremot är bojkott inte det enda svaret. Vi i väst har ett stort ansvar för människorna som jobbar på dessa fabriker, men vi tror att om man skulle göra arbetsförhållandena bättre och miljögifter lägre i fabrikern som man gjort i Kambodja, kan klädjättarna i väst spela på konsumenternas miljöintresse och kanske sälja mer.

//TYGla dina gifter

Läs mer:
http://www.dn.se/ekonomi/kambodja-ligger-steget-fore-1.586330
http://www.renaklader.org/nyheter/svt-granskar-textilfabrik-i-indien
http://www.fairtradecenter.se/node/704

...och bönder! I framtiden behöver vi inte er längre! Forskning som har gjorts på olika platser i världen har visat hopp om att konstgjort kött kommer att kunna bli verklighet. Detta i form av odlade muskelceller.

Dock påstår många professorer och forskare att denna dröm kommer ta lång tid att realisera.  - I teorin skulle det gå att framställa tonvis av kött från en enda cell, men vägen dit är lång! Som läget ser ut idag så kommer priset på detta konstgjorda kött vara skyhög, eftersom framställningen av köttet är mycket dyr. För att priserna ska sjunka måste man hitta en bättre celltyp än de forskarna har tillgång till idag, vilket ses som en klar möjlighet att göra i framtiden. Som krav är att celltypen ska kunna dela på sig i princip oändligt många gånger. Detta skulle man kunna lyckas med redan idag om man valde att använda sig av cancertumörer, kött som antagligen inte skulle vara någon hitt i butikerna.

Spekulationerna kring vilka celler som behövs för att producera det konstgjorda köttet går framåt. Man vet idag på ett ungefär vilka celler som bör användas! Kanske är det bara en tidsfråga innan våra kära kor får en konkurrent i köttdisken? Det återstår att se...

/KOSSORNA

...och bönder! I framtiden behöver vi inte er längre! Forskning som har gjorts på olika platser i världen har visat hopp om att konstgjort kött kommer att kunna bli verklighet. Detta i form av odlade muskelceller.

Dock påstår många professorer och forskare att denna dröm kommer ta lång tid att realisera.  - I teorin skulle det gå att framställa tonvis av kött från en enda cell, men vägen dit är lång! Som läget ser ut idag så kommer priset på detta konstgjorda kött vara skyhög, eftersom framställningen av köttet är mycket dyr. För att priserna ska sjunka måste man hitta en bättre celltyp än de forskarna har tillgång till idag, vilket ses som en klar möjlighet att göra i framtiden. Som krav är att celltypen ska kunna dela på sig i princip oändligt många gånger. Detta skulle man kunna lyckas med redan idag om man valde att använda sig av cancertumörer, kött som antagligen inte skulle vara någon hitt i butikerna.

Spekulationerna kring vilka celler som behövs för att producera det konstgjorda köttet går framåt. Man vet idag på ett ungefär vilka celler som bör användas! Kanske är det bara en tidsfråga innan våra kära kor får en konkurrent i köttdisken? Det återstår att se...

/KOSSORNA

Coca-Cola säljs i fler än 200 länder, och har en rad produkter i sitt sortiment som förutom läsk som Fanta och Sprite även har andra produkter som Mer, Bonaqua och Minute Maid Juice. I Kina däremot får Coca-Cola inte köpa upp landets största tillverkare av juice, Huiyuan Juice, eftersom det hade gjort Coca-Cola alltför dominerande på den kinesiska marknaden, som faktiskt är fallet i Indien där Coca-Cola har konkurrerat ut alla Indiska läskmärken och därmed fått många företag att gå i konkurs och många personer arbetslösa.

Ubuntu-trading är företaget som äger Ubuntu i Storbritannien. I Sverige är Saturnus Beverages är ett företag som inte bara lanserar egenproducerade produkter, som t.ex. Espresso House smaksättare till kaffedrinkar, eller glögg utan representerar även drycker som Aquad'or och Ubuntu. Ubuntu säljs i skrivande stund endast i Norge, Storbritannien och Sverige vilket är en betydlig skillnad jämfört med Coca-Colas marknad.

Reklam är ett av de konkurrensmedel som ett företag använder i sin marknadsföring för att öka försäljningen av sin tjänst eller vara. När det gäller att nå ut till sina målgrupper använder man sig av reklam i tidningar, genom tv-reklamer, datorer, och utomhusaffischering. Reklamen blir alltmer påkostad, man försöker få sin reklam att väcka intresse och sticka ut från mängden. Reklamen består oftast av stora bilder av vackra människor, eller glassiga miljöer. Hur kommer det sig att vi kan bli så påverkade av reklamen? Skänker bilderna självkänsla och status? Känner vi tillfredställelse och lycka när vi har köpt produkterna?

Coca-Cola är ett av de företag som satsar mycket på sin reklam. Dels har de en reklamfilm vid jul där självaste jultomten dricker drycken. Detta bidrar nog till att många förknippar Coca-Cola med denna härliga högtid, inte främst barnen som ser upp till en person som jultomten. Dels har Coca-Cola Zero lanserats med ett flertal "grabbiga" reklamfilmer där mannen som dricker Coca-Cola Zero omringas av vackra kvinnor. Hur kommer det sig att Coca-Cola bidrar till en könsstereotyp bild i media där mannen är mäktig med sin Coca-Cola och kvinnorna underordnade honom? Denna reklam kan bidra till samhällets idéer om hur man beroende på vilket kön man har borde behandlas och bidra till en rad orättvisor. I U-länder som Indien och Afrika kan man finna reklam för Coca-Cola på lyckliga familjer som dricker Coca-Cola. Vill Coca-Cola att en fattig familj i Indien blir påverkade till att köpa Coca-Cola istället för näringsrik mat? Med de pengar och den makt företaget har borde de kanske tänka på hur reklamen kan påverka de fattiga familjerna? Familjen kanske inte kan köpa sig dyra märkeskläder eller dyra bilar, men chansen är nog större att de kan köpa sig en Coca-Cola. Huruvida den fattiga familjen i Indien kommer må bättre av att köpa sig en Coca-Cola kan man fråga sig.

Hur kommer det sig att så många väljer att köpa Coca-Cola? Dels visade blindtestet att Coca-Cola faktiskt smakar bättre enligt våra försökspersoner. Vi frågade försökspersonerna innan testet huruvida de hade smakat Coca-Cola eller Ubuntu tidigare eller inte, och det visade sig att alla 5 personerna hade smakat Coca-Cola tidigare, men endast 1 person hade smakat Ubuntu. Eftersom att de är mer vana vid Coca-Colasmaken kanske de kände vilken som var vilken och därmed valde Coca-Cola, de kanske helt enkelt blev omedvetet påverkade.

En annan anledning till att man väljer att dricka Coca-Cola kan vara att de är mer förknippat med pengar i och med att företaget är väldigt lönsamt, det kanske alltså anses som status att gå runt med en Coca-Cola jämfört med en Cola från Ica. Självklart har nog sannerligen reklamen en stor inverkan på Coca-Colas stora försäljning. Men hur marknadsför sig egentligen Ubuntu? Själv hade jag knappt hört talas om drycken innan vi beslöt oss för att göra det här projektet. Beror det på att de inte har någon reklam? Genom TV-reklam kan man nå ut till många konsumenter eftersom att i stort sett alla familjer har en TV hemma, men Ubuntu har ingen TV-reklam.

Varför inte göra lite mer reklam för sig? Ubuntu bidrar till en extra summa pengar utöver lönen till sockerodlarna i Malawi. Vad denna extrasumma ska användas till får sockerodlarna i Malawi demokratiskt besluta om, och pengarna kan gå till byggnad av nytt vårdhem, barnhem eller brunn. Detta om något tyder väl på medmänsklighet som Ubuntu betyder på det sydafrikanska språket Zulu? Genom att vi köper en Ubuntu-Cola bidrar vi med pengar till sockerodlarnas länder, och försöker därmed förbättra deras standard. Varför inte göra reklam för något så bra? I och med allt prat om klimathotet, och växthuseffekten i samhället kanske det finns ett ökat intresse för miljövänligare produkter, detta kanske Ubuntu borde lyfta fram i sin marknadsföring. Att köpa en rättvisemärkt Cola framför en vanlig Coca-Cola är en väldigt enkel åtgärd för människan och miljön. Ubuntu kanske borde satsa mer på att rikta sin reklam till ungdomar eftersom att det är vi som är framtiden och vår och våra framtida generationers värld som vi i nuläget förstör.

Varför inte köpa en Ubuntu-Cola istället för en Coca-Cola? Även om Ubuntu kostar en eller två kronor mer än en vanlig Coca-Cola vet ni ju nu vad dessa extra pengar går till - en ökad standard till befolkningen i Malawi som framställer sockret. Eftersom att Ubuntu även är rättvisemärkt innebär det att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, att barnarbete och diskriminering motverkas, att demokratin främjas, lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt  och att miljöhänsyn och den ekologiska produktionen främjas. Allt detta är kriterier för en rättvisemärkt vara, och alltså kriterier för Ubuntu.

Vill du läsa mer om vad som krävs för en produkt att klassas som rättvisemärkt?
Kika in på: http://www.rattvisemarkt.se/cldoc/24.htm
Vill du läsa mer om hur Coca-Colas reklam har kritiserats?
http://www.aftonbladet.se/wendela/article4695351.ab 

/ Stephanie

På senare år är det möjligt att för en extra slant kompensera för de utsläpp ens flygresa bidrar med - en så kallad miljökompensation. Kompensationen kan gå till olika projekt, de vanligaste består av skogsplantering (som reducerar koldioxidhalten) och investering i förnybara energiprojekt/energisparande. Man kan kompensera för endast koldioxid eller för alla utsläpp, direkt via det flygbolag man tänkt resa med då man bokar sin resa, eller själv gå in på en hemsida - ex http://www.greenseat.com/ - och kompensera för sin resa där. Olika företag har lite olika medel för att räkna ut hur mycket kompensationen kommer att gå på, men här nedan följer ett exempel från Green Seat:

En variant är att kostnaden beräknas med en koldioxidberäkning (man räknar alltså inte med övriga utsläpp) baserat på hur långt man flyger. Man har då använt sig av beräkningen 0,18 ton koldioxid per 100 mil för korta sträckor (dvs. kortare än 100 mil) och 0,11 ton koldioxid per 100 mil för långa sträckor (längre än 100 mil). Man utgår då från beräkningar som UNEP (United Nations Environment Programme) har gjort. Dessa priser används: € 10 per ton koldioxid (priset kan variera över tiden beroende av projektkostnader och koldioxidens marknadspris), och € 1 som är en administrationsavgift för varje transaktion.[1]

Det finns dock stora trovärdighetsproblem då många kritiska röster mot miljökompensationen säger att en stor del av de klimatkompensationer privatpersoner köper består av projekt utan bevisad effekt och utan efterhandkontroll. Ett exempel är att om ingen ser till att skapa ett långsiktigt skogsbruk och skogen ändå till slut slutavverkas (biomassan används), kommer ändå koldioxiden frigöras till atmosfären. Då skulle den enda effekten av kompensationerna vara att man legitimerat de fortsatta utsläppen som flygindustrin bidrar till. Miljökompensationen skulle då ge privatpersoner en ursäkt för att fortsätta sitt flygande och därmed fortsätta släppa ut växthusgaser. Flygningar och flygindustrin skulle därmed troligtvis öka vilket skulle påverka miljön negativt - även om man antar att miljökompensationen skulle fungera. (Det är exempelvis inte alla företag som kompenserar för alla utsläpp, tillverkning av flygplan ökar etc.)

Vi anser dock att det finns fler fördelar än nackdelar när det gäller miljökompensationen, det finns ju trotsa allt många projekt som klassas som säkra (dessutom behöver ju inte kompensationen betyda att man nödvändigtvis måste flyga mer!). Ett sätt att försäkra sig om att pengarna gör nytta är att välja de projekt som är godkända inom ramarna för FN:s Kyotoavtal. All klimatkompensation som är godkänd inom dessa ramar genomgår nämligen en grundlig granskning.[2]

Ett smart sätt att få fler att miljökompensera har GreenBagTag lanserat, då man säkrar miljön samtidigt som sin väska. De har kombinerat en adressbricka med ett kompensationsbevis. Genom att man betalar för de koldioxidutsläpp man flyger för får man denna bricka. Det finns tre nivåer:

• Ljusgrön bricka - kompenserar ör 0,8 ton koldioxidutsläpp. motsvarar två resor tur och retur Malmö-Stockholm och en resa tur och retur Stockholm-Malmö.
• Mellangrön bricka - Kompenserar för 2,7 ton koldioxidutsläpp. Motsvarar resor för ljusgrön bricka plus en resa tur och retur Stockholm - Bangkok.
• Mörkgrön bricka - kompenserar för minst 6 ton koldioxid. Avsedd för personer som flyger mycket och kan fyllas på med valfritt antal ton koldioxidkompensation.[3]

Då andra ser att man miljökompenserat kanske även fler väljer att göra det. Att det i nuläget är så få som väljer att miljökompensera kan bland annat bero på att man är lite självisk och tänker att den lilla kompensationen inte kommer att gör någon skillnad. Dessutom tenderar människan att vara en aning egoistisk och därmed inte orkar göra/betala lite extra om man inte ser resultatet på direkten. Därför tror vi att om man får ett bevis - som man dessutom kan visa upp för andra! - så kommer fler att lockas att välja att använda sig av liknande projekt som GreenBagTag och därmed bidra till en bättre miljö!

[1] http://www.greenseat.com/se/boekmod-pag1_dotnet.asp

[2] http://www.fof.se/tidning/2008/6/de-grona-avlatsbreven

[3] http://www.greenbagtag.com/

Förr i tiden hade inte alla människor möjlighet till att flyga för att det var för dyrt. Det var då en klassfråga vem som hade råd. Nu mera har näst intill alla råd med en flygbiljett vilket innebär att flygningarna ökar. Man kan då fråga sig om lågprisflyget verkligen är bra för miljön? Rent sociologisk i samhället så minskar lågprisflyget klassuppdelningarna vilket är bra, skillnaden mellan "rika" och "fattiga" blir mindre. Att resa är en av människor fritidssysselsättningar och något man pratar om i fika rummet på jobbet, samanhållningen mellan personer med olika ekonomiska bakgrunder ökar för att alla har något gemensamt. Men rent miljömässigt så innebär det mer utsläpp eftersom det är fler människor som flyger.

Lösningen till detta kan då bli att man går tillbaka till så som det var förut. Att lågprisflyget försvinner.

Negativt med detta är att skillnaden mellan olika ekonomiska grupper blir större.

En annan lösning är att höja priserna efter ett visst antal resor per år. Te.x att efter fem resor per år för samma person så höjs priset på den personens biljett. På detta sätt så kan fortfarande de personer som har det svårare ekonomiskt fortfarande resa för samma billiga peng medan de som redan innan reste mycket och har det bra ekonomiskt får betala lite mera och därför kanske överväger att flyga mera eftersom de blir dyrare. Med detta kan bli svårt att införa eftersom det kommer säkert att missbrukas och fuskas med. En annan sak som kan göra detta svårt att fungera är att fem resor till Gotland inte släpper ut lika mycket farliga avfall som fem resor till thailand gör. Detta måste man givetvis också ta hänsyn till.

Att minska antalet flyresor tror vi är den bästa lösningen på problemet med flygens farliga utsläpp. Att bygga nya helt miljövänliga flygplan tror vi kan vara mycket svårt och ta för lång tid, så lång tid att det kan bli för sent. Som det är nu är det bara att inse: flygplanen behöver bränsle (=farliga gaser) för att fungera.[1]

En lösning som skulle kunna fungera för att minska flygningen är att varje person kan ha en kvot per år som man får utnyttja. Kvoten på antal flygresor borde beräknas i mil, en flygresa till Danmark släpper inte ut lika mycket som en resa till Thailand.

Denna lösning finns det många frågor kring och den skapar även problem. Frågan blir än en gång, vad är vi redo att offra för att rädda miljön?

Vissa flyger mer än andra, men alla ser vi det som en mänsklig rättighet att få flyga vart vi vill när vi vill. Skulle det kunna gå att ändra på denna rättighet? Första charterresorna avgick på 50-talet, det var i stort sett inte förrän då som möjligheten fanns. En vanlig svensk familj hade råd att flyga. Man kan ju säga att "man klarade sig innan, varför skulle man inte göra det nu?"

Att minska antalet flygresor har inte bara med oss Svenskar och vår minskade livskvalitet att göra, om vi skulle resa mycket mindre skulle det såklart påverka de länder vi brukar resa till. Thailand exempelvis, livnär sig på turismen. Vad skulle de göra ifall vi nästan helt slutar åka dit? Arbetslösheten i turistorterna världen över kommer förmodligen öka markant.

"Att kunna transportera personer och varor snabbt, effektivt och billigt är ett av EU:s viktigaste mål för att skapa en dynamisk ekonomi och ett samhälle präglat av sammanhållning."[2] Detta är en anledning till att flygresorna hr blivit fler, i alla fall inom EU. Sverige är som vi alla vet med i EU och ifall vi skulle motsätta oss detta genom att höja priserna eller att sätta en kvot på antalet flygmil per person skulle det ge konsekvenser för Sverige och de andra medlemsländerna. Detta kan leda till konflikter mellan oss och EU, kanske t.o.m. utfrysning? Genom att sätta en kvot går vi emot EU:s tankar om att vi ska ha en nära kontakt och känna sammanhållning.

Det kommer vara svårt att ha denna kvot endast som riktlinje, i alla fall sociologiskt sett: i och med att de flesta Svenskar är vana vid att flyga mycket så kommer ingen direkt vilja begränsa sig. Dessutom är risken stor att alla kommer tänka "Det spelar ingen roll om jag minskar på flygresorna när ingen annan kommer göra det", denna "en i mängden" känslan som är så vanlig är i Sverige. Att ha denna kvot som lag låter däremot för strikt.

Om vi säger att det skulle gå igenom att ha en regel om flygkvot, skulle det verkligen fungera? Kanske bildas det en svart marknad då man säljer sin kvot. Ska det finnas specialregler för vissa? För de som arbetar utomlands eller för de som har distansförhållanden?

Ja, det är inte en exemplarisk lösning, men vilken är det? Vi Svenskar kanske ser alla lösningar som dåliga och omöjliga att genomföra just för att vi vill fortsätta flyga när vi vill.

För att få någon minskning på vårt flyresande över huvud taget måste vi ändra vårt beteende och livsstil helt och hållet. Det gäller att förstå att detta är en nödvändighet, att vår livsstil inte är hållbar. Det kan ta tid, för lång tid.

[1] http://www.flygplan24.se/flygteknik

[2] http://europa.eu/pol/trans/overview_sv.htm

Tänk på alla människor som åker till olika affärs möten runt om i världen flera gånger i veckan och är på stället max i två dagar. Dessa människor flyger mycket vilket ingår i deras jobb och de kan inte göra så mycket åt saken. Om alla dessa människor skulle strunta i att flyga på deras möten så skulle antal flygavgångar som ni förstår att minska.  Ibland kan dessa flygningar ha tomma flygstolar vilket sällan charterflyget har, vilket är ännu sämre för miljön. Ju mera tomma flygskolar i varje avgång desto mer avgångar. Lösningen till att dessa affärsmänniskor ska minska sin flygkvot avsevärt är att man inför Web Kamera möten. Dessa Web Kamera möten finns redan men det ska införas i större utsträckning. Web Kamera mötena kan gå till så att man sitter i ett vanligt mötesrum med en stor tv. I denna tv ser man den andra gruppen sitta i ett annat mötesrum någon annan stans i världen. Dessa två grupper ser och hör alltså varandra på denna tv.

Denna lösning är bra för att man slipper flyga och därmed sparar miljön. Man sparar också personligen och affärsmässigt tid. Tänk hur mycket tid det går åt till att åka till flygplatsen, packa resväskan, checka in, vänta på flygets avgång m.m. Det är även bättre för företaget att slippa betala flygbiljetter till de anställda och kanske till och med kost och logi under resorna beroende på vad de har för avtal.

Det som är negativt med detta är att man inte får samma fysiska kontakt med varandra under mötes gång. Det blir inte samma samanhållning grupperna emellan och det kan därför vara lättare att missuppfatta varandra. Om det är ett viktigt beslut som ska tas eller ett kontrakt som ska skrivas på kan de vara svårt att sitta via en tv skärm och ha mötet.

Ökad spridning av sjukdomar

Det är inte bara du som trivs bättre i varmt klimat än i kallt! Även virus och bakterier trivs nämligen bättre när det är varmt. Detta gör att risken att smittas av farliga sjukdomar ökar i takt med den stigande temperaturen på jorden. Växthuseffekten gör som sagt att det blir varmare även på våra nordligare breddgrader. En rapport från naturvårdverkat pekar på att klimatzonerna flyttar sig norrut med en hastighet på 0,5 - 1 m per timme, vilket pekar på att det blir allt varmare och att det där med kommer att spridas mer sjukdomar.[1] Då havsytan stiger, sprids sjukdomar lättare via vatten och insekter dyker upp i nya områden. Titta bara på malarian som tros dyka upp i Medelhavsområdet.[2]

Det blir allt varmare i Sverige med fler värmeböljor, och risken för att smittas av sjukdomar och infektioner via vatten och mat ökar. En av de allvarligaste konsekvenserna vi kommer att få här i Sverige är fästingar kommer att spridas och finnas under en längre tid av året. Varmare somrar och mildare vintrar gör att fästingarna sprids norrut. Fästingar sprider nu sjukdomar som TBE (hjärninflammation) och borrelia, men kan även i framtiden att kunna sprida helt nya sjukdomar. Även andra smittsamma insekter och djur kommer att sprida sig så som myggor, kackerlackor och gnagare.

Sverige är ändå relativt skonat om man jämför med övriga Europa. I södra Europa tror man att många tropiska sjukdomar kommer att kunna sprida sig, men dessa sjukdomar kommer förmodligen inte få något fäste i Sverige. Dock kan vi få några utbrott av malaria, en nordlig variant där smittan sprids med malariamyggor från människa till människa. Men som tur är har vi bra chanser att begränsa sjukdomen genom att bota de som blir drabbade. Även de andra tropiska sjukdomarna kan botas. Men det krävs att vården får en bättre utbildning  om dessa sjukdomar som vi nu inte är vana vid![3]

Ser man till hela den övriga världen är det U-länderna som får de allvarligaste konsekvenserna med tanke på klimat- och hälsa förändringarna som den globala uppvärmningen för med sig. Exempelvis en temperaturhöjning i Afrika leder till en stor torka och att en stor mängd människor måste flytta till tillfälliga bostäder med sämre standard. Risken för vektorburna infektioner ökar (sprids med spindeldjur och insekter) och risken att få tillgång till dåligt vatten är större, och därmed ökar risken för kolera. Samma sak gäller flyktingläger. Infektionssjukdomar som är kopplade till klimatet ökar i hela världen - framförallt kolera, malaria och denguefeber.

Ökade sjukdomar leder självfallet till att de drabbade länderna blir i större behov av mer pengar, då det kostar att köpa/producera läkemedel etc. Detta blir problematiskt då de allvarligaste länderna är bland de allra fattigaste i världen. Kommer dessa få bidrag, eller kanske blir det så att de hamnar ännu sämre till ekonomisk sett? Hamnar man efter ekonomisk, är det svårt att vara jämställt med andra länder. Detta påverkar i stort sätt alla relationer med övriga länder, exempelvis handel, men även landet egen utveckling på andra punkter.

Exempelvis WHO forskar nu för att se hur ekosystemen svarar på dessa klimatförändringar, och även se hur befolkningsutvecklingen, in- och utvandring, social, ekonomisk och teknisk utveckling påverkas. Nu börjar även Sverige engagera sig mer i dessa frågor, förut var nämligen intresset inte så stort. Dags att vakna - för bara ökningen i sjukdomar kan döda upp till 180 miljoner människor under detta sekel![4]

[1] http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article15111.ece

[2] http://www.folksam.se/testergodarad/klimatindex/vaxthuseffekten

[3] http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article15111.ece

[4] http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12399&number=144723

Välfärd och hälsa går hand i hand, enligt många undersökningar. Vi lever i ett samhälle där det just nu råder en trend där hälsa och välmående ligger i fokus. Man pratar om GI, yoga, grönt te och ekologiskt, allt för att uppnå en hälsosam livsstil. Läsk, chips och godis prioriteras bort och ersätts av dyrare, nyttigare och ekologiska alternativ.

I uppsatsen Utbildningens betydelse för individens produktion av hälsa, av Maria Kronogård på Nationalekonomiska institutionen, diskuteras att socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön påverkar individens hälsa och hur personen konsumerar.

Enligt en undersökning som Statens folkhälsoinstitut så visar det sig att personer med hög utbildning generellt har bättre matvanor än lågutbildade. T.ex. så använde de utbildade männen mindre smörgåsfett och drack mindre läsk. De åt även mer frukt, grönsaker och juice.

Enligt en undersökningen Journal of Nutrition Education and Behavior visade det sig att familjer med hög socioekonomisk status var mer inne på att införa regler och förbud, som att förbjuda sötsaker som läsk, godis och chips.
Familjer med låg socioekonomisk status, däremot, ansåg att det var viktigare att alla åt ihop och att alla blev mätta, än att införa regler för vad barnen fick äta eller inte.

Läsk dricks alltså mindre bland välutbildade jämfört med lågutbildade, enligt en rad undersökningar, kan detta bero på den nya hälsosamma och dyrare trenden? Konsumtionen av ekologiska och närproducerade varor ökar men är fortfarande ett dyrare alternativ. Läsk är fortfarande billigare (och onyttigare) än hälsodrycker, kan det vara en av orsakerna till att läsken förekommer oftare bland de "lägre klasserna"?

En annan rimlig orsak till skillnaden i läskdrickandet bland människor skulle kunna vara att kunskapen om hälsa och välmående är mer omfattande hos välutbildade personer jämfört med de lågutbildade. Vet alla egentligen vad läsk gör med kroppen?

Att läsk inte är det bästa för varken tänderna eller resten av kroppen är emellertid ganska välkänt, vilket gör att detta inte kan vara en fråga om okunskap. 

Handlar allt egentligen om vem som tycker om läsk och vem som inte gör det? Vad är det som säger att bara för att man vet att något är dåligt för en så avstår man? Droger förekommer t.ex. i alla samhällsklasser, likaså coca-cola. 

Tror ni att det egentligen förekommer någon märkbar skillnad mellan samhällsklassernas läskdrickande?

Vill du veta mer spana in på: http://www.vt.se/mera/familj/artikel.aspx?articleid=4752214

http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0000432.pdf

Coca-Cola vs Ubuntu
/Elin & Ellen

Detaljerat näringsinnehåll på kyckling kött per 100 gram

Energi:           114.8kcal/480.1Kj            

Vatten:           75 g

Protein:          21.5 g

Fett:                3.1 g, varav mättat: 0.83 g, enkelomättat:1.24 g, fleromättat: 0.38 g,     kolestrol:70  mg

Kolhydrater: 0 g, varav monosackarider: 0 g och disackarider. 0 g

Fibrer:            0 g

Vattenlösl.     

Vitaminer:     C: 2 mg, Folat:7 mcg, Niacin:8.2 mg, B2: 0.14 mg, B1: 0.07 mg, B6: 0.43 mg,   B12: 0.4 mcg

Fettlösl.

Vitaminer:    D: 0.4 mcg, Retinol(A-vit): 16 mcg, Alfa-tokoferol(E-vit): 1.1 mg

Mineraler:    Fosfor: 173 mg, Järn:0.9 mg, Kalcium:12 mg, Kalium:230 mg, Magnesium: 25 mg, Natrium: 77 mg, Selen: 11.2 mcg, Zink: 1.5 mg

                                                                                                                                                                             /Ät gott, Chicken Crew!

Vi använder cirka 1000 miljarder plastpåsar per år i hela världen och bara var tredje påse återvinns. I Sverige använder vi 30 tusen ton plastpåsar varje år. En plastpåse som slängs i naturen finns kvar längre. Det kan ta 50 år innan den försvinner. Påsen bryts ner på ca 15 år men sen är partiklar av plasten kvar. Plasten är kanske inte ett så stort problem på land, men i haven orsakar det stor skada. Det handlar om plastsoppan, som vi har skrivit om förut.

Plastpåsen kan ses som en onödig pryl som skadar miljön men är en bekväm vana som vi inte orkar göra oss av med. Jan Olof Sundqvist är avfallsexpert på IVL och har en annan åsikt. Han menar att om man återvinner plastpåsen så är växthusgasutsläppen inte så farliga om man jämför med vad drivmedel släpper ut.

"Jämfört med drivmedel och oljeeldning ger plasten inga stora växthusgasutsläpp om den hanteras rätt och kan återvinnas. Det är ett ganska bra material som vi bör kunna kosta på oss. Men förpackningsindustrin måste skärpa sig så att det verkligen går att källsortera. Att bara 30 procent återvinns är inte bra, det borde vara 70 procent." säger han.

En del länder runtom i världen har satt upp förbud mot plastpåsar i butiker. Bland annat Bangladesh och Kenya har infört ett totalförbud. Kina har ett förbud mot tunna plastpåsar eftersom de vanligtvis bara används en gång. Flera länder diskuterar om förbud men i Sverige finns inga planer på det än så länge. Istället håller vi på att utveckla "grön" plast som är miljövänlig då den är oljefri, koldioxidneutral och går att återvinna.

Butiker som Coop och ICA har testat påsar av bionedbrytbar plast det senaste året i några butiker. Det tar ca 3 månader för bionedbrytbar plast att brytas ner, alltså går det fortare än med en vanlig plastpåse men det kan leda till mer nedskräpning eftersom man vet att den ändå kommer att brytas ner. Dessutom släpper bionedbrytbar plast ut lika mycket koldioxid som en vanlig plastpåse och därför finns det ett annat alternativ som vissa tycker är bättre: grön polyeten. Plastpåsar görs av ett material som heter polyeten. Grön polyeten är ganska lik dagens plastpåse och baserat på samma ämnen men görs av förnyelsebara råvaror istället för fossila. Eftersom den är delvis baserad på samma material som den vanliga plastpåsen så är det ungefär samma resurser som går åt, med andra ord borde det inte bli någon jätteförändring i produktionen. Dessutom kan koldioxidutsläppen minska med ungefär 75 procent berättar Thomas Hjertberg professor på kompetenscentrum, plast för ett hållbart samhälle, vid Chalmers.

Vi, sopgruppen, har funderat på om tygpåsar är bättre än plastpåsar. En tygpåse kan man använda om och om igen, man kan tvätta den när den är välanvänd och nu kommer det fler tygpåsar som är miljövänligt gjorda. Dessutom har tygpåsen blivit en riktig trend den senaste tiden och det finns påsar i alla olika färger och en del former med olika tryck, till exempel budskap om miljön och tygpåsen är även ett tillskott bland musikprylar. Så sett ur ett samhällsperspektiv kan det vara bra reklam och propaganda för att påverka varandra. Jämför det med en plastpåse som lätt går sönder, och som man ofta slänger när man använt den en eller två gånger. Men en tygpåse kanske inte är riktigt så bra som den verkar om man ser det i flera perspektiv. Den kan vara gjord av miljövänligt material, men är fortfarande kanske gjord av utnyttjande arbetskraft till exempel barnarbetare. Om påsen dessutom är tillverkad långt bort måste den fraktas långt och transporten bidrar till miljöförstöring.

(baserat på artiklarna http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/bionedbrytbarplastpasehallerinteilangden.5.689ebdf7116f301a88580001733.html,

http://hd.se/mer/2008/10/13/hur-laenge-lever-en-plastpaase/ och http://www.fria.nu/artikel/20791)

//sopgruppen

Brukar du dra med skidorna till fjällen på sportlovet? Eller kanske till det sköna Medelhavet på somrarna? Vill du fortfarande åka till fjällen om alla snö försvinner, eller värmen i Medelhavet blir olidligt het? Nja, förmodligen kommer få välja att göra detta, och det är bl.a. därför som turism och relationer med andra länder är så beroende av det nya klimat vi kommer att få i och med den globala uppvärmningen.

En effekt av den globala uppvärmningen är de förändrade snöförhållandena i Europa vilket kan leda till att vissa skidorter kan försvinna helt. I Sverige kommer först och främst de sydliga delarna av de svenska fjällen att påverkas. Dessutom kommer trädgränsen förmodligen att flyttas så att exempelvis det som förut varit kallfjäll kan komma att bli lövskogar. Dessa geografiska förändringar kan leda till att känsliga naturområden som förut varit relativt outnyttjade kan komma att exploateras på ett negativt sätt.

Om temperaturen i Medelhavet ökar, kommer med största sannolikhet reslusten dit att minska. Troligtvis till förmån för nordliga delar av Europa, då dessa regioner kommer att få varmare somrar. Sverige kan exempelvis komma att få temperaturer omkring 40 grader! Turismen till Östersjön kan även den öka under förutsättningen att vissa problem som övergödning och algblomning inte blir värre.[1]

Man kan inte säker veta hur detta kommer att påverka våra relationer med de områden som påverkas av våra ändrade resvanor. Man kan tänka sig av vi kommer att förlora en del av vår kontakt med exempelvis Medelhavet då allt färre väljer att åka dit. Vem vet, att resa dit kanske om 30 år kommer att vara lika vanligt som det idag är att åka till Sudan? Om detta sker kan vi räkna med att vår kultur i Sverige kommer att förändras. Mat som vi idag är vana med att äta från Medelhavet blir då kanske inte alls lika vanliga. Både på grund av att vi får mindre kontakt med dessa områden och på grund av att dessa områden blir oförmögna att producera de varor de är kända för att producera, då skördarna torkar på grund av vattenbrist (exempelvis produktionen av solrosolja och bönor kommer drabbas). Detta gör dessutom att priserna på dessa varor stiger - och vi köper ännu mindre. (Man kan förstås tänka sig att andra länder som har ett klimat som är mer lämpat, tar över produktionen). Det vi säkert kan säga är att de områden som får en minskad turism, kommer att tjäna mindre pengar i denna sektor. Vissa regioner är väldigt beroende av turismen, ett exempel är Malta i Medelhavet där en tredjedel av alla med jobb är beroende direkt eller indirekt av turism. Vad skulle egentligen hända om turismen dit minskade drastiskt? Ekonomin skulle bli sämre och en stor del av befolkningen som arbetar inom turismsektorn bli arbetslösa.

Du kanske tycker att den ökade värmen och turismen i Sverige låter positivt, men de stora summor Medelhavsregionen kommer att förlora (Medelhavsregionen står idag faktiskt för hela 30% av den globala turistindustrin)[2] kan skapa en ekonomisk kris som drabbar hela Europa och som äter upp alla eventuella effekter som en ökad turism kan ge oss.

[1] http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/konsekvenser.htm

[2] http://www.wwf.se/press/1128158-klimatuppvarmningen-hot-mot-medelhavet

Vad kan du göra hemma och i skolan för att minska ditt pappersanvändande? Här kommer några tips!

• Släng papper i återvinningsbehållarna.
• Skriv inte ut i onödan. Spara i största mån elektroniskt.
• Skriver du ut, eller kopierar, gör det dubbelsidigt!
• Använd gamla ensidiga utskrifter som kladdpapper.
• Använd dig av PowerPoint i presentationer istället för OH.

Att ha ett miljötänk med din pappersförbrukning är viktigt!

Det spar på antalet träd, och all energi som går åt vid tillverkning och transporter, och dessutom alla kemikalier som används vid blekningen. Återvinning av papper kräver mindre energi än att framställa papper från ny råvara.

Den mest radikala lösningen vore ju kanske att inte flyga alls. Genom enkel matematik förstår ju de flesta kottar att noll flygtrafik innebär noll utsläpp. Noll utsläpp vore ju toppen för miljön, så varför har inte alla slutat flyga redan?

Det finns många tänkbara skäl till det, och många om inte alla faller under kategorin globalisering. Det är ingen hemlighet att världen inte alltid har sett ut som den gör idag. Varor, tjänster, kapital och information flödar genom gränserna, världen krymper. Det finns många faktorer som driver utvecklingen framåt, bland annat framsteg inom teknik. Det är genom tekniken (däribland flyg) vi transporterar många av våra varor och tjänster (och oss själva!), våra ekonomier utbyts med varandra, vi integreras som det heter.

Politiken har också sin del i spelet. Vilken politik som förs och hur samhället ser ut påverkar också utvecklingen. I Sverige har vi exempelvis ett demokratiskt samhälle, där vi välkomnar internationella influenser. Många länder med samma ståndpunkt har därför gått samman och gemensamt fattat beslut i politiska och ekonomiska frågor som gjort att det internationella utbytet fått växa (däribland handelsorganen EU och WTO). Exempel på gemensamma åtgärder är reglera handelshinder i form av att exempelvis sänka/ta bort handelstullar för att underlätta handeln. [1]

Det är svårt att tänka sig ett Sverige utan dess globalisering. Vi kan handla mer och billigare, med hela världen som utbud. Bara en sådan sak som att vi kan resa till jordens alla hörn om vi så vill. Att inte flyga alls, skulle innebära ett jättekliv bakåt i utvecklingen. I Sverige vore det slut på "svenskheter" som kaffedrickande och solsemestrar, men kanske skulle vi klara oss ändå? Värre vore det för exempelvis Japan, ett av världens mest tättbefolkade länder med stor avsaknad på de flesta råvaror. Nästan häften av alla livsmedel uppskattar man behöver importeras.[2] Japan skulle ligga risigt till helt enkelt. Handel länder emellan har vi svårt att tänka oss skulle upphör helt, men utbudet skulle definitvt bli begränsat. Troligen skulle många varor också bli dyrare i och med med omständiga/längre resvägar utan flyg. Kanske skulle vi börja krig och plundra varandra? EU är ju i grunden ett fredspropjekt som sägs bidra till ett gott klimat medlemsländerna emellan...

[1] http://www.ekonomifakta.se/sv/For-ungdomar/Globalisering/Om-globalisering/

[2] http://www.ne.se/enkel/japan

Vi vet allihop att Arktis är ett av de områden som påverkas allra mest av den globala uppvärmningen, och vi vet även att ju mer Arktis påverkas av vårat globala problem, desto större konsekvenser kommer det få för oss i den resterande världen.

Vad är egentligen global uppvärmning?

Nedan ser ni svaret:

http://www.ngceurope.com/combatclimatechange/se/whatisgw_greenhouse.aspx

Den globala uppvärmningen sker genom växthuseffekten. Utan alla växthusgaser skulle vår jord vara obeboelig eftersom all värme skulle försvinna ut i rymden.

Växthuseffekten är menad att fungera som så att solens strålar värmer upp jorden, och sedan studsar en stor del av den här värmen ut i rymden igen, för att jorden inte ska bli alltför uppvärmd.

Men människan har under årens lopp använt sig av ämnen som ökar koncentrationen av växthusgasen i atmosfären (ett av dessa ämnen är koldioxid). Detta innebär att allt mer strålning stannar kvar och värmer upp jorden, den kan inte längre reflektera bort värmen längre.

Visste ni att Arktis är som en stor spegel?

Arktis glaciärer hjälper till att reflektera ut solens strålning i rymden igen, men samtidigt så smälter isen allt mer. När isen är borta kommer vattnet att värmas upp, vilket gör att isen försvinner allt fortare. Vilket klart resulterar i en varmare värld, då det finns ännu mindre som sänder ut värmen från jorden och vattennivån lär stiga om isen på land börjar smälta även den, förmodligen tillräckligt högt för att kunna ödelägga hela länder. Golfströmmen kommer även rubbas och Sverige kan vänta sig en ny istid. Detta är bara ett fåtal konsekvenser som håller på att ske redan nu.

Detta skriver jag för att klargöra så gott som möjligt att Arktis är livsviktigt för alla på den här planeten. Det är därför oerhört viktigt att vi är rädda om vår kära Nordpol.

Växthuseffekten är svår, om inte omöjlig, att förhindra, men något som vi verkligen inte bör göra är att förvärra dess effekt på Arktis.

/Emelie

Översvämningar

På grund av den stigande temperaturen kommer vattennivån att stiga, då vattenvolymen ökar vid högre temperaturer, och även på grund av att exempelvis glaciärer och andra ismassor smälter. Även ökad nederbörd kan bidra till översvämningar. Därför tror man att det bara om hundra år kan komma att bli så att hundra miljontals människor tvingas flytta, då stora kustområden kommer att hamna under vatten. Speciellt i områden som i Bangladesh, Egyptens Nildeltat och vid låga öar (Maldiverna exempelvis) kan översvämningarna få de mest allvarliga konsekvenserna eftersom dessa områden är så tätbefolkade. Man räknar med att havsytan kommer att stiga med 50 cm inom hundra år (dessa siffror är väldigt osäkra och kan variera allt från 9 till 88 cm). I Sverige kommer en minst 50 m bred landmassa att läggas under vatten om havet stiger med 50 cm.

Enligt meteorologiprofessor Erland Källén kan vattennivån i Östersjön runt år 2200 ha stigit med hela två meter om inte koldioxidutsläppen minskar! Inträffar detta kan helt plötsligt stora delar av exempelvis Stockholm och Malmö (Stockholms stadshus och Turning Torso ligger då i havet!) vara översvämmat. Tyvärr är det inte många svenska städer som har börjat planera för framtidens stigande vattennivå. Andra kända platser i Stockholm som kan ligga under vatten om vattennivån stiger två meter är: Gröna Lund, Vasa museet, Junibacken, National museet och Gamla riksdagshuset.

Bangladesh är som sagt ett av de områden som kommer att bli mest påverkade av den stigande vattenytan. Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade land, och enligt landets mest kände klimatforskare Atiq Rahman kan en fjärdedel av detta land inom bara 100 år ligga under havsytan. Beräkningar pekar på att en massflykt kan inträffa om redan 20 till 30 år och det finns ingen möjlighet att dessa flyktingar kan bo kvar i landet. Var ska då dessa miljontals människor bo, när deras hemområden blir obeboeliga? Förmodligen kommer flykten att påverka grannländerna som kommer att behöva ta emot en stor del av flyktingarna. Det kommer att leda till stora finansiella problem för de omkringliggandeområden (Indien och Burma), speciellt då dessa områden är relativt fattiga. Risken för konflikter kommer dessutom att uppstå då så många människor tvingas vara nära inpå varandra.

En försmak av vad som kommer att hända fick Bangladesh redan år 1998. Då Drabbades nämligen landet av en stor översvämning som lade två tredjedelar av landet under vatten och tvingade miljontals på flykt.

Detta är bara en liten del av befolkningsförflyttningarna som förmodligen kommer att inträffa. Enligt www.newsmill.se kommer en stor del av den miljard människor som år 2050 kommer att vara på flykt, vara på flykt på grund av just den globala uppvärmningen. Detta behöver inte bero på översvämningar, utan även torka, svält och många andra faktorer.[1]

[1] http://www.newsmill.se/print/2610

Det säljs ofantliga mängder Coca-Cola i världen, bara i Sverige säljs det cirka 900 000 liter varje dag och i USA dricker man i snitt 199liter/person varje år. Hur påverkar egentligen dessa mängder Coca Cola vår hälsa?

Att dricka mycket Coca-Cola påverkar kroppen negativt på många olika sätt eftersom drycken framförallt innehåller mycket koffein och socker. Koffein är ett ämne som stimulerar det centrala nervsystemet, vilket innebär att man bland annat kan känna ökad pigghet, man ska därför undvika stora mängder av drycken då det kan ge sömnsvårigheter. Koffeinet har även en laxerande och vätskedrivande effekt, och är beroendeframkallande.

Nästan 1/3 av Coca-Cola är socker och dricker du stora mängder kan det ge många dåliga konsekvenser på dina tänder, du kan bland annat råka ut för missfärgningar och karies och det låga ph-värdet kan orsaka frätning av tänderna. Sockret kan även sätta spår på din kropp, diabetes och övervikt är de allra vanligaste konsekvenserna och dessa har många följdsjukdomar som t.ex. blindhet och hjärtsjukdomar.  Dessutom kan färgämnet (E150d) som används i Coca-Colan ge upphov till matsmältningsproblem.

Den rättvisemärkta Colan Ubuntu innehåller också ovanstående ämnen vilket innebär att även den har en negativ inverkan på din hälsa.

Vill du veta mer? Ta en titt på:

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Somnsvarigheter/

http://www.food-info.net/se/qa/qa-nut11.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koffein

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hal-i-tanderna/

Läskmissbruk förstörde hennes tänder!
(http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article141558.ab)

/Coca Cola vs. Ubuntu (Sofia & Lina)

Nu har äntligen klippet kommit upp, visst är det spännande att få se resultatet?
Fem vänliga själar ställde upp på att göra testet som innebar att de får dricka Ubuntu respektive Coca-Cola i två muggar (de vet inte vilken som är vilken, utan syftet med testet är att de ska reda ut det genom att smaka på de två dryckerna, kommentera vilken den tyckte var godast, varför osv.)

Innan de fick smaka på dryckerna fick de svara på om de hade druckit Coca-Cola resp. Ubuntu innan, och 5 av 5 hade smakat på Coca-Cola, och 1 på Ubuntu. Anledningen till det är att de antagligen känner igen smaken om de har druckit den tidigare.

Syftet med hela testet är att försöka få fram ett resultat på om det finns några skillnader på smak, tycker de att Ubuntu är godare än Coca-Cola så borde de väl ändå köpas mer Ubuntu än Coca-Cola? Eller väljer man att köpa Coca-Cola för märkets skull? Förknippas vissa märken med status?

I den blåa muggen är det Coca-Cola - orginalet
I den gula muggen är det den rättvisemärka Ubuntu-colan
 

När papper tillverkas måste det även blekas då vi vill ha vita papper och inte gråbruna. Det är ligninet i pappersmassan som gör den brun och det är den man reducerar bort när man bleker papper. Innan 90talet så blektes papper med hjälp av klorgas som är mycket giftigt om man till exempel andas in den. Klorgasen innehåller dioxiner vilket kan ha en stor påverkan på naturen. Även vatten i närheten av fabriken förorenas och fiskar kan innehålla klorföroreningar. Det skapades en stor debatt i slutet av 80talet om att papper skulle blekas på ett miljövänligare sätt. Då klorgas förbjöds utvecklades ECF eller TCF som är metoder utan klorinnehållande kemikalier eller klordioxid.

Vid ECF-metoden använder man sig av syrgas som både är miljövänligt och billigt. Sedan fortsätter man bleka med ozon, väteperoxid och perättikssyra. Perättikssyra är inte särskilt miljöfarligt men det kostar mycket pengar. Det tar också längre tid att bleka med. Väteperioxid är frätande men är naturligt nedbrytbart tillsammans med vatten och luft och ozon är däremot mycket giftigt och oxiderande. Slutligen så bleker man med klordioxid så att det sista ligninet försvinner från pappret. Detta leder såklart till klordioxidutsläpp som inte är bra för naturen.

Man måste hitta en balans mellan ekonomiska och miljömässiga faktorer. Pappret får inte kosta för mycket samtidigt som blekningen inte får släppa ut för mycket gifter. I framtiden tror man att man kan minska antalet blekningssteg så att det släpps ut mindre kemikalier. Blekningsprocessen har förbättrats mycket de senaste 20 åren men det är fortfarande mycket man kan göras. I Sverige gå vi mot miljövänligare pappersblekningar men i fattigare länder bleks det fortfarande med klorgas då det är mycket billigare och enklare. Därför kan det också vara svårt att få de fattigare länderna att byta metod för att rädda miljön. Lönsamheten ses som viktigare och att balansera mellan miljö och ekonomi ses inte som intressant.  

Som jag nämnde tidigare fick fiskarna i sig klorföroreningar när papper blektes med klor. Än idag finns det rester av klor kvar i fisken och det är oklart om det är från hur situationen såg ut förut eller om det är från de nya teknikerna. Idag släpps det ut hormonliknande och svårnedbrytbara klorliknande ämnen från pappersfabrikerna. De hormonliknande ämnena kan ha stor påverkan på fiskar och bland annat skada deras reproduktionssystem vilket såklart gör att ekosystem rubbas. Dessa ämnen kommer framförallt inte från själva blekningen utan från pappersmassan i sig.

Även om blekningen har blivit betydligt miljövänligare är det fortfarande kemikalier som släpps ut i våra sjöar. Det gäller som jag sagt att hålla balansen mellan utsläppen av kemikalier och kostnaden av de olika metoderna.

/Pappersgruppen

Coca-Cola Company är kända för att ha kritiserade arbetsförhållanden som inte lever upp till vad de säger sig att vara. Enligt Coca-Cola själv så finns det gemensamma verktyg och riktlinjer för att säkerställa en hög standard när det gäller arbetsvillkor och såväl fysisk som psykosocialarbetsmiljö. Detta lanserade i januari 2007 och baseras på bl.a. International Labour Organization's principer. Även fast Coca-Cola utger sig för att följa dessa principer och värna om sina medarbetare så cirkulerar det information om barnarbete i El Salvador och mord på fackmedlemmar i Colombia.

El Salvador
Enligt en rapport från Human Rights Watch (HRW) köper det multinationella företaget Coca-cola in stora mängder socker från ett av El Salvadors största raffinaderi, Central Izalco. Detta företag ska enligt Coca-cola ha en strikt policy om barnarbete och sägs övervaka sina anställda för att undvika att minderåriga arbetar ute på sockerfälten. Trotts detta har barnarbete påkommits inom företaget. I en rapport som släpptes 2004 kritiserade organisationen HWR starkt de företag som samarbetar med Central Izalco samt uppmanade dem att ta mer ansvar för att företagets policy ska följas.

Det finns inga exakta uppgifter på hur många barnarbetare som arbetar på sockerplantagerna, det tros handla om ca 30 000 barn, en del inte äldre än åtta år. Benjamin Smith som är representant för organisationen International Labour Organization (internationella arbetsorganisationen) i El Salvador menar att jämfört med annat jordbruk så är att arbeta på sockerplantagen det absolut farligaste. Åldersgränsen för att arbeta på plantagerna är egentligen 18 år, eftersom arbetsförhållanden anses vara så pass farliga.  Arbetstiderna är långa och en stor hälsorisk med sår och brännskador.

El Salvador har en produktion på mer än 225 000 ton socker per år och är den näst viktigaste jordbruksproduktionen i landet, utan den skulle landets ekonomi kollapsa. Kan detta vara anledningen till att det är möjligt för ett företag som coca-cola att undgå både deras egna och landets policy angående barnarbete?

På coca-colas hemsida tas ämnet upp under rubriken "missförstånd kring Coca-cola" där det enda som skrivs om det är att "The Coca-cola Company stöder inte utan tar avstånd till barnarbete". Ett utförligt svar till de ryktena som cirkulerar om företagets inblandning i barnarbete?

Colombia

Mellan 15-27 mars år 2004 beslöt sig arbetare i Coca-Colaindustrin i Colombia att hungerstrejka i ett desperat försök att förbättra deras arbetsvillkor. Som fackföreningsman är det livsfarligt att uppehålla sig i Colombia, då ungefär 2000 fackföreningsmän har blivit mördade under de åtta senaste åren av högerorienterade paramilitärer.

Colombia är rikt på mineraler, som kol och har den näst största regnskogen, efter Brasilien. Därför faller detta land offer för multinationella företag, mestadels från USA som har ett stort intresse av att ha sina industrier där.

Coca-Cola har runt om i världen fått ett rykte om sina övergrepp på fackföreningsmännen, lokala samhällen och miljön och inte minst för sina låga löner. Coca-Cola använder som tidigare har nämnts mycket vatten till sin produktion, inte mindre än nio liter vatten behövs för att producera en liter Coca-Cola. Tydligen har Coca-Cola kunnat köpa vatten, till ett pris som den colombianska regeringen kommit fram till, som är mycket lägre än det pris en colombian betalar för sitt vatten. Hur kommer det sig? Ser inte Colombia sin chans till att tjäna pengar? Är deras behov av industrin så stor att de måste ta till vissa medel för att locka och behålla dem i sitt land?

Med tanke på att Colombia är ett land som kan erbjuda naturtillgångar som regnskog och billig arbetskraft borde det vara Coca-Colaindustrin som ska kämpa för att få ha sin industri där, och inte Colombia som ska känna ett privilegium för att få ha industrin i sitt land. Denna hungerstrejk är en bit på väg mot att försöka möta och sätta dessa multinationella, rika och mäktiga företagen på plats.

Ubuntu- Bättre arbetsförhållanden

Ubuntu är som tidigare nämnt en Rättvisemärkt Coca-cola med påstådda rättvisemärkta ingredienser. Den enda ingrediensen i Ubuntu som är rättvisemärkt är sockret.

Detta socker odlas i Malawi, Zambia samt Kasintula av människor med bättre arbetsförhållanden och ekonomiska villkor. Sockerodlarna i Kasintula tjänar sex gånger mer än landsgenomsnittet tack vare Fairtrade-certifieringen.[1]

Dessutom sker inget barn samt slavarbete eftersom man arbetar emot bägge dessa. Rättvisemärkt menar att genom främjning av handeln där samhället och människans utveckling sätts i fokus kan fattigdom och social utslagning undvikas. Man talar om en rättvis handel, där handeln ska vara öppen med respekt för alla parter. En av de generella kritierna för en rättvis handel är just en tillmötesgående dialog där alla parter ska kunna vara delaktiga, även utvecklingsländerna.

Köparen av en Fairtrade produkt, så som Ubuntu, bidrar med ett extra ekonomiskt tillskott utöver minimipriset. Detta tillskott används för att kunna utveckla samhället både socialt och ekonomiskt genom t.ex. nya skolor, hälsovård, daghem och nya bostäder. Ibland används även detta tillskott till ekologisk produktion. Beslutet om hur tillskottet (premien) ska användas beslutas demokratiskt av odlarna, vilket gör denna premie till en bidragande process även för en demokratisk utveckling.

Förutom de vanliga villkoren för rättvisemärkt går även 15 % av Ubuntus försäljning tillbaka till sockerodlarna för att kunna bygga nya dricksvattenbrunnar samt skolor.

 Intressant va? Klicka in här för att lära dig mer! http://www.rattvisemarkt.se/

/ Ellen, Elin, Stephanie, Amanda, Lina

Nu kör vi, rädda skogen, tryck ett klick för skogen!

Som det nämndes i tidigare blogg-inlägg av pappersguppen så finns det både företag och organisationer som tagit tag i slöseriet på papper, som agerat för att bevara skogen.

Ett klick för skogen är en av de stiftelser som gör något konkret genom att motverka gammelskogens avverkning,  och du och jag kan vara med och bidra! - gratis, eller med andra bidrag!

De är en Internetbaserad stiftelse som samlar in pengar för att köpa upp och bevara Sveriges gammelskog.

Teamet jobbar främst ideellt och deras vision är:

"Vår vision är att alla Sveriges djur- och växtarter som är beroende av gammal skog skall leva i en trygg livsmiljö i livskraftiga bestånd."

Stiftelsen har ett så kallat 90-konto, detta betyder att de är granskade på samma sätt som t.ex. naturskyddsföreningen. De har 17 lagstadgar som binder dem till att göra det de utsäger sig för att göra. Allt detta finns att läsa på deras hemsida. Bland annat binder dem sig till att skogen som med vår och olika företags hjälp blir uppköpt av stiftelsen inte blir nedhuggen, vandaliserad eller såld vidare. Om stiftelsen skulle upplösas ansvarar länsstyrelsen i Norrbotten att stiftelsen går vidare till en annan aktör som fortsätter att tjäna stiftelsens ändamål. Enligt deras hemsida så avverkas fortfarande för mycket skog för att den ska hinna återhämta sig. Dessutom så är skogen viktig för att gynna Sveriges turism och kulturarv.

Därför är gammelskogen viktig för ekosystemen:

Till gammelskog räknas skog som är mer än 150 år gammal, detta är ovanligt idag, vilket betyder att vi använder oss av skog som inte ersätts, då gammelskogarna ständigt minskar i areal, eftersom vi sällan låter en skog vara ifred så pass länge som i 150 år.

Många djurarter och organismer är beroende av något som kallas Död ved, detta är något som blir till först när ett träd "självdör", detta är idag ett problem att hitta i Sveriges skogar för arterna, då få skogar får vara orörda och befriade från skogsbruk i en så lång tid som behövs för att detta ska hända. Skogarna blir allt yngre, vilket är förödande för många djurarter.

Trots att skog och arter kan vara rödlistad sker avverkning. Att något är rödlistat innebär att arten hotas av utrotning om skogen avverkas. Rödlistade skogar är Greenpeace heta på att skriva om och kontrollera. Många organisationer verkar stå upp för skogens överlevnad, frågan är bara hur illa det faktiskt är, och hur mycket Sveriges ekonomi skulle påverkas om avverkningen minskade.  

Det är inte så underligt att man inte låter skogen självdö och få svamp, trots att många arter och organismer lever på det. Ser vi till det ekonomiska vinner skogsägaren ingenting på Död ved, den går inte att hugga ned och sälja vidare. På så sätt blir det också en fråga om export och vidareförsäljning. Dessutom är 150 år ett långt tidsperspektiv om man ska ersätta det man avverkat. Vi måste se till det stora ekosystemet, och det verkar trots allt finnas många som vill jobba med att gynna ekosystemen, det ligger trots allt i tiden. Skogen är värd att bevara!

Så tryck "ett klick för skogen"! 

Läs mer:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Skogslandskap/Gammelskog/

http://ettklickforskogen.se/images/stories/pdf/stadgar.pdf

Pappersindustrin står som sagt för 10 - 12 % av Sveriges industrier, och är därför en mycket viktig del av Sveriges ekonomi. Förutom att vi exporterar till andra länder, så försörjer industrin många svenska familjer genom att skapa arbeten. Framförallt ger det arbeten på glesbygden, där det finns få alternativa sysslor. Skogs- och träindustrin sysselsätter direkt 72 000 människor enligt statistiska centralbyrån. Exportvärdet av skogsindustrin är 110 miljarder kronor. En viktig summa för Sverige. Dessutom har vi en viktig roll i den globala försörjningen av skogsindustriprodukter. Pappersindustrin i Norden står för ungefär hälften av Västeuropas pappersanvändning.

Det är alltså stora mängder papper vi pratar om, men en stor betydelse för Sverige likväl som för omvärlden. Eftersom trä är ett levande material så är det också utsatt för naturens påfrestningar, som väder och klimatförändringar. I dessa tider med allt prat om växthuseffekten så kan man ju undra hur det kommer att påverka skogarna. Kommer en vattennivåhöjning att påverka? Kommer ekosystemen att påverkas om temperaturen höjs? Kommer efterfrågan efter papper att öka om befolkningen ökar? Kommer skogarna att hinna växa ikapp skogshuggningen? Allt detta är frågor vi måste ta reda på, för att om skogarna är hotade så blir Sveriges ekonomi hotad, och det kan ge svåra konsekvenser.

Dock så har redan många åtgärder tagits för en hållbar utveckling. Först och främst så är papper nedbrytbart och är därför ett bra material att använda sig av, men kruxet ligger inte på pappret, utan på användningen av papper, hur vi lätt slösar på denna naturtillgång.

Det finns certifieringar som många organisationer i Sverige tagit del av. Till exempel så har vi FSC - Forest Stewardship Council, som arbetar för att behålla biologisk mångfald i skogarna, genom att blanda trädarter och genmodifierade träd förbjuds att planteras. Andra verksamheter som friluftsliv, jakt och renskötsel tas också hänsyn till. Detta är en standard som skrevs på 1998, och ungefär hälften av Sveriges skogsmarker (ca 10 miljoner hektar) har en FSC-licens. Några organisationer som skrivit på detta avtal, förutom skogsbrukare, är Coop, Världsnaturfonden WWF som alla arbetar för att bevara skogarna. Organisationerna har delats in i tre kammare, en för Miljö, en för Social och en för den Ekonomiska aspekten, för att kunna samarbeta på ett effektiv sätt.

PEFC - Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes - är den största organisationen som ger ut certifieringar för uthålligt skogsbruk och märkning av trä- och pappersprodukter. Denna organisation arbetar globalt och har en internationell styrelse i Genéve. De tar precis som FSC hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier.

Beredskap finns på gång och vi värnar om våra skogar. Dock så är detta ur ett hållbart perspektiv som det ser ut idag, påverkan av yttre faktorer nämns inte. Detta kan vara svårt att förutse när man inte vet var det kommer att yttra sig, eller när. Men miljön är ett stort orosmoment och man vet inte vad som kommer att ske. Vi vet bara att skogarna skyddas i Sverige. Sedan så måste man ta i beaktning att vi inte vet att alla skogar har gått med i dessa organisationer som ger ut licenser, och att det även förekommer illegal avverkning av skog, även om detta är vanligast i regnskogsområden och i Ryssland.

Läs vidare på:
www.fsc-sverige.org
www.pefc.org

Alla människor vet att den globala uppvärmningen påverkar klimatet avsevärt mycket. Men det är säkert färre som vet HUR den globala uppvärmningen påverkar jorden och oss människor i norden. Nu kommer vi att berätta några konsekvenser som kommer hända i världen och oss i norden.

•-          Norden kommer få det 0,4 grader varmare per årtionde. Vilket är varmare än den normala växthuseffektens påverkan på temperaturen. År 2050 skulle vi då ha 2,5 grader värmer än vad vi hade år 1990. Ni kanske det inte låter så mycket och tänker att det är skönt med ett värmare klimat i Norden men detta ger faktiskt konsekvenser. Nederbörden kommer att öka mycket i Sverige, speciellt i södra delarna. Om hundra år så beräknar SMHI att nederbörden kommer att öka med 40 %.  Våra fantastiska löv och barr skogar och antalet snövintrar i södra Sverige kommer att minska.[1]

•-          En spridning av de tropiska sjukdomarna som malaria och gula febern kan med stor risk spridas till nya områden med klimatförändringarna.  [2]

•-          En ökad temperatur på jorden innebär att havsytorna breder ut sig.  Anledningen till detta är att isar och glaciärer smälter i allt snabbare takt.  För folk som bor på låglänta områden på vår jord kommer detta att innebära att deras hus hamnar under vattnet vid förhöjd havsyta. Om havsytan höjs med 50 centimeter kommer flera miljoner människorna världen över bo i riskområdena.  

•-          Jordbruket kommer också att påverkas av den globala uppvärmningen. I vissa delar av världen kommer detta leda till att odlingssäsongen förlängs. I de torra delarna av världen kommer jordbruket försvåras.

•-          I och med att temperaturhöjningen kommer att ske kommer därför vattnet att avdunsta, dels så kommer vattentillgången att minska och så kommer ökenområdena att öka. För de växter som lever på marginalen på vad de tål rent vattenmässigt kommer att få det svårt när vattentillgången kommer att minska. [3]

•-          En undersökning som WWF har gjort visar att en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön av djur och natur inom hundra år kommer att försvinna i och med den globala uppvärmningen.

•-          Fler naturkatastrofer som orkaner, torka, översvämningar kommer att inträffa. Detta kommer att kosta många människoliv och pengar för samhällena som blir drabbade. Världen kommer därtill få flera flyktingar.[4]

Mer information om detta kommer i följande blogginlägg.

[1] www.mikom.se/pdf/vaxthus.pdf

[2] http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-klimat-konsekvenser

[3] http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Klimatkommunen/Om-vaxthuseffekten/Framtidsscenario/

[4]http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-klimat-konsekvenser

Här kommer lite info om allt skräp i Stilla Havet:

Mycket skräp hamnar i våra hav och flyter runt. Detta har kallats "plastsoppan" (för att plast är vanligaste skräpet) och "världens soptipp". Skräp i havet har blivit ett stort problem. Nu motsvarar denna "plastsoppa" en yta dubbelt så stor som hela USA. Det kan röra sig om 100 miljoner ton skräp. Skräpet orsakar problem för djurlivet i havet, enligt FN:s miljöprogram dör flera miljoner sjöfåglar och däggdjur som lever runt haven och eftersom plasten inte försvinner stör det de marina ekosystemen. Djuren i haven misstar skräpet för mat: tändare och tandborstar har hittats inuti döda sjöfåglar. Plastsoppan påverkar även människors hälsa. Miljögifter och bekämpningsmedlet DDT upptas av plasten i haven och hamnar på land bland människorna. Forskningschefen Marcus Eriksen på Algalita Marine Research Foundation i USA förklarar hur det påverkar oss: "What goes into the ocean goes into these animals onto your dinner plate. It's that simple". Cirka en femtedel av skräpet slängs från båtar och oljeplattformer, resten kommer från land. Just nu rör sig plastsoppan runt i Stilla Havet och skräpet åker med på grund av undervattensströmmar. Soppan sträcker sig ungefär från Kaliforniens kust till Japan.

Enligt en artikel från 2007 producerade USA 245,7 ton miljoner skräp år 2005 och det är en minskning med 1,6 ton sen 2004 enligt Enivronmental Protection Agency. År 1980 återvanns bara 10 % av skräpet i USA.
15 år senare, år 2005 hade återvinningen ökat till en tredjedel. Man har uppmärksammat problemet och ett mål sattes upp för 2008 var att 35 % av soporna skulle återvinnas. Däremot hittar vi inga fakta om målet uppnåddes eller inte.

Den snabbast växande kategorin inom skräp är elektroniskt avfall: år 2005 slängdes ungefär 1.5-1.9 miljoner ton men bara 0,35 miljoner ton återvanns.

Det här är ett stort problem eftersom skräpet inte försvinner utan bara ligger där och det byggs bara på och tar upp mer och mer yta. Det kanske inte känns så nära nu för USA ligger långt bort men tänk om plastsoppan når Europa? Vad får det då för konsekvenser?

bild kommer inom kort

(hämtat från

http://www.usaweekend.com/07_issues/070930/070930trash.html och

http://www.independent.co.uk/environment/the-worlds-rubbish-dump-a-garbage-tip-that-stretches-from-hawaii-to-japan-778016.html)

//Sopgruppen

Även om människan alltid fascinerats av resande är det inte först på senare tid som i princip vem som helst, för en rimlig peng, och under relativt kort tid kunnat upptäcka världen. Jennie Dielemans, författare till boken "Välkommen till Paradiset" (Atlas 23 s.) menar att orsakerna till utvecklingen är flera. Exempelvis hade Andra Världskriget lämnat efter sig en flygindustri som nu, istället för att transportera krigsutrustning och soldater, enkelt kunde byggas om och inrikta sig mer på civila passagerare. På platser som tidigare varit otillgängliga för de blivande turisterna fanns redan landningsbanor redo att användas. Flyget innebar högre omkostnader än resor med flyg eller buss, vilket innebar lägre vinstmarginaler. Ett behov av större volymer blev en naturlig följd, och alltså behövde man fler resande för att hela projektet skulle gå runt vilket också är något som bekräftas i uppsatsen "Har flyget någon framtid?"[1]. Efter att ha svårt att komma tillrätta med de tekniska problem som medföljde vid användningen av uttjänta militärflygplan, blev det allt vanligare med flygplan designade endast för kommersiell verksamhet. Det moderna flyget var fött.

Andra världskriget satte utan tvekan stopp för det 30-talets svåra depression hade försvårat, nämligen all form av resande till utlandet. När kriget äntligen tog slut, fanns därför en stor efterfrågan av att "se världen", ett behov som snart skulle tillfredställas av en uppsjö av resebyråer och researrangörer. Människan har genom tiderna ordnat och använt sin fritid efter vad som passat den samtidens villkor och förutsättningar. I jordbrukssamhället var fritiden och arbetstiden knappt två enskilda begrepp, utan snarare tätt sammanflätade med varandra. Det var i runda svängar arbetets mängd som avgjorde hur mycket man arbetade. Det var först i och med industrisamhällets inbrott som arbete och fritid skiljdes åt på riktigt, i och med införandet av fasta arbetstider. Semestern överhuvudtaget blev på flera sätt ett tydligt tecken på den ökande välfärden som rådde i Europa. Det enklaste sättet för att uppfylla kravet på "att göra något" blev att resa bort.

Även priset blev en oundviklig del, kanske till och med den mest avgörande menar Thomas von Seth i sin bok "Älskade charter" (Vagabond Media AB, s 16). Att åka på charter har alltid varit prisvärt. Fördelen med charterresandet var dels de låga priserna som hade och fortfarande har sin grund i en stark konkurrens som för det mesta är prisrelaterad i samband med de effektivt utnyttjade flygplanen. "Sista-minuten" resor kom också att bli populära då företagen upptäckte att det var bättre att sälja en biljett för halva priset än inte alls.

[1] "Har flyget någon framtid?", Ljung, Goude, Naves och Johanson.

(http://www.ima.kth.se/utb/3c4390/pdf/Ljung.pdf)

• En hel grillad kyckling kostar i genomsnitt mellan 40-50 kr styck. Ett kg frysta kycklingfiléer kostar ca 70 kr. Färsk oxfilé kostar i genomsnitt 270 kr/kg. Denna pris skillnad kan göra att fler svenska familjer väljer att köpa kyckling istället för kött.

Varför?

• Statistik visar på att kvinnor äter något mer kyckling än männen. Framförallt barnfamiljer med många och små barn äter mer kyckling i genomsnitt.

• Undersökningar som gjorts resulterar i att personer i syd och väst Sverige tycker mer om kyckling och konsumerar mer kyckling än övriga svenskar.

• 86 % av alla svenskar föredrar att köpa svensk kyckling och för 12 % av alla svenskar spelar det ingen roll vart ifrån kycklingen kommer. Svenskar tycker att svensk kyckling har bättre kvalité, vill gynna svenska producenter, kortare transporter som är bättre för miljön samt att svenskar tror att kycklingen har fått en bättre djurhållning.    

• Varje kg kyckling vi äter så släpper vi ut ca 2-3 kg koldioxid.

• I Uppdrag granskning där gjordes ett exempel på att om en familj byter hälften av nötköttsintaget mot kyckling så skulle detta motsvara en besparing i koldioxidutsläpp motsvarande vad en miljöbil släpper ut, per år.

Läs mer på:

http://www.minmat.org/data/internal/data/32/1141135069012/Sammanfattning.pdf%20januari%202006

http://www.ica.se/

www.coop.se

Varför är kyckling ett bättre alternativ när det gäller hälsan?

• Kyckling är ett mycket magert kött, låg fetthalt

• Kycklingkött och ägg innehåller mycket protein som är ett måste för att kroppen ska kunna bygga upp nya proteinceller,bl a för att skapa nya muskler. I en kycklingfilé beräknar man att på 100 g så är 23,1 g protein.

• Kyckling innehåller B-vitaminer, järn, zink, magnesium och ett flertal andra mineraler

Det krävs nio liter rent vatten för att tillverka en liter coca-cola. Varje år använder coca-cola globalt 300 miljarder liter vatten i sin produktion. Varje coca-cola fabrik förbrukar upp till 1,5 miljoner liter vatten dagligen. Samtidigt råder det vattenbrist i en rad länder världen över, inte minst i Indien där företaget har 90 fabriker placerade. Rapporter om förhöjt pH-värde och höga halter av tungmetaller i dricksvattnet har cirkulerat och fått stor uppmärksamhet i media. Kvinnorna i delstaten Kerala startade år 2005 en kamp mot de stora läskföretagen som de hävdar har förorenat deras dricksvatten samt torrlagt flera brunnar och vattenreservoarer i norra Kerala.

Debattören Vandana Shiva skriver i en artikel i Dagens Nyheter att avfallsvattnet från fabrikerna i Kerala dumpades i byns torra borrbrunnar som endast var konstruerade för förvaring av torrt avfall. Under regnperioden sägs avfallet ha spridits sig till risfällt, brunnar och kanaler. Detta ska ha resulterat i att de 260 borrade brunnarna som myndigheterna hade avsatt till dricksvatten torrlades. Prover som ska ha gjorts på avfallet från fabrikerna sägs innehålla stora mängder kadmium och bly, som är cancerframkallande och kan leda till njur- och leverskador. Medlemmar i den anti-coca-cola rörelsen som uppstod i samband med de nya fabrikerna hävdar att de sex månader efter att fabriken öppnade kände att vattnet smakade annorlunda och att de kliade på kroppen när de tvättat sig. Det dåliga vattnet gav upphov till att kvinnorna istället var tvungna att gå till fots dryg en halv mil om dagen för att hämta rent dricksvatten.

Kritiken mot det stora läskföretaget resulterade i att många delstater i Indien förbjöd försäljningen av coca-cola och frågan togs upp i Högsta domstolen i huvudstaden Delhi. I januari förra året förändrades läget då en indisk oberoende utredning fastslog att det inte var något fel på vattnet. Tidigare har utredningar gjorts angående vattnet men med olika resultat.

Vandana Shiva menar att det stora läskföretaget har monopoliserat dryckesmarknaden genom att köpa upp de indiska läskföretagen och byta ut inhemska läskedrycker mot sina egna märken. I dessa drycker används det dessutom majs, för att göra dryckerna ännu sötare, vilket leder till att det blir mindre majs över till Indiens befolkning. Shiva menar att företagen fråntagit Indiens fattiga tillgång till billig basmat. Cola företagen har även valt att byta ut de vanliga sötningsmedlen mot sockerrör (gur och khandarsi) vilket ger stor skada för de bönder som främst försörjt sig på sådan produktion. Hon menar att de stora läskföretagen har en ofantlig makt att påverka, inte bara flaskans innehåll.

Per Bodor, informationschef på Coca-cola Sverige har svårt att något negativt med företaget. Han menar att de istället bidrar till sysselsättning och ekonomisk utveckling i över 200 länder. Han menar också att de sjunkande grundvattennivåerna snarare beror på den övriga industrin och jordbruket samt att nederbörden har minskat från tidigare år. Bodor menar att coca-colas fabriker endast står för en ofantligt liten del av vattenförbrukningen . Han pekar även på att Coca-cola har bundit sig till ett avtal där de lovat att ge tillbaka det vatten som de förbrukat.

Denise Knight som är chef för hållbar vattenanvändning på Coca-cola menar att företaget idag bedriver vattenarbete på tre olika sätt. Det första är att effektivisera den mängd vatten som används i produktionsprocessen. Det andra är att man jobbar med att försöka få alla lokala bryggerier att installera reningsvärk som ska rena avloppsvatten från produktionen så att det blir hållbart för marint liv. Enligt företaget självt har 84 procent av vattnet den nivån redan nu. Företaget beskriver även att de arbetar tillsammans med olika partners i olika länder för att återge det vatten man tidigare tagit från naturen, samhällen och ekosystem. Coca-cola satsade förra året drygt 120 miljoner kronor för att skydda sju av världens viktigaste sötvattenresurser tillsammans med WWF.

Räcker detta för att återställa de 300 miljarder liter vatten som företaget omsätter per år och går det verkligen att återställa det vatten man tidigare förbrukat?

/ Coca-Cola VS. Ubuntu
(Elin)

Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till den globala uppvärmningen och har ökat med en fjärdedel på bara hundra år. Flyget står för hela 12 % av all trafikrelaterad utsläpp i världen, vilket betyder att flyget står för 2-3 % av världens totala koldioxidutsläpp.

Koldioxid (kol och syre molekyl) produceras av människor och djur (den så kallade cellandningen), men tas upp av växter genom fotosyntesen. Detta är en del av ett naturligt kretslopp av kol där människa/djur och växter är beroende av varandra. Detta kretslopp störs genom att stora mängder av det kol som normalt inte finns i kretsloppet förbränns.

Vid förbränning av biomassa (dvs. materia i levande organismer så som träd/ved) bildas koldioxid som återfinns som restprodukt i rökgaserna. Detta ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen. Denna biomassa (ex. trädet) absorberar nämligen koldioxiden under levnadstiden som den senare kommer att släppa ut när den förbränns, dvs. eldas upp. Det blir ett naturligt kretslopp där trädet neutraliserar det koldioxid som den kommer att släppa ut, genom att den tidigare har tagit upp en del av koldioxiden genom fotosyntesen. Halten av koldioxid ökar alltså inte eftersom trädet ingår i vårt kretslopp.

Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja) ökar däremot halten av koldioxid i atmosfären, eftersom detta under lång tid varit utanför kretsloppet.

Eftersom koldioxiden hindrar värmeutstrålningen kommer jordens medeltemperatur att öka. Koldioxid är väldigt långlivad i atmosfären och påverkar därför klimatet under en lång tid. Om koldioxidhalten fortsätter att stiga som den idag gör, kan man räkna med att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,5 till 4,5 grader inom 50 år.

Flygplanen släpper ut kväveoxider som bildas när kväve och syre utsätts för höga temperaturer och högt tryck. Kväveoxider är farliga växthusgaser som därmed bidrar till växthuseffekten. När kväveoxider släpps ut på hög höjd kan det bidra till nedbrytningen av ozonlagret. Det ozonhål som bildas i atmosfären gör att mer skadlig UV-strålning från solen träffar jorden och ökar risken för hudcancer och gråstarr hos oss. Risken är störst i Australien och områdena runt ekvatorn.

Utsläpp av kväveoxider på låg höjd bidrar till bildandet av ozon i biosfären, med andra ord här omkring oss. Detta är skadligt för både djur och växter. Detta ozon hindrar fotosyntesen, konsekvenserna av detta blir att koldioxidhalten ökar och syret minskar här på jorden - eftersom fotosyntesen går ut på att växter gör om koldioxid, vatten och solljus till syre och druvsocker. 

Kväveoxiderna är en av orsakerna till övergödningen och försurningen av naturen på land och kustnära hav. Försurningen gör att viktiga näringsämnen i marken försvinner vilket försämrar produktionsförmågan och på sikt leder till minskad mängd skog. Försurningen gör även att växter och djur, bl.a. fiskar, som är känsliga för försurningar, försvinner från våra sjöar och natur vilket rubbar ekosystemen.

Vår skogsmark kan ta emot ett visst antal kilo kväve per år utan att det läcker ut, när klimatet blir varmare ökar nedbrytningen av växtligheten och risken för ökat läckage av kväve.

Någonsin undrat vad de vita spåren på himlen är som flygplanen lämnar efter sig? Ovissheten är över! Svaret är kondensationsstrimmor, vilket enligt nationalencyklopedin beskrivs som en smal stimma av moln som uppstår då kondensation och frysning av vattenånga sker från flygplanets motorer. Kondensationsstrimman består kort och gott av vattendroppar och ispartiklar som är en reaktionsprodukt från flygbränslet när det förbränns. I torr luft dunstar ispartiklarna oftast bort och försvinner, men i fuktigare luft kan de istället bestå i flera timmar. Den kan även växa till sig genom att ispartiklarna snappar upp vatten från den omgivande luften. Kondensstrimmor har alltså samma effekt som tunga moln, och kan på så sätt bidra till uppvärmningen av jordytan. Kondensationsstrimmor förekommer på ca 7-12 km höjd.

Vattenångan är en viktig del i jordens atmosfär och är ett av många ämnen som släpps ut när man flyger. 1-4 % av atmosfären består av vattenånga men denna siffra varierar. 99 % av vattenångan finns i troposfären och den vattenångan bidrar till den naturliga delen av jordens växthuseffekt. Detta gör att jorden genom växthuseffekten kan behålla dess naturliga värme och dämpar solinstrålningen. Om inte den naturliga växthuseffekten skulle ha funnits skulle jorden vara 30 grader kallare än var den är idag. Det är ökningen av denna vattenånga som gör att växthuseffekten får en negativ inverkan på jorden.

Vattenångan som är en del av alla utsläpp som sker när man flyger hamnar till största delen i troposfären och försvinner ner till marken med regnet, alltså så är egentligen inte vattenånga så farlig eftersom det är "naturliga" ämnen som släpps ut. Men på högre höjder så kan små mängder vattenånga lagras i atmosfären och detta bidrar då till uppvärmningen på jorden och det är det som bidrar till den negativa effekten. Så länge man undviker höghöjdsflyg så påverkas inte miljön negativt av vattenångan. Men eftersom de flesta flyg är höghöjdsflyg så påverkas miljön negativt av vattenångan eftersom ju mer vattenånga som finns, desto mer ökar den globala uppvärmningen.

Vill ni veta mer titta in på:

http://en.wikipedia.org/wiki/Contrail

http://www.lotseninfo.se/

http://www.oilpress.com/

http://www.airclim.se/

http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/fysik.html

http://transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Flygets-miljopaverkan/

www.mikom.se/pdf/vaxthus.pdf

http://faktabanken.nu/flygplanstrimma.htm

// Anna J, Jenny, Louise och Marja

Överallt får vi höra om att "jorden kommer gå under" och vi förstör vår planet, det kan vara ganska skrämmande. Flera stora projekt har dragits igång de senaste åren, som att minska utsläpp, rädda utrotningshotade djur och det produceras mer miljövänliga varor men medan vi väntar på effekten av det så kan man alltid göra något själv för att hjälpa miljön. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något - för en hållbar utveckling!

Det här gör vi:

• Komposterar året runt (förutom vintertid)
• Återvinner kartong, plast, pantflaskor, aluminium (återvinn tomma värmeljushållare) och tidningar.
•  Tänker på elen, drar ut sladden på TV:n och datorn, släcker lampor och sänker temperaturen hemma (sänker kostnaden och hjälper miljön)
• Åker mer kollektivtrafik och promenerar korta avstånd.
• Gör rent diskborsten i diskmaskinen och disktrasan i tvättmaskinen. De hålls fräscha längre och man slipper köpa nya hela tiden.

Här är fler tips på vad du kan tänka på:

• Försök köpa färre saker
• Lämna in saker till second hand eller sälj och köp på till exempel Blocket eller Tradera
• Försök reparera saker om något har gått sönder
• Använd tygpåse när du handlar
• Drick hellre kranvatten istället för vatten på flaska eller burk
• Man kan laga god mat på rester!
• Ge upplevelsepresenter istället för saker - roligt och bra!
• Använd laddningsbara batterier.
• Istället för att äta ute, gör lunchlåda hemma ibland och ta med jobb/skola
• Försök undvika onödiga förpackningar
• Låna böcker på biblioteket oftare, det är också roligt att byta med vänner.
•  Sätt gärna upp en "ingen reklam tack!" skylt på dörren

//Sopgruppen

"PHOTO COURTESY OF AVO/USGS VIA AK. DEPARTMENT OF ENVIRONMENTAL CONSERVATION"

Att gifter finns i våra kläder är något som de flesta är medvetna om, men hur påverkar dessa gifter oss och vår miljö? Här kommer några exempel på gifter som vi utsätts för från textilindustrin.

Ftalater:

En grupp kemikalier baserat på ftalsyra som finns i PVC-plast som i sin tur finns i plasttryck på tröjor, men också i vissa barnleksaker. Kan störa fertiliteten och exponering vid graviditet kan leda till missbildning hos fostret. Ftalater finns på textilimpotörernas lista över otillåtna kemikalier, men finns ändå i hög grad hos t-shirtar hos bland annat Carlings, NK, Stadium och MQ, enligt en undersökning från Naturskyddsföreningen.

Nonylfenoletoxylat:

Finns på våra kläder, men tvättas sedan bort och görs om till nonylfenol och släpps ut i vårt vatten. Släpps ut både vid produktion av kläder, men kan också finnas direkt på kläderna som säljs. I Sverige är det förbjudet, men finns i de flesta importerade kläder. Den är fettlöslig, och tas därför lätt upp av organismer. Det kan påverka reproduktionsförmågan hos organismer. Den har visat ha samma påverkan på människor, när vi äter fisk eller dricker vatten med höga halter av nonylfenol.

Bromerade flamskyddsmedel:

Bromerande flamskyddsmedel är ett medel liksom namnet avslöjar som sprutas in i diverse produkter så att de inte fattar eld lika lätt. Det sprutas/blandas in i plaster, textilier och elektronisk utrustning. Denna kemiska substans har utvecklats så att den är stabil vilket innebär att den svårare bryts ner. Dessutom är den giftig och tas upp av andra organismer enkelt eftersom den är fettlöslig, därför klassas den som en miljögift. Bromerande flamskyddsmedel läcker ut i naturen när produkter innehållande medlet skrotas.

Miljögifterna hamnar överallt men framförallt i havsbotten där de tas upp av små organismer. Eftersom miljögifternas kemiska sammansättning påminner om hormoner och är fettlösliga stannar de i deras kropp. Fiskar som livnär sig på dessa organismer får därför större halter miljögifter i sig, ju längre upp i näringskedjan desto större blir doserna, och vem ligger högst i näringskedjan om inte människan? Med andra ord genom att släppa ut dessa miljögifter förgiftar vi oss själva.

Läs mer:

http://www.miljoportalen.se/vatten/vattenfoeroreningar/bromerade-flamskyddsmedel-ett-pyrande-miljoehot

Kossornas påverkan på ekosystemet i Brasilien

Att kor fiser ut metan och på så sätt påverkar ozonskiktet är vi nu varse om. Men visste ni att kors foder även bidrar till skövlingen av Brasiliens skogar?

Våra svenska kor äter såklart gräs, men bara under de månader per år som vårt svenska klimat tillåter. Resten av året äter de ensilage blandat med ett proteinrikt foder som ska göra kossorna större så att de ger mer kött. Detta foder består till störst del utav sojaprotein som främst odlas på stora plantager på Sydamerikas slätter (mycket av produktionen sker på "cerrados" som består av savannliknande områden som ligger i anknytning till regnskogarna i Brasilien) som sedan transporteras upp till Sverige via båt. I och med vår ökade konsumtion av kött ökar även efterfrågan på sojaproteinet vilket leder till att allt mer cerrado måste skövlas för att få plats med allt fler sojaplantage. Detta skapar en massa problem, då Cerradon (som är världens mest artrika savann) skövlas kommer även många viktiga växt och djurarter att utrotas vilket kommer att ge rubbningar i ekosystemet. De arter som hotas är bland annat manvarg, jättemyrslok, bladskärarmyra.

En annan negativ konsekvens utav sojaplantagen är att de olika urbefolkningar som bor i de skövlande områdena kommer att drivas bort från deras hem. Enligt världsnaturfonden bidrar även den ökade sojaproduktionen till att småbönderna konkurreras utav större företag.

Kornas påverkan på ekosystemet i Sverige

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller man det svenska odlingslandskapet öppet genom att välja svenska livsmedel. De artrikaste marker vi har i Sverige är våra ängar och naturbetesmarker. Artrikedomen är en följd av utnyttjandet av markerna för att producera foder till djuren under lång tid. Skulle man ta bort betesdjuren från dessa marker skulle man som kortsiktig följd få igenväxta marker och på lång sikt en förändring och förminskad artrikedom. Läs mer på:

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/jordbrukets-miljopaverkan/djur-och-betesmark/

http://www.wwf.se/source.php/1117132/wwf-1019700.pdf

http://www.lrf.se/Vi-arbetar-med-/Notkottsproduktion-/Fakta-om-kott-och-klimat

Hejsansvejsan! Vi i Sopgruppen har hittat en artikel om hur män och kvinnor påverkar miljön (sociologi!). Här har vi skrivit en sammanfattning!

Ett problem är köttkonsumtionen. Anja Carlsson-Kanyama har hållit många föredrag om kvinnors och mäns köttkonsumtion. Det går åt mycket energi till att producera kött och det sägs att män äter mer kött än kvinnor.

I sin forskning har hon kommit fram till att män generellt konsumerar mera energi än vad kvinnor gör och då släpper ut mer koldioxid. Det handlar också om vilken inkomst man har, i de olika inkomstgrupperna använder män mer energi än kvinnor. Carlsson-Kanyama påstår att män lägger sina pengar på prylar som tar mer energi.

I södra delarna av världen och i utvecklingsländer faller kvinnor offer för klimatförändringarna. Ett exempel hon tar upp är översvämningar; Kvinnor kanske inte har lärt sig att simma och har kläder som gör det svårare att klättra i träd och då blir det svårare att överleva översvämningar. Även vattenhämtning är ett problem då kvinnorna får gå längre i värmen för att hämta vatten.

Carlsson-Kanyama antyder att eftersom energiförbrukningen hos män är större så ligger ansvaret hos männen att dra ner på köttätandet och att köra bil. Många råd som rör energiförbrukning och hur man kan hjälpa miljön är indirekt riktade till kvinnor då det handlar om hushållssysslor och hon menar att fler råd borde riktas åt män.

Artikeln tar upp en del undersökningar som har gjorts kring klimat och kön.

Rapporten "Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning" visar att ensamstående män i Sverige står för i snitt 20 procent mer energiförbrukning än ensamstående kvinnor.

Naturvårdsverket gjorde förra året en undersökning som visade att 69 procent av kvinnorna kan tänka sig äta mindre kött för att påverka klimatförändringarna mindre negativt, hos männen var det 45 procent.

För två år sedan gjorde Utrikesdepartementet en studie om jämställdhet och hållbar utveckling. Studien kom fram till att män orsakar mer koldioxidutsläpp än kvinnor i både rika och fattiga länder; en rik man har ett ekologiskt fotavtryck som är 28 gånger större än den fattigaste kvinnans.

Sammanfattning av artikeln "De unga kvinnorna är klimathoppet" (http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20090305) av Sara Jeswani

Vår kritik mot artikeln:

Anja Carlsson-Kanyama har säkert rätt i vissa saker men det blir på något sätt som att hon försvarar kvinnorna och en del av hennes argument är långsökta. Undersökningarna som presenteras i artikeln borde det ha stått mer om. Vi vet ju inte hur många som deltagit i undersökningarna, beroende på hur många personer man har frågat har procenten olika betydelse, det kan lika gärna vara en slump att resultatet blev som det blev.

Vi har som grupp valt att fokusera oss på hur kyckling påverkar miljön positivt/negativt. Nedan följer fakta kring positiva samt negativa effekter på miljön.

Kyckling är ett köttslag som släpper ut lite koldioxid och kräver minst energi i jämförelse med nöt och lamm kött. Kycklingen idisslar inte som kosorna vilket gör att deras matsmältningsorgan inte bildar växthusgasen metan (som är 25 gånger kraftigare än koldioxid). Kycklingen behöver inga stora ytor att leva på vilket främjar massproduktion samt mindre spannmålsfoder behövs. Inget fiskmjöl som foder används och svenska kycklingar äter svenskt spannmål och därmed korta transporter.  

Mer än hälften av den svenska kycklingens energiproduktion är förnyelsebar eftersom bönderna har sitt egna kretslopp på gården där halmpanna används. Halm kommer från den egna gården och används för att värma upp stallarna och ofta bostadshusen på gården, vilket minskar energiproduktionen.  

Näringsfakta: Kyckling är nyttig och näringsrik föda. Förutom högvärdigt protein, en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror är kycklingköttet också rikt på magnesium, selen och B-vitaminer.

I Sverige äter vi i genomsnitt 13 kilo kyckling per person jämfört med i hela EU där snittet är 23 kilo per person och år.

Förra året producerades 78.427 ton svensk slaktkyckling. Det är en ökning med 5% jämfört med året innan. Allt tyder på att ökningen kommer att fortsätta.

År 2007 dödades 74 666 000 kycklingar i Sverige i syfte för mat.

I Sverige producerar man bara en slags kycklingsort som lever i 4 veckor medan i tex Frankrike finns det över 30 olika sorters kyckling att välja på, alla med olika storlek, smak och utseende. De vill ha en frigående kyckling som växer långsamt, det påverkar smaken och konsistensen.

De svenska kycklinguppfödarna påstår att det inte finns något utbud för flera olika sorter utan framställer en kyckling till bästa möjliga pris.

                                                                           

http://www.freebook.se/UserFiles/SiteVersionId_11/File/miljoboken/svensk_fagel_08.pdf

http://energiochmiljo.se/abonnemang.asp?cat=abo_mall&sid=1566

http://www.dn.se/nyheter/fragor-svar-om-maten-och-klimatet-1.514233

http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngArticleID=5185&lngCategoryID=1890

  
/ Chicken Crew                                                       

Äntligen har Sverige fått den första Rättvisemärkte-colan. Vi vill nu jämföra orginalet Coca-cola med denna nykomling. Den största skillnaden är att Ubuntu sägs innhålla rättvisemärkta ingridienser, men vad innebär egentligen rättvisemärkt?
Enligt hemsidan rattvisemarkt.se är det här några av anledningarna till att man ska välja rättvisemärkta produkter:

· Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor

· Barnarbete och diskriminering motverkas

· Demokratin och organisationsrätten främjas

· Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt

• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Detta är något som vi ska titta närmare på.


Alla känner väl till Coca-Cola, iallafall 98% av jordens befolkning enligt Coca-Cola Company. Idag finns Coca-Cola i drygt 200 länder och den lanserades i Sverige år 1953. Men vet vi egentligen vad vi dricker? Receptet sägs vara hemligt och på innehållsförteckningen så står det saker som E338. Tar man sig en närmare titt så visar det sig vara ett ämne som används för att bl.a. lösa upp rost och av tandläkare att rensa ytan där man ska sätta fyllningen.
Hur naturligt är det egentligen? Fortfarande lika törstig?

Psst! Idag har vi i gruppen utfört ett blindtest på Coca-Cola och Ubuntu, resultatet kommer inom kort!

Vill du läsa mer gå in på:
www.rattvisemarkt.se
www.coca-cola.se
www.saturnus.se

Vår grupps fokusämne har landat på skogsindustrin i Sverige. Detta inkluderar även pappersindustrin, en vara som vi inte kan leva utan. Av Sveriges industri kommer 10-12 % ifrån skogen och är därför en viktig inkomstkälla. Förutom papperstillverkningen  så skapar industrierna enormt många arbeten. 

Hittills så låter detta bra både för Sveriges ekonomi och utveckling. Men det finns några aspekter vi kommer att titta närmare på;

*  Pappersbruken släpper ut gifter i naturen, till exempel dioxiner (ett miljögift), som kan orsaka canser i förstora doser. 
* Sveriges ekonomi är beroende av denna naturtillgång, så vad  skulle hända om skogen tog slut? 
* När vi skövlar skog så rubbar vi ekosystem, som i sin tur påverkar andra delar av naturen, vilka konsekvenser kan detta få?
* Vi vill skapa en plan påhur man kan minska användningen av papperskopior. Idag lever vi i ett IT-samhälle, men ändå envisas vi med att skriva ut alla dokument, detta måste ändras!

Följ med oss på resan mot en hållbar utveckling!


http://www.faonorden.se/imageserver/skog3.jpg

/Måsen, Gåsen och Jösen

I Sverige konsumerar vi varje år i genomsnitt 75 kg kött/person i EU är motsvarande siffra 85 kg och i USA är siffran uppe i 125 kg! Om man däremot går till utvecklingsländerna så ligger genomsnittet på runt 30 kg kött per år och person. En viktig sociologisk frågeställning när det gäller denna frågeställning blir att kött ses som ett mått på rikedom och därför blir eftersträvansvärt. När man är lyckad så kan man äta kött varje dag. Enligt Institutet för jordbruks- och miljöteknik och LRF så blir det utifrån en hållbar utvecklingssynpunkt helt ohållbart om varje människa i utvecklingsländerna skall komma upp till samma nivå av köttätande som vi i västvärlden ligger på.

I utvecklingsländerna så borde man rent ur en näringsämne synpunkt äta mer kött, medan vi i västvärlden å andra sidan hade mått bra av att dra ner på vår köttkonsumtion. Det krävs en omfördelning av resurserna för att världen ska kunna fungera hållbart, man borde även arbeta med att dra ned statusen för kött. En stor del av befolkningen i utvecklingsländer strävar efter att bli som vi, och om vi föregår med gott exempel och väljer att äta vegetabiliskt trots att vi har råd att äta kött så är det möjligt att köttförbrukningen kommer att gå ned inte bara pga. av tvång utan som en följd av att människor inte anser kött vara lika åtråvärt.

"När jag kan ge min familj kött varje dag, då vet jag att jag har lyckats" - detta citat kommer från en 42 årig jordburkare i Mali, och säger en del om den syn på mat som västvärlden har överfört till utvecklingsländerna. Så hjälp till att ändra den negativa trenden, ät vegetariskt, även om du har råd med oxfilé varje dag!
 

Vi flyger allt mer och med det ökar utsläppen. Räknar man per passagerare och kilometer är faktiskt flyg det transportmedel som påverkar miljön absolut mest. Naturligtvis förstår vi att man inte ska flyga i onödan, mycket kan man reglera redan på personnivå, exempelvis att om möjligt ta tåg istället. Men är det verkligen så enkelt som att bara sluta flyga helt? Det tror inte vi. Utan flyg skulle jordens alla hörn inte vara nåbara, turismen skulle till en del länder stanna upp helt. Går det att bara avskaffa uppfinningen "flyg" och stanna utvecklingen?  Vårt utbud av varor skulle se annorlunda ut, det skulle helt enkelt bli en annan vardag. Så om vi nu inte kan sluta flyga helt, vad kan vi då göra i upprätthållandet av den vardag vi har idag, för att dom resor vi måste flyga ska bli så miljömässigt hållbara som bara möjligt?

Vi i vår grupp tänkte därför reda ut grunden till den så kallade globala uppvärmningen och hur vårt flygresande påverkar detta. Vi tänkte främst fokusera på det så kallade miljötillägget/miljökompensationen och reda ut vad det egentligen innebär. Är denna funktion bra eller dålig, fungerar den överhuvudtaget? Finns det kanske ett alternativ och vad skulle detta i så fall vara? Människor kanske behöver presenteras inför alternativa lösningar. Hur många affärsresor förekommer det inte världen över i form av möten som skulle kunna hållas genom webkameror istället?

Vad är då växthuseffekten och global uppvärmning? Det finns en naturlig växthuseffekt och utan denna skulle jorden vara mycket kallare än vad den idag är. På senare tid har dock denna effekt ökat drastiskt, detta på grund av människans utsläpp. Genom att vi ständigt bränner fossila bränslen så som olja, kol mm, släpper vi ut växthusgaser. Dessa gaser stiger, hamnar i atmosfären och gör den tjockare. Växthusgaserna hindrar en del av solens strålning från att lämna jordens atmosfär och när växthusgaserna ökar stannar mer av strålningen kvar, vilket gör att temperaturen ökar. Människans påverkan av växthuseffekten kallas global uppvärmning.

Mer information följer inom kort med mer inriktning på flygindustrin!

/Marja, Anna J, Louise, Jenny

Det här är första inlägget från sophanterings-gruppen!

Vi håller på med sopor. Just nu letar vi fakta om sophantering och återvinning i USA och Sverige. Det är väldigt intressant! Vi vill först veta mer kring återvinning och sophantering i USA och Sverige, hur mycket vi gör av med och återvinner. Har precis hittat information om "plastsoppan", allt skräp som hamnar i haven och flyter runt och hamnar i våra djur och sedan i livsmedelsindustrin och sen i vår mat! Eller vad sägs om ett besök på Conneticut's Garbage museum i USA? Mucho intressanto. Vi har ett väldigt rolig och kreativt mål med vårt projekt; vi vill uppmuntra folk att återvinna mer och göra en snygg (och miljövänlig såklart) tygkasse som man kan bära med sig till återvinnigstationen eller när man handlar. Tygkassen ska ha med sig ett budskap om hur viktigt det är att ta hand om vår planet och miljön!



illustration av Jonas Wilén

//sopgruppen Johanna & Alexandra

Vägen till din garderob är full av gifter. Vi ska följa plaggens väg från bomullsfälten till din kammare. Vi börjar vid bomullsplantagen.

Visste du att bomullsindustrin släpper ut mest kemikalier av alla naturindustrier? Detta beror på att den nya, genmanipulerade bomull som odlas är känslig för skadedjur och behöver alltså extra mycket bekämpningsmedel. Detta skapar dock nya problem: resistens. Man måste alltså skapa nya bekämpningsmedel hela tiden för att få bukt med insekterna.

Här är ett företag att lägga på minnet: IPM [integrerad ogräs- och skadedjursbekämpning]

De jobbar med att utveckla biologiska bekämpningsmedel.

Kemikalierna som släpps ut vid bomullsodlande bidrar till exempel till övergödning. Inte nog med det, jordbrukskemikalierna som används är dessutom mycket giftiga för människor och man kan bli förgiftad av det.

Konstbevattningen som bomull kräver bidrar också till försumpning av marken vilket gör den obrukbar. Den bidrar också till att sjöar som till exempel Aralsjön är nästan helt döda på djurliv och är delvis uttorkad.

För att läsa mer:
http://www.wwf.se/source.php/1121930/Bomullsrapport.pdf

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/Vart-arbete/T-trojor-med-ett-smutsigt-forflutet/

Vår inställning till kläder måste ändras. Att shoppa kläder är inte längre bara en ekonomisk fråga, utan en moralisk.

Vi vill ta reda på varför människor känner behovet av att köpa kläder, även om de är direkt giftiga för oss. Och varför är det så att trendiga vintage-affärer som är dyra, lockar mer än deras kusiner: myrorna, som ändå är mycket billigare?

Vilka är de internationella aktörerna som spelar med i detta spel om vad vi ska täcka våra kroppar i? Hur ser lagarna ut för klädtillverkning och försäljningen av kläder i världen? Vem har ansvaret för giftutsläppen?

Detta ska vi försöka ta reda på, och följer du vår blogg kommer du också få tips på hur du kan vara mode- och miljömedveten.

En genomsnittlig svensk ko släpper ut minst hundra kilo metan årligen, orsakat av idisslandet. Metan påverka växthuseffekterna 21 gånger mer än vad koldioxid gör. Det här innebär att utsläppen av kornas andning innehåller lika mycket växthusgaser som en vanlig bil som går 1000 mil per år gör.

Varje kilo nötkött vi äter motsvarar 14 kilo växthusgaser. På ett år äter en medelsvensk ca 80 kilo kött. Detta kan nog alla med grundläggande matematiska kunskaper räkna ut, innebär att, en genomsnittlig svensk släpper ut 1120 kilo växthusgaser per år, endast genom att äta kött. Något som är skrämmande är att köttkonsumtionen har ökat med 36 procent de senaste 15 åren.

Läs mer på: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=89497&a=1081339&lid=puff_1081441&lpos=rubrik

                    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2037846.ab